Efter en lång karriär som trä- och metallslöjdslärare är Egill Slaattos erfarenhet inte mycket värd. Kraven på lärarlegitimation gör det nästan omöjligt för honom att få jobb inom den kommunala skolan.
Tvingas tillbaka till skolbänken
2012-06-27 RÄVLANDA Kraven på lärarlegitimation slår hårt mot dem som saknar traditionell lärarexamen. Efter 27 år som träslöjdslärare tvingas Egill Slaatto, 58, tillbaka till skolbänken.
Egill Slaatto, 58, har jobbat 27 år som träslöjdslärare på heltid i Sverige och England. Han har en tvåårig lärarutbildning till Waldorflärare och validering som trä- och metallslöjdslärare i Waldorfpedagogik, har gått en tvåårig socialhantverkarutbildning i Stockholm och en ettårig KY-utbildning i möbel och design på Nääs i Lerum. Dessutom har han jobbat som snickare, båtbyggare och orgelbyggare. När kraven på lärarlegitimation börjar gälla väger allt detta lätt. – Med den utbildningen har jag inget att tillföra, enligt Skolverket.
Fram till augusti jobbar Egill Slaatto på Rävlandaskolan. Sedan tar hans vikariat slut, och tjänsten går till någon som är behörig enligt alla regler. Egill berättar att han sökt en ny tjänst på en annan skola, att det är brist på träslöjdslärare och att han var den enda sökande. Trots det fick han inte tjänsten, eftersom han saknar formell behörighet.
Det Egill tycker är mest frustrerande är att hans kunskaper inom yrket plötsligt inte räknas. – Det borde finnas något sätt att validera arbetslivserfarenhet i ett yrke där sådant borde vara så viktigt. Om jag slutar förlorar de mycket kompetens. Nu behandlas man som luft mer eller mindre, säger han och tillägger att olika barn lär sig på olika sätt och att det behövs lärare med olika bakgrunder.
Ett alternativ för Egill skulle vara att helt enkelt söka jobb på Waldorfskolor, där han har rätt att jobba med sin nuvarande examen. Han har dock redan jobbat på sådana i 18 år och det är inte vad han söker i första hand. – Lönerna är så dåliga. Jag höjde min lön med 5 000 kronor när jag gick över till den vanliga grundskolan, säger han. För att få behörighet i kommunala skolor behöver Egill Slaatto börja studera igen. Han hoppas att det räcker med en tvåårig, kompletterande distansutbildning på halvfart. – Jag måste gå den, annars är jag fast i rävsaxen, säger han och förklarar att det samtidigt känns helt onödigt att gå kursen eftersom han redan kan allt som ingår.
Allra först väntas dock en granskning på ett lärosäte, där hans betyg bedöms. Det kan visa sig att utbildningen blir ännu längre än två år. – De kan inte kräva att jag ska börja från noll när jag är 58 år, säger Egill uppgiven. – Det känns som om man fallit mellan två stolar.
Lärarförbundet positiva till lärarlegitimationer
Skriv ut
Dela |
ANNA MATTISSON 031-98 50 65 anna.mattisson@harrydaposten.se
|
|