John Lindekrantz är en av utsällarna på De ungas vårsalong i år. Genom motiv, vinkel och färgval vill han skapa en depressiv ton och lyfta fram det mekaniska, både i maskiner och i människor.
Blod och stilla mörker
2012-05-30 UNG KONST En tavla målad i blod, ett porträtt av det mekaniska i det mänskliga och färgglad streetart som hängts prydligt i konsthallen.
HP har träffat tre av de 34 utställarna på De ungas vårsalong.
Tåget står stilla i stadsnatten. Det går inte att se var det slutar, det fortsätter bortåt längs en evighetslång perrong. Lampljus speglas i vattenpölarna och allt är tidlöst svartvitt med en ton av lila.
John Lindekrantz berättar att han vill skapa en mörk, depressiv ton i sina bilder.
– Till och med minsta ljus fylls med mörker, säger han och visar på perrongens lampor där ljuset är så utfrätt att det blivit svart.
Den 17– årige fotografen från Mölnlycke tittar på sina två bilder som hängts intill tåget. Den ena är en närbild på ett litet skåp av metall full av knappar för tågen. Den andra är ett foto på en flicka, som med fokuserad och oåtkomlig blick ser snett bort från kameran. Halva hennes ansikte har tappat sin färg, gjorts svartvitt.
John förklarar att han vill lyfta fram det mekaniska, både i maskiner och i människor. Han pekar mot porträttet.
– Också här har jag försökt göra bilden så omänsklig som möjligt. Om hon hade tittat in i kameran hade hon blivit mer mänsklig. Ett tema i bilderna är att allt grundar sig på samma mekaniska principer. Männi-skor kan vara oförutsägbara men ändå finns det mekaniska där.
På väggen mitt emot har 16-årige Tobias Ekedahl, från Mölnlycke, hängt tavlor i graffitistil. De går i rött, rosa, gult, grönt, färgen har skvätts över duken, har fått rinna, har målats med noggranna pennor.
– Det känns tryggt med mycket färg. Med färger blir allt mer levande, säger Tobias, som annars inte funderat så mycket över sin konst.
Att lyfta in graffiti i en konsthall är han lite dubbel till.
– Jag tror att folk reagerar på konsten här, där den är legal på en tavla. På gatan ses den bara som klotter. Men jag tycker egentligen att graffiti ska vara på gatan, där den kommer ifrån.
På andra sidan rummet hänger en tavla som målats med blod.
– Jag spelar mycket musik ute på gårdar. Jag spelade mitt under slaktperioden och bestämde mig för att måla med grisblodet. Det är en så fin röd färg, säger Richard Abrams, 22, från Landvetter.
Han har två tavlor med på utställningen. Båda är starkt symboliska och utgår från mytologi och religiösa berättelser. I mitten av den som målats med blod syns Abels skalle, sedan han mördats av sin bror Kain i Första Moseboken. Runt skallen ringlar Midgårdsormen och sigill som beskriver släktträdet från Kain. I det omgivande blodet står siffran 131 som representerar hämndens ängel.
– Det står i myten om Kain att ”jorden törstade efter Abels blod”, så det passade ganska bra, säger Richard.
Den andra tavlan han har med på utställningen är målad i skarpa akrylfärger. Här syns en druid intill en ek från vilken det stiger en fågel. Bergen står snöklädda runt omkring och längs ramen har konstnären skapat rader av symboliska sigill.
Utställningen på kulturhuset pågår till den 5 juni.
 Skriv ut
 Dela |
ANNA MATTISSON
031-98 50 65
anna.mattisson@harrydaposten.se
|
|
