• Bild: Anna Mattisson
    Att vara komiker och mattelärare kan låta som väldigt olika spår, men enligt är de i grunden rätt lika varandra. I alla fall om det som sägs ska gå hem."Att skriva humor och att förklara matematik handlar jättemycket om timing. Man måste lägga grunden så de som lyssnar tänker åt det håll man vill innan man kommer till poängen", säger Annika Lindhe Rydh.

Showar i Benareby

Profilen

Annika Lindhe Rydh är mattelärare på Hulebäck, men inte bara.
På fredag och lördag står hon på scen i Benarebyskolan med Syster Sörens humorshow Garvat.

– Jag brukar säga att jag är idrottsläraren som läste matte och blev rolig, säger Annika Lindhe Rydh.

På våningen ovanför uppträder sjuåriga dottern Elvira dramatiskt med sin kompis framför hallspegeln. I källar­rummets mjuka soffor vecklar Annikas livsberättelse ut sig i en känsla av ärlig nakenhet. Vi har kommit en bit nu. Genom barndomen i Tranemo där Annika uppträdde, skrev egna låtar och spelade teater hemma med syskonen, lite som Elvira gör nu. Genom känslan av att inte passa in på den lilla orten där det fanns tre vägar att slå in på som tonåring: sport, alkohol eller kristendom. Vidare till idrottslärar-utbildningen i Örebro, vantrivseln med yrkesvalet och sedan flytten till mattestudierna i Göteborg.

Tuff studiemiljö

Annika var 24 år när hon kom till storstaden och utbildningen kändes hierarkisk och hård: den som inte klarade tentorna räknades inte i
lärarnas ögon och det tog tid att lära känna de i många fall osociala klasskompisarna. Glädjen över mattens renhet och logik fick henne ändå att stanna kvar. Och så hittade hon en lapp på en anslagstavla som förvandlade livet: välkommen till filosofspexets tisdagsträffar.

– Där satt några kufar och skrev manus som de behövde låtar till. Jag hjälpte till med det, sedan fick jag en roll. Det kändes som att här skulle jag kunna göra en insats, säger hon och minnena lyser upp blicken.

Inom spexvärlden fanns en humor och gemenskap som passade Annika perfekt. Hon fick vara kreativ och stå på scen och kände sig uppskattad. Alla Göteborgs spexföreningar hade dessutom kontakt med varandra med gemensamma träffar, samarbeten och fester, så vänskapsnätet växte fort.

Annika beskriver det som att ha fått en familj och hon trivdes bättre i Göteborg än hon någonsin gjort i Tranemo.

När en a capellagrupp sattes ihop i mitten av 1990-talet lärde hon känna Katrin Pellmé och Karin Blennermark och bildade humortrion Syster Sören. Livet fylldes av matte, komik, musik och teater och Annika fick vara hela sitt spektra, både den kreativt lekfulla och den logiskt systematiska.

Hon fick jobb som mattelärare och spelade teater, satte upp humorföreställningar och hade kul.

Kände sig ensam

Men inget är bestående. En vän tog komedin upp på scenen på heltid och försvann in i karriären. De andra vännerna skaffade barn en efter en och försvann de också. Syster Sören lades på is. Själv hade Annika varken hittat sin plattform inom humor eller någon att bilda familj med. Hon hade killkompisar men var rädd både för män i allmänhet och kärlek. Hon var runt 33 år och knogade på som mattelärare, men livet kändes ensamt.

– Jag ville både ha tillbaka mina vänner och kanske gå in i familjegrejen själv. Det var tuffa år, jag mådde inte speciellt bra, minns hon och lutar sig tillbaka i soffan.

Även om det inte var samma sak utan vännerna ville Annika fortsätta uppträda och slog in på en bana som stå upp-komiker. Hon beskriver det som det läski­gaste hon någonsin gjort på scen.

– Det kan gå så väldigt fel. Fem minuter utan att någon skrattar är hemskt, det är lätt att det blir ett fiasko. Det är som i mattevärlden, antingen klarar man det eller så ska man väck. Men jag misslyckades aldrig.

Föll för en nysning

Livet rasade på i 190 kilometer i timmen. Sig själv hann hon inte med riktigt lika mycket, inte att träffa en kärlek heller. Ändå hände det till slut. Som 36-åring såg hon Bohuslän Big Band uppträda. Mitt under en presentation nös en av musikerna jättehögt.

– Jag tyckte att han var så söt. Han nös sig in i mitt hjärta. Det var väldigt självklart att det var vi redan från början.

Och så blev det. Annika och Niclas blev ett par och hade det bra på tu man hand. Några barn ville Annika inte ha, trodde hon. Men så fyllde hon 40 och kom på att det snart faktiskt inte gick att bli gravid längre. Hon funderade djupt på saken. Fyra år senare kom Elvira till världen och livet tog ännu en vändning.

Annika beskriver det som en tuff tid. Hon kände sig bortkopplad från sitt gamla liv och tempo, samtidigt som Elvira knappt sov och Niclas turnerade så mycket att det mesta barnansvaret hamnade på henne. Annika blev tröttare och tröttare.

– Jag var väldigt frustrerad över att jag inte orkade mer, men sedan förlikade jag mig. Det var en sådan omställning, att gå från 190 knyck till ingenting jag var van vid att göra. Till att byta blöjor. Men så lärde jag känna Elvira och vi hittade vår värld som är fasen så mycket viktigare än allt annat, säger hon och funderar vidare.

– I spex- och revyvärlden var jag väldigt produktiv. Jag tror det är nyttigt att jag fick en paus för att få perspektiv och uppleva
livet också, inte bara skriva om det.

Syster Sören vaknade

Efter några år förändrades tillvaron igen. Kraften kom tillbaka och både hennes och vännernas barn blev äldre. Elvira sov, Annika vaknade till.

2014 återuppstod Syster Sören igen och året därpå var det premiär för föreställningen Garvat, som också sätts upp nu på fredag och lördag på Benarebyskolan i Mölnlycke. Både familjen med Niclas och Elvira och familjen i Syster Sören finns. Och Annika har roligt. Under årens lopp har hon ibland haft så roligt att hon tvivlat på om hon vill vara lärare eller gå över till att helt jobba med teater.

– Ibland kan lärarrollen kännas som ett ok som tar tid ifrån det jag verkligen vill. Men jag tror inte att jag skulle fixa tempot i att jobba med teater och komik på heltid, säger hon och fortsätter.

– Jag har inte vågat ta språnget och satsa på teatern fullt ut. Men så här i efterhand kan jag känna att det kanske var rätt att inte ta det. Jag har inte sett hur jag skulle ha kunnat klara det ekonomiskt. Särskilt när man skaffat familj får man tänka sig för.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det