• Bild: Adam Andersson
    Hemma. Anton Blidh spenderar sommaren i Mölnlycke efter sin succésäsong på andra sidan Atlanten.
  • Bild: Adam Andersson
    Uppladdning. Anton Blidhs sommarträning börjar nu och det är tillsammans med den tidigare Frölundakollegan Andreas Johnson som 22-åringen kör.

Blidh: ”Så nervös har jag aldrig varit”

Ishockey

Tillbaka i Mölnlycke efter säsongen som innehöll det mesta. Härryda-Posten har träffat Anton Blidh som inte minst berättar om NHL-debuten, första målet för Boston Bruins, känslan att få en stående ovation i en NHL-arena och hyllningen från barndomsidolerna.

En frukostmacka och en kopp kaffe. Svårare än så gör vi det inte innan vi sjunker ned i sofforna på det lokala kaféet i Mölnlycke.

Det har gått drygt en månad sedan hockeysäsongen tog slut för 22-åringen Anton Blidh. Hans Providence Bruins gick längre än de flesta hade väntat sig i AHL-slut-spelet, men det var inte med Providence som den personliga höjdpunkten kom den här säsongen för Mölnlyckekillen.

Besök

Det är torsdageftermiddag och Anton Blidh är på väg till flygplatsen i Boston. Han har precis haft en makalös period i AHL då målen avlöste varandra och nu ska han hämta sin pappa som är på väg över för att hälsa på.

– Boston spelade match den kvällen, så efter att jag hämtat honom åkte vi och kollade på matchen tillsammans. Sedan när vi kom hem så var han väldigt trött eftersom han hade rest hela dagen så vi gick och lade oss nästan direkt, säger Anton Blidh och fortsätter:

– Sedan vaknar jag bara av att det vibrerar i telefonen och ser direkt att ”jäklar, det är de som ringer”. Så jag svarar och får beskedet att jag ska packa väskorna och åka dagen efter för att göra min NHL-debut.

Försök beskriva, vad händer i kroppen och huvudet när du får det beskedet?

– Det är bara sjukt. Det är så roligt. Det gick så fort också. Man har hört och tänkt att man ska få samtal där de säger att de håller koll på en och att man är på rätt väg, men det var bara ett samtal och sedan packa väskan
direkt, säger Blidh.

”Väldigt glad”

Som om inte NHL-debuten var speciell nog så blev det även lite extra speciellt för 22-åringen när han även fick ha sin pappa på plats.

– Jag fick liksom säga: ”jag är ledsen pappa, men vi kan inte hitta på så mycket nu”. Så han fick gå sin promenad där i Boston, samma väg varje dag. Men han var väldigt glad. Det var väldigt kul att få se honom så glad.

Buffalo Sabres på bortaplan. Det var uppgiften i Blidhs NHL-debut och det blev relativt sparsamt med speltid. Mölnlyckeforwarden fick drygt fem minuter på isen, men han såg onekligen till att göra avtryck.

– Jag tror jag hade fem tacklingar och tre skott på mål under mina fem minuter. Det var bara adrenalin. Under uppvärmningen var jag så nervös. Alltså, jag har varit nervös, men jag har aldrig varit så där nervös. Man försöker att inte visa det, men efter en stund kände jag att jag måste prata med någon. Så jag pratade med en kille som heter Jimmy Hayes och han sa bara åt mig att gå ut och ha kul. Det släppte faktiskt lite när vi började spela, säger Blidh.

Du kommer in i ett NHL-lag som ung, svensk kille. Hur var det och hur blir man behandlad?

– Först och främst förstår de att du är nervös. Sedan är de väldigt goa gubbar. Jag försökte köra den här lilla Göteborgshumorn, drog några skämt och tjöta lite gött. När jag är utanför isen så är jag nog lite mer blyg. I alla fall där borta, men sedan när jag får på mig hockeygrejerna så kör jag. Sedan behöver jag så mycket energi på isen så jag får spara lite utanför (skratt).

Det blev ju inte heller bara en NHL-debut för Blidh. Forwarden fick totalt 19 matcher för Boston Bruins och visst skulle han även hinna med att checka av nästa punkt på listan över barndomsdrömmar – det första NHL-målet.

Styrdes in

Boston Bruins mötte New York Islanders på hemma-
plan och låg under med 3–0 i inledningen av den tredje perioden. Pucken skickades ned offensivt i det vänstra sarghörnet och Anton Blidh var, som så många gånger tidigare, först att jobba på den. 22-åringen fick syn på lagkamraten Jimmy Hayes framför mål och spelade in pucken som gick via en Islandersspelares skridsko och in i mål.

– Jag skickar bara pucken mot mål. Om det är en passning eller vad jag vill, det vet jag inte. Jag vet bara att den tar på en skridsko och går in. Det var ruskigt häftigt. Hela TD Garden (Bostons hemmaarena) bara ställde sig upp. Man är mitt inne i en match, men när man sitter där på bänken sedan och ser att alla bara är helt galna. Spelare som Brad Marchand och Patrice Bergeron som man sett upp till när man var liten kommer fram och säger ”grattis kompis”. Det är stort, säger Blidh.

Säsongen skulle trots allt avslutas i Bostons farmarlag Providence i AHL och det klivet blev på många sätt svårare för Anton Blidh än steget upp till NHL. De inledande matcherna efter comebacken till Providence blev den tuffaste tiden på säsongen för Mölnlyckekillen, men anledningen var allt annat än någon besvikelse.

”Jobbade för hårt”

– Det var inte lätt att komma ned från NHL. Jag är ju inte känd för att glida runt direkt, men jag tror jag försökte lite för mycket. Då menar jag inte med att försöka dribbla gubbar, utan jag jobbade nog nästan för hårt. Det kändes som att jag var överallt på isen för att jag ville visa att jag var bra. Då låste sig spelet lite. Till slut fick jag ett sådant där riktigt skitmål med en retur som kom rätt på klubban och in. Då släppte allt.

Providence Bruins gick vidare till AHL-slutspelet där man gick in som underdogs, men både en och två gånger lyckades man slå ur underläge och ta sig vidare hela vägen till semifinal (som också är en Conference-final). Där tog resan dessvärre slut och Calder Cup-drömmen försvann för Anton Blidh och hans lagkamrater.

På hemmaplan

– Vi fick jobba väldigt hårt på vägen dit och var rätt trötta när vi kom in i den matchserien mot Syracruse (Tampa Bay Lightnings farmarklubb), säger Blidh.

Under tre veckors tid har Anton Blidh varit tillbaka på hemmaplan i Mölnlycke. I största utsträckning har den tiden gått åt till återhämtning efter den långa säsongen. En del tid har spenderats i flickvännens sommarställe utanför Falkenberg. I övrigt har det också blivit en del fotboll för 22-åringen som är en stor supporter till IFK Göteborg.

”Älskar blåvitt”

– Jag älskar blåvitt och älskar att gå på Ullevi. Jag mår ju dåligt nu när det går dåligt för blåvitt. Det är massa tjat om ekonomin och varenda dag står det i media att spelare ska lämna. Man undrar ju vad som händer, vi ska ju vara med där uppe och slåss om guldet.

Nu har även sommar-
träningen dragit i gång och Blidh tränar till stor del ihop med den tidigare lagkamraten från Frölunda, Andreas Johnson, som spelar i Torontos organisation. Målsättningen inför den kommande säsongen är redan klar.

– Det är så kul att få liksom en bekrälftelse att du krigat med någonting hela din uppväxt för att bli någonting. Nu är jag inget NHL-proffs ännu, men jag är i alla fall på god väg. 19 matcher är 19 matcher. Nästa säsong vill jag ta en ordinarie NHL-plats
redan från början, säger
Anton Blidh.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillahppafacebook