• Bild: JENNY FÖRANDER
    VÅGAR PROVA. Oräddheten och prestigelösheten har varit en tillgång både när det gäller musiken och den yrkesmässiga karriären. Petra Odenman är inte rädd för att prova nya vägar eller för att fråga dem som kan bätttre.
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER

Ska fylla Råda rum med soul

Profilen

Det är oförutsägbarheten som driver Petra Odenman framåt, vare sig det gäller jobbet eller musiken.
På fredag uppträder hon och hennes band ”Petra Odenman & Soul Exposure” för första gången på Råda rum i Mölnlycke.
– Det ska bli väldigt roligt att spela på hemmaplan, säger Petra.

Petra Odenman trivs i miljöer där inte allt är skrivet och klart. Oförutsägbarheten innebär att det finns flera olika lösningar.

– Det är otydligheten som gör att det blir lite nerv. Den dagen vi börjar spela musik på slentrian är det dags att lägga av. Vi väljer våra spelningar nogsamt och jag hoppas att publiken ser att vi inte är där för att få en större spelning nästa gång. Vi är där och då, säger Petra.

Hon är ingen skolad musiker men växte upp i en musikalisk familj utanför Nässjö i Småland. Hennes pappa turnerade med Magnus
Orkester, som var ett av de mer etablerade dansbanden på 1960-1970-talet, och var under perioder kapellmästare i ett flertal storband.

– Morfar spelade i orkester och mamma har alltid dansat. När vi har träffats i familjen har vi alltid spelat och sjungit, säger Petra.

Sjöng på bröllop

Själv fick hon ofta frågan om att sjunga solo på fester och bröllop. När hon träffade sin man Andreas och flyttade till Mölnlycke blev hon sugen på att ta upp musiken igen och lade ut en annons på ett musikforum.

– Jag flyttade hit med min häst och min katt och hade mitt umgänge i stallet men jag tänkte att musiken var ett bra sätt att skaffa mig en egen bekantskapskrets, säger Petra.

Bluesbandet Vintage vibe hörde av sig och hon fick komma och provsjunga.

– Jag kom dit och fick träffa
ett antal musiker. De var väldigt duktiga. Jag har ju alltid sjungit men jag kan inte noter och jag insåg att jag egentligen inte heller förstod hur musiken är uppbyggd med olika partier så timingen blev helt fel när musikerna i bandet började lägga in sina solopartier i låtarna.

Tackade nej

När en i bandet sedan ringde upp och tyckte att det hade låtit jättebra tackade hon nej.

– Jag kände att det här går inte, jag kan möjligen sjunga men jag har ju inte koll på helheten,  så jag ringde min pappa. Han tog med mig till jazzveckan på Visingsö där jag fick studera sång i en vecka. Det blev en aha-upplevelse. Jag kan fortfarande inte noter men nu förstår jag hur musiken hänger ihop. Det underlättar.

Efter sommaren ringde hon upp bandet igen. De hade då några andra sångare på gång men hon fick provsjunga igen och de bestämde
sig för att fortsätta ihop.
Efter några månader var det dags för första spelningen på Jamesons pub på Avenyn, detta var 2006.

Åmåls bluesfestival

Så småningom upplöstes bandet men Petra fortsatte att sjunga och skapa tillsammans med bandmedlemmen Jan Jonsson som hade börjat spela blues och jazz på steelgitarr och gav ut flera skivor.

2008 uppträdde hon på stora scenen på Åmåls bluesfestival, delvis med samma
musiker men med band-
namnet Steel and Blues, som leddes av Jan Jonsson.

2008 var även året då Petra fick sin första dotter Ellen. Musiken hamnade
lite i träda under en period. Familjen växte 2010 med dottern Julia samtidigt som de byggde ett helt nytt hus på tomten i Långenäs.

I oktober 2010 återförenades delar av bandet igen. Två och en halv vecka efter att Petra födde sin andra dotter Julia var det dags för konsert på ett litet kafé i Göteborg.

– Julia låg i barnvagnen och när vi skulle gå upp på scenen fick någon gå ut och gå med henne, berättar Petra.

Sålde kullager

Petra har också hunnit med att göra yrkesmässig karriär vid sidan om musiken. Som 20-åring hoppade hon av studierna i internationell ekonomi på Högskolan i Jönköping. Då hade hon fått jobb hemma i Nässjö med att sälja kullager på företaget Internordic Bearing.

– Jag började på orderkontoret. Sedan fick jag mitt första säljområde och åkte runt till mekaniska verkstäder i hela Skåne och diskuterade kullager. Det var fantastiskt roligt.

Så småningom fick hon hand om företagets större kunder och blev också ansvarig för den internationella marknaden när företaget ville börja expandera.

– Jag for runt i Danmark och försökte sälja kullager på danska. Jag tog färjan till Fredrikshamn varje vecka och det var på en sådan resa jag träffade Andreas. Jag såg honom i bilen bredvid när vi körde på och han såg mig när jag tittade bort,
berättar Petra.

Lyckosam lunch

Väl uppe på färjan möttes deras blickar och de bestämde sig för att äta lunch ihop.

– Vi kom fram till att vi borde träffas igen och bytte
visitkort. Sedan satt vi i telefon hela vägen hem till Nässjö.

Hon tog hästen och katten med sig och flyttade till Mölnlycke. Till att börja med jobbade hon kvar på kul-
lagerföretaget som även hade ett kontor i Göteborg men så småningom fick hon jobb som inköpare på Volvo lastvagnar.

– Jag ville prova att jobba på ett stort företag, säger Petra.

Hon avancerade till global segmentsledare, jobbade med ledarutveckling och blev inköpschef för motorstyrsystem och avgasefterbehandlingssystem. För fem år sedan fick hon frågan om hon inte ville prova på att gå över till produktions-
sidan. Hon hoppade på och har nu globalt ansvar inom produktionslogistik och sälj & verksamhetsplanering för Volvo lastvagnars fem
motorfabriker varav två ligger i Sverige, en i Frank-
rike, en i Sydamerika och en i Nordamerika.

– Jag jobbar gärna brett och behöver inte vara den som kan detaljerna. Det tvingar mig att interagera med andra människor för att hitta en lösning och leverera, säger Petra.

Vågar prova sig fram

Mod att våga testa nya saker och prestigelöshet är egenskaper som har tagit henne framåt. Hon tvekar inte att fråga dem som sitter på kunskapen för att få underlag till att fatta beslut.

När hon får frågan om vad hon har för förebilder inom ledarskap brukar hon svara ”hästarna”.

– Hur får du 650 kilo rädd häst att gå över en bäck? Då krävs förtroende och en tydlig riktning. Det är samma sak med en grupp människor – hur får du gruppen att gå själv? Miljön i stallet har byggt upp självförtroendet hos många tjejer, säger Petra.

Petra drar paralleller till musiken. Hon är inte den som kan mest men har ny-
fikenheten och är inte rädd för att prova sig fram. Att jobba med duktiga musiker har tvingat henne att utvecklas.

För ett par år sedan blev hon sugen på att börja sjunga soul. Hon kontaktade några musiker som hon tidigare hade spelat med i olika sammanhang och de tyckte att det lät kul.

– Jag har alltid gillar soulmusik, den har ganska mycket
djupa budskap i texterna. Soul handlar om att skapa en känsla och ett samspel mellan oss i bandet och med publiken. Allt är inte genomrepat. När vi har spelningar brukar vi säga att vi är här för att skapa musik tillsammans. Vi skapar musik i stunden.

Joss Stone en förebild

Musikaliska förbilder inom
soulen är till exempel Joss Stone och inte minst Aretha Franklin. Att sjunga soul är ett sätt att fylla på energi som Petra behöver för att orka med krävande arbets-
dagar med mycket resor.

– Dans och musik frigör endorfiner. När musikerna spelar solo är jag sällan still, då är jag ute hos publiken och dansar. Det är glädjen och gemenskapen som driver mig.

Hon tycker att musik är något som förenar människor oavsett vad de har för bakgrund eller åsikter.

– Med musik når du alla, den kategoriserar inte människor. Musik är kärlek, säger Petra.

Kreativiteten viktig

De senaste två åren har Petra och Soul Exposure haft en hel del spelningar och har fått ett gott mottagande. Hur länge bandet fortsätter att spela ihop får framtiden utvisa.

– Vi finns så länge vi har roligt. Ändamålet för oss är alltid att finna nyckeln till att vara kreativa tillsammans med vår publik där och då. Vi uppträder gärna även på större scener, men att spela på en stor scen är inte ett ändamål i sig, säger Petra.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

gillahppafacebook