• STÄLLER UT. Wilma Petersson är en av eleverna på Hulebäcksgymnasiet som ställer ut i kulturhuset. Hon har aldrig ställt ut något tidigare och vet inte riktigt vad hon ska förvänta sig.
  • PINGVIN. Med hjälp av ståltråd har Wilma byggt upp den här figuren.
  • TIDNINGSSTÄLL. Gamla skärp får nya funktioner. Här är det tänkt att det ska hänga tidningar. Andra bälten används i en stol.
  • NYCKELHÄNGARE. Drivved och metallskrot kommer till användning.
  • PALL. En plats att sitta på eller en bädd för husdjur. Välj själv.
  • KLASSKOMPISAR. Wilma Petersson med Simon och Nathalie.

Wilma gör konst av skrot

Profilen

Palla – the art of junk, heter utställningen gjord av eleverna på Hulebäcks introduktionsprogram.
För Wilma Petersson har tillvaron också handlat mycket om att palla med skolan och hitta en väg framåt.

I måndags var det vernissage i Mölnlycke kulturhus. Pedagogerna och eleverna på Hulebäcksgymnasiets introduktionsprogram (IM) har skapat konst av diverse föremål från secondhandbutiken Rescue Mission.

Wilma Petersson är en av eleverna. Vi träffas i skolans lokaler vid Allén i Mölnlycke. Tillsammans med läraren Maria Frank visar Wilma upp en pingvin, en nyckelhållare, en pall och en tidningshållare. Hon håller precis på att bygga en stol med begagnade bälten. Riktigt hur den ska utformas är inte klart.

Olika bakgrund

I salen jobbar också andra elever på programmet med sina utställningsföremål. Alla har de olika bakgrund och anledning till att de går på introduktionsprogrammet.

– Jag började på Hulebäcks estetiska program med inriktning på dans. Men jag kände att det inte gick. Efter ett tag fick jag kontakt med de här och nu har jag gått här två terminer, berättar Wilma
Petersson.

För henne började problemen i skolan när hon sökte in till Svenska balettskolan när hon gick i sexan.

– Det var uttagningar och de skulle välja ut de bästa eleverna inför sjuan. Jag hade en bruten tå och försökte dansa men de gick inte så jag åkte ut. Det ledde till att jag fick dåligt självförtroende.

Wilma slutade dansa.

– Det kändes väldigt konstigt. Jag hade dansat hela livet och så slutade jag plötsligt helt.

Blev sjukskriven

Sjuan till nian gick hon i en vanlig skola.

– Jag märkte att jag fick svårt med skolarbetet i vissa ämnen. Sedan blev allt jättejobbigt och jag var sjukskriven i fyra-fem månader. Jag hade helt tappat sugen.

Inför gymnasiet tyckte flera kompisar och andra i hennes närhet att hon skulle börja dansa igen för att hitta tillbaka till glädjen. Hon sökte och kom in på dans på Hulebäcksgymnasiet, skrev in sig men var aldrig i skolan.

– Jag försökte dansa, men jag hade haft uppehåll i tre år och det var inte roligt alls.

När hon så småningom kom till introduktionsprogrammet började det vända.

– Det var jobbig att komma hit i början. Jag kände mig helt ensam och var rädd för att jag inte skulle komma in i gruppen.

Hur har det gått med klasskompisarna?

– Bra. Det är en bra gemenskap. Om man har det jobbigt med något är det här en bra plats att gå till. Jag är här varenda dag och det är jätteskönt att komma hit.

Skolarbetet är mer varierat än den traditionella skolan. Förutom utställningen är det andra praktiska uppgifter på schemat, som att laga mat, praktik och göra studiebesök på olika arbetsplatser.

– Det passar mig bra. Jag har väldigt svårt att sitta still i skolbänken åtta timmar varje dag, säger Wilma.

Jobbar på bageri

Sedan en tid jobbar hon extra på ett bageri och har praktik på ett lager för arbetskläder.

– Just nu känns allt bättre. Här får jag lite mer frihet. Och projektet med utställningen har varit kul. Det är mycket roligare än att sitta ner och skriva.

– De som jobbar här är också väldigt bra. Man kan prata om allt med dem.

Förberedelserna för utställningen har pågått under vårterminen.

– Maria har hjälpt mig med förslag på vad jag ska göra. De hade mycket drivved så det var det vi började med, säger Wilma.

Fler och fler uppslag

Idén till pingvinen fick de från en bok med ståltrådsgrejer och sedan har det rullat på med fler och fler uppslag.

Hantverksarbete verkar passa Wilma bra. På fritiden har hon sedan en tid hjälpt sin storebror, som är snickare, att renovera hans hus.

– Vi har rivit badrummet och sovrummet och nu har vi börjat renovera. Det är mycket jobb men roligt.

Wilma är glad över att hon hittat mer rätt och tar en dag i taget.

– Vi har inte pratat så mycket om framtiden. Vi får se vad som händer.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillahppafacebook