Bild: Anna Mattisson
Tror på respektfullheten. Margreth Tallvid och Joakim Albrektson tror att de allra, allra flesta har respekt för den offentliga konsten och låter den vara oförstörd. Att skulpturer drabbas av skadegörelse, som konstverket på bullervallen i Landvetter, hört till ovanligheterna. Konstverket på bilden, Nod som står utanför kommunhuset, har ingen skadat.
Bild: Anna Mattisson
Tror på respektfullheten. Margreth Tallvid och Joakim Albrektson tror att de allra, allra flesta har respekt för den offentliga konsten och låter den vara oförstörd. Att skulpturer drabbas av skadegörelse, som konstverket på bullervallen i Landvetter, hört till ovanligheterna. Konstverket på bilden, Nod som står utanför kommunhuset, har ingen skadat.

Ingen oro trots vandalism

Konst

I början av maj invigdes Fredrik Noréns konstverk där 23 färgglada dörrar monterats upp i Landvetter centrum.
Sedan dess har sju av dem drabbats av skadegörelse och plockats ned.

De 23 dörrarna monterades upp för att pryda bullervallen och väcka tankar hos förbipasserande. Sedan någon eller några varit där och sparkat på dörrarna är det nu bara 16 kvar.

– Dörrarna är intakta och hela, problemet är att de har kunnat vältas. Nu pågår en utredning om hur vi kan förbättra hållbarheten, säger kulturchef Joakim Albrektson.

Han tycker inte att kommunen borde ha räknat med att det behövs robustare fästen redan från början eller skyddat dörrarna på annat sätt.

– Det som hänt är i princip straffbart, vi ska inte behöva räkna med att konstverk drabbas av skadegörelse.

Både han och planeringsledare Margreth Tallvid är upprörda över vad som hänt.

– Jag blev otroligt upprörd och ledsen och arg, säger Margreth Tallvid som jobbat med offentlig konst i kommunen sedan 1999.

– Och man blir inte mindre upprörd för att det är skattemedel det handlar om. När det är allmän egendom som förstörs drabbar det alla, fortsätter Joakim.

Hur mycket det kommer att kosta att sätta tillbaka dörrarna igen ska nu utredas.

– Förmodligen tar det ett tag innan vi vet, men vi gör allt för att hålla nere kostnaderna, säger Joakim.

När dörrarna kom på plats i maj hörde flera personer av sig både till kulturkontoret och till Härryda-Postens insändarsida. Några var rejält kritiska, andra positiva till konstverket.

Joakim tror inte att det är någon av de som hört av sig som sparkat ned dörrarna. Vad som ligger bakom brottet vill han inte spekulera om.

– Det kan handla om en tillfällighet eller om platsen. Konstverket syns ju av väldigt många, det var det som var meningen. Uppenbarligen har någon fått en idé men varför vet vi inte.

Också ett annat konstverk har nyligen drabbats av skadegörelse. Skulpturen Bollkalle utsattes för stöldförsök då den sågades loss från sin sockel i juli, men hittades snabbt på en släpkärra på orten. Ni vilar den i tryggt förvar hos kommunens förråd i väntan på att sättas på plats igen.

Trots allt ser både Margreth Tallvid och Joakim Albrektson det som ovanligt att offentlig konst stjäls eller utsätts för skadegörelse.

– Det händer att vi råkar ut för protester, ofta när konstverken är nya, men den typen av skadegörelse som drabbat Noréns verk har vi inte tidigare varit med om, säger Margreth.

Vid några tillfällen har offentliga konstverk påverkats i liten skala, som då någon målat pupiller i Bollkalles ögon eller gett Hulebäcks skulptur Johan på muren nagellack, i båda fallen åverkan som nöts bort med tiden.
Några verk har också stulits under årens lopp.

– Senast var det bronsfötterna vid Solstens dagliga verksamhet för kanske tre år sedan, säger Margreth.

Att det är viktigt att fortsätta ställa ut konst i det offentliga rummet är både Margreth och Joakim övertygade om. Det offentliga konstverket är tillgänglig för alla oavsett plånbok, samhällsklass eller språk, menar de. Konsten kan leda till samtal, att nya tankar väcks utifrån betraktarnas upplevelser.

Dessutom fungerar konstverken som tidsdokument.

Oftast hörs de kritiska rösterna i början, då ett konstverk precis placerats ut och därmed förändrat platsen den står på. Sedan vänjer sig människorna och blir minst lika upprörda igen om konstverket försvinner. Verket har blivit en del av platsens identitet.

– Det var många som inte tyckte att Eiffeltornet var mycket att ha, nu är det en ikon, säger Joakim som ser offentlig konst som en viktig del av livet och samhället.

– Jag tror att fler och fler förstår att kultur är lika viktigt som vägar och byggande.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillahppafacebook