• Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: PRIVAT
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER
  • Bild: JENNY FÖRANDER

Bytte racket mot hästar

Hästsport

Filippa Helltén var en lovande tennisspelare, men när hon var 13 år valde hon bort racketen för att få mer tid till ridningen.
Nu rider hon islandshästar på landslagsnivå.

Filippa Helltén beskriver sin familj som en tennisfamilj. Båda mamma och pappa har spelat, hennes pappa jobbar som tennistränare och en morbror driver Gothia tennis i Göteborg.

Som många andra testade hon många olika sporter när hon var yngre, som gymnastik, innebandy och fotboll, men de sporterna fick stryka på foten när tennisen tog allt mer tid.

– Jag tänkte aldrig att jag skulle bli bäst i fotboll, jag var mest med när vi skulle spela matcher. När jag var 13 år spelade jag tennis fem, sex dagar i veckan och hade ridningen på det. Då var det antingen att satsa fullt ut eller trappa ner. Jag tyckte tennisen tog för mycket tid och valde ridningen i stället, säger Filippa.

Var inte så intresserad

Filippas mamma driver en gård med islandshästar, men från början var Filippa inte speciellt intresserad.

– Jag har alltid haft hästar omkring mig men jag kanske red en gång varannan månad från det att jag var fem år. Det var först när jag var 12-13 som jag verkligen började rida på riktigt och då gick det ganska fort framåt, säger Filippa.

I början tävlade hon mest för att det var roligt, men så småningom lade hon ner allt mer tid för att bli bättre och bättre. 2010 och 2011 vann hon junior-SM; första året i tölt, andra året i både tölt och fyrgång.

– Runt 15-årsåldern skulle man kunna kalla det för elitsatsning. Då gick jag upp i Young rider-klassen som är mycket tuffare. Det kom naturligt att börja tänka mer och försöka vara med och fightas i den nya klassen.

Första landslagsuppdraget

Även som Young rider har hon placerat sig i SM varje år. 2014 kom den första SM-segern och hon fick åka på sitt första nordiska mästerskap. 2015 vann hon SM i både tölt och fyrgångskombination.

– 2014 vann jag i fyrgång med en ny häst. Jag hade tävlat i fem år med ”Skägget” och så dök Máni upp och kändes jätterätt. Han var helt olik Skägget, Máni är väldigt stark i den korta tölten och är stor och väldigt pigg. Han är en mer avancerad häst, en större utmaning. Jag hade aldrig klarat honom när jag var yngre, säger Filippa.

Nu rider hon dessutom passgångaren Dúa som hon var på Island och köpte i fjol och femgångaren Örn som hon har lånat.

Medan tölt och fyrgång är bedömningsgrenar där stil och hästens kvalitet bedöms är passgång mer som en galopptävling där det gäller att ta sig från start till mål så fort som möjligt.

– Det ska bli jättekul att tävla i pass, jag har aldrig gjort det innan. Det är bara att gasa, det blir en kontrast till det andra jätte-eleganta, säger Filippa.

Hjälper tränare på Island

Snart åker hon tillbaka till
Island för att jobba hos en tränare i några veckor. Helst hade hon velat stanna längre, men landslaget kallar.

– I februari går tävlingen World tölt i danska Odense. Det är en landskamp där en deltagare från varje land ställer upp i varje gren. Det är Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Island som deltar, berättar Filippa.

I april drar tävlingssäsongen igång på allvar. Filippas mål är att kvalificera sig för SM och framför allt NM.

Att hon har nått så långt inom både tennis och ridning tror hon beror på att hon är väldigt målinriktad.

Egen drivkraft

– Jag vill hela tiden bli bättre och då ser jag till att jag blir det. Jag har det drivet i mig själv, det har aldrig varit någon som har sagt till mig att jag ska träna. Om det är riktigt dåligt väder kan mamma säga till mig att inte rida men då tänker jag att jag inte vill missa ett träningspass och rider ändå. Vill man verkligen bli bra gör man det som krävs, en viss talang är ju bra men man kommer långt på vilja om man bara ger sig sjutton på det, säger Filippa.

Förutom en stark egen vilja har hon haft bra uppbackning hem-ifrån. Hon har bara satsat i sporter där hennes föräldrar själva har varit aktiva.

Tidskrävande sport

– Inom ridningen har det stor betydelse i och med att det tar så mycket tid. Hade inte mamma varit intresserad hade jag knappast kommit iväg till Norrköping en hel helg för att tävla.

Även ekonomiskt hade det varit svårt att satsa på ridning om inte hennes mamma haft en ridanläggning. Dessutom har Filippa jobbat mycket själv för att få ihop pengar, bland annat som ridlärare och i en restaurang.

Inte akademikerbarn

Enligt forskningsrapportern ”Vägarna till landslaget” har många landslagsidrottare föräldrar med akademisk utbildning.
Filippa säger tvärtom att hennes föräldrar är väldigt praktiskt lagda.

– Mamma är utbildad hovslagare och driver en hästgård, pappa är tennistränare. Jag är mer pluggar-typen, säger hon.

Från början tyckte hon själva tävlandet var det roligaste med ridningen. Nu handlar det mer om att vara ett team och utvecklas tillsammans med sin häst.

– Det är ju inget du kan styra som en tennisracket, du jobbar tillsammans med ett annat djur, säger Filippa.

Även om hon satsar på att nå så långt som möjligt inom sin idrott ser Filippa hästarna som en hobby.

– Mitt mål är att komma in på Chalmers och läsa till ingenjör till hösten eller kanske till våren. Jag gör en elitsatsning men det ska inte kännas som ett måste, säger Filippa.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det