Bild: JENNY FÖRANDER. VÄL FÖRBEREDD. Bo Josgård vet vad som krävs för att ta sig runt Vättern till cykel. Till helgen kör Mölnlyckebon Vätternrundan för 35:e gången. Vättern runt för 35:e gången
2012-06-13 CYKEL När och var smakar köttbullar och mos som allra bäst? För Bo Josgård är svaret enkelt.
– Jag tar mig alltid tid att stanna och äta i Jönköping, säger Mölnlyckebon som i helgen kör Vätternrundan för 35:e gången.
För många handlar Vätternrundan om att pressa sig till allt bättre tider. Bo Josgård tycker att själva upplevelsen är viktigare och då ingår matkontrollerna som ett skönt avbrott.
– Det är sju kontroller runt hela Vättern. Jag brukar stanna vid fyra. Efter Jönköping kör jag till Hjo. Då är det tolv mil kvar och lasagnen smakar väldigt gott, säger Bo.
Bo Josgård spelade fotboll som ung. I 30-årsåldern började han cykla för att hålla sig i form.
– Det var då man började lägga på sig. Att springa har jag aldrig tyckt om, det fick jag nog av i fotbollen, men att cykla, det var fint.
Från början var de ett gäng vänner som cyklade Vätternrundan ihop. Efter ett tiotal år droppade de andra av, men Bo fortsatte.
– Jag tyckte ju att detta var kul, så jag fortsatte att köra ensam.
Medan de hade husvagn åkte hela familjen med och campade i Motala medan Bo cyklade. I mitten av 90-talet var även hustrun Anita med och körde de 30 milen fem gånger. Numera nöjer hon sig med att vara med som supporter.
– I många, många år har vi sovit i en idrottshall, men de senast tre åren har vi bott hos en familj i Motala. Vi tyckte att vi kunde unna oss något lite bättre. Nu har vi ett jättefint rum som står och väntar på oss.
De åker till Motala redan på torsdagen för att kunna titta på elitcyklisternas Grand prix på fredagen. Dessutom är det under fredagen en träff för alla veteraner (som har kört Vätternrundan minst 25 gånger) då de får aktuell information och bjuds på lunch.
Bo Josgård startar sedan vid nio-, tiotiden på kvällen.
– Det är en speciell stämning att köra på natten, det är lugnt och tyst och om det är väldigt varmt så slipper man den värsta värmen. Dessutom blåser det mindre på natten, säger Bo.
De senaste åren har han legat ganska stabilt på tider runt 12,5 timmar, vilket innebär att han går i mål någon gång under förmiddagen.
Sin bästa tid någonsin, 11.30, fick han 2006.
– Det var senaste gången det var fint väder. Dessutom handlar det väldigt mycket om att hamna med rätt grupper som man kan åka med, det är lite slump som avgör. Det året bara flöt det på, säger Bo.
Han har ingen prestige i att han måste köra sitt eget race, hänger på de grupper som kör i ett lagom tempo.
– Man sparar 25-30 procent i kraft på att ligga efter och slippa ta vinden. Dessutom slipper man se vägen och alla backarna, man kan titta på annat. Alla som sysslar med cykling vet hur viktigt det är att ligga i klunga, men det behöver man ju inte tala om för alla, ler Bo.
Han säger att för tio år sedan var alla väldigt noga med att man skulle turas om att dra. Nu är det ingen som tänker så längre. Medan många av de nya bara kör på är de mer rutinerade taktiska och hänger med i suget.
– Det kör 7 000 nybörjade varje år. Jag tror att det är många som kör Vätternrundan för att den ingår i klassikern.
Den som vill köra Vätternrundan rekommenderas att cykla minst 100 mil som träning under våren och inte för korta rundor varje gång.
– Kör man rundor på mellan fem och tio mil två, tre gånger i veckan, då klarar man detta. De som inte klarar Vätternrundan är de som har tränat för lite, säger Bo.
Själv försöker han cykla tre gånger i veckan. Många gånger blir det ”Härryda-rundan”, från Mölnlycke, via Landvetter och Härryda till Hällingsjö och Lindome och hem igen via Benarebyvägen. Den rundan är 5,7 mil.
Någon gång i veckan blir det en längre runda som kan gå till Rävlanda, Lerum eller Kungsbacka.
– Det finns många varianter och om man byter riktning blir ju backarna helt annorlunda.
De senaste åren har han varit med i Hisingens cykelklubb.
– Vi kör tio, tolv mil i grupp på söndagarna. Jag har ju mest cyklat ensam tidigare men det är roligt att cykla tillsammans med andra. Jag vill inte pressa mig utan kör i nybörjargruppen. Många ska köra sin första Vätternrunda och vill gärna ha tips.
Sedan spinningen kom för ett 20-tal år sedan tränar han året runt.
– Jag kör ett pass med styrkelyft i trekvart och sedan spinning i trekvart. Efter det är man genomkörd i kroppen. Jag får aldrig ont i nacken eller axlarna som många andra av att sitta på cykeln, jag tror det beror på styrketräningen.
Märker du av att du blir äldre?
– Jag har aldrig funderat på det, det är ju bara en siffra, skrattar Bo, 68 i år, men erkänner att uppförsbackarna har blivit lite tyngre.
– På rakorna hänger jag med ganska bra, men när de yngre kör på och hetsar varandra i uppförsbackarna, då får jag hålla min egen takt, säger Bo.
De sista fem milen på Vätternrundan är han, och väldigt många andra, trötta, men när han närmar sig målet i Motala får han nya krafter.
– Känslan när man går i mål går inte att beskriva, den blir starkare för varje år. Då står Anita och tar emot mig vid målet och så ligger man i gräset och är helt slut. Efter målgång får man pasta och öl som smakar vidrigt efter all blåbärssoppa och bullar.
Och sedan väntar det allra bästa: Att ta sig hem till boendet och sjunka ner i badkaret.
– Det där badet har jag i bakhuvudet när jag kör. Just då är det värt väldigt mycket.
 Skriv ut
 Dela |
JENNY FÖRANDER
031-98 50 64
jenny.forander@harrydaposten.se |
|
