BIODLARE. Tom Delmefors och Avo Billberg är med i Landvetter biodlarförening. Under vinter drar sig bina tillbaka och håller värmen genom att krypa närmare varandra.

100 år med biodling

Nyheter

Bin har tjänat människan i minst 10 000 år. Landvetter biodlarförening och deras flitiga flygare har låtit Härryda kommun bada i honung i 100 år.

Einstein sa en gång att om alla bin dör ut skulle mänskligheten klara sig i högst två år.
Det berättar Tom Delmefors, ordförande i Landvetter biodlarförening och förklarar hur viktiga de är för växternas pollinering. Det han inte vet om bin är det antagligen inte värt att veta.
Nu har han varit ordförande i föreningen i 25 år och har precis blivit vald för två år till.
– Det är roligt att lägga krafterna i en förening som går framåt och där alla drar åt samma håll, säger han.
Vi träffas hemma hos Avo Billberg i Tahult, som har 15 bikupor och är en av kommunens främsta honungsproducenter.
– Jag började 2006. Jag vet inte riktigt varför. En släkting hade bin när jag var liten. Då var jag rädd, men när jag var runt 50 år växte intresset.

Fascinerande insekt
De två börjar berätta intressanta historier om bin, om deras beteende och samspelet mellan insekter och växter.
– Den som håller på med bin får en annan känsla för naturen och ekosystemet. Vi följer med årstiderna och går och tittar på flustret (ingången till kupan) och ser vad som blommar just nu, säger Tom.
Bin sover inte på vintern. De kryper ihop i kupan och blir slöare.
– Nu har det varit så varmt i höst att jag såg bin som var ute och flög för ett par dagar sedan. Det är ovanligt sent, säger Avo.
Nu är det inte nektar eller pollen de är på jakt efter utan vatten.
Dags för provsmakning
Avo tar fram tre honungsburkar för provsmakning. I Tahult är det i första hand hallonblommor som ger smak till honungen. Men i somras uteblev hallondraget nästan helt.
Lindhonungen har en speciell smak som dröjer sig kvar. De andra smakar mer traditionellt även om en sort är väldigt mörk.
Landvetter bioldlarförening har märkt ett uppsving de senaste åren. Från att ha ha varit nere på tio medlemmar har de ökat via ett 20-tal för bara ett par år sedan. De har nu 31 medlemmar, varav 7 kvinnor, och det är fullt på kurserna.
– Människor är väldigt medvetna nuförtiden. De är intresserade av bin och närproducerad honung. Vi säljer slut på honungen direkt, säger Avo.
– Ja. Och det är ju roligt att kunna sälja en burk honung som är tillverkad av blommor från någons trädgård, säger Tom.
För att producera en burk honung besöker bina fem miljoner nektarkällor.
– När jag tar en tesked honung är det en andäktig känsla, säger Tom.

Flera ton per år
Biodlarna i Landvetter hade i somras 119 samhällen. De brukar producera allt från 2,5 till 5,5 ton honung per år.
Den som är intresserad av att börja får räkna med ett par-tre tusen kronor för att komma igång med en kupa, redskap och värm.
Sedan finns det hur mycket som helst att läsa in sig på. Bin och deras produkter är ett av världens mest omskrivna företeelser.
– Det kan vara lite jobbigt för nybörjare att förstå sina bin och det är svårt att läsa sig till allt. Men då ställer vi gärna upp och hjälper till, säger Avo.
När man väl kommit igång och har två kupor behöver man inte lägga mer än tio timmar om året på sina bin.
– Men om man vill lära sig mer och verkligen går in för det kan det bli hur många timmar som helst, säger Tom.
Får sockerlösning
Han har själv haft många kupor genom åren men nu är han nere på två.
Avo har en kupa där han skattade 60 kilo honung i somras. Det människan tar ersätts med socker­lösning. Men odlarna tar inte all honung från sina bin. Samhället producerar det dubbla och under säsongen får bina leva på sin honung.
EU och regeringar i hela världen lägger mer och mer kraft på att skydda bin som hotas av bekämpningsmedel, genmanipulerade grödor och andra faktorer.
– När det gäller kvalster har vi blivit bättre på att skydda våra bin. Föreningen gör allt för att utbilda och ge de vetgiriga möjlighet att öka på sin kunskapsnivå. Det går också bra att ringa oss närsomhelst och fråga, säger Tom.

  • Peter Gustafsson
Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det