• DORPTRÄDET. Bengt Johansson vid trädet där de som döps får ett löv.
  • KYRKOHERDE. Bengt Johansson i Björketorps kyrka i Rävlanda.

Det kristna budskapet är alltid kärnan

Björketorp

När Bengt Johansson först kom till Björketorps församling 1977 var den mer präglad av landsbygden.
Nu ser han och församlingen en utmaning i att med ett kristet budskap i centrum skapa mötesplatser för många inflyttade som inte har en naturlig koppling till Rävlanda, Hindås eller Hällingsjö.

Halv elva en torsdag i församlingshemmet i Rävlanda. Personalen droppar in en efter en på gemensam fikarast.

Bengt Johansson har funderat på om han ska ha prästkragen eller inte, men fastnat för att ta den.

– Jag brukar inte alltid ha den.

Även om han är kyrkoherde och då i princip en företagsledare är prästyrket en livsstil.

– Uppgiften som kyrkoherde tar tid, men präst är jag 24 timmar om dygnet, säger han.

Efter fikat går vi upp på kyrko­herdens kontor. Ett rum med bord och enkla stolar.

Bengt Johansson kom till Björketorps församling som kyrkoadjunkt 1977, då jobbade han i Hindås och Bollebygd. Nu är han präst i Björke­torps kyrka i Rävlanda och har distriktsansvar även för Hällingsjö. Kyrkoherde för hela församlingen har han varit sedan 1991.

Hindås kyrka sköts av kollegan Björn Fyrlund som är komminister i det distriktet.

Nära relation

För 40 år sedan var speciellt Rävlanda och Hällingsjö mer präglat av att vara ett bondesamhälle med flera mjölkbönder och jordbrukare.

– Det var landet och det fanns en större närhet till Bollebygd och Borås än till Göteborg, minns Bengt Johansson.

Kyrkan hade en nära relation med invånarna.

– På den tiden åkte jag runt till alla som fyllde 70 år och jämna år därutöver om de tog emot hemma. Det är klart att det var ett bra sätt att lära känna sin församling. Nu bjuder vi dem på tårta i församlingshemmet och det är ju också trevligt, men det blir inte samma möte, säger Bengt Johansson.

Nu är alla orterna mer som förorter till Göteborg. Unga barnfamiljer väljer Rävlanda efter huspriser och pendlingsmöjligheter.

– Här är få arbetsplatser och Rävlanda har förlorat mycket service i form av bank och annat, säger Bengt Johannson.

Rent socialt präglas även kyrkan av den nya samhällsstrukturen och innehållet i verksamheten är ständigt under förändring.

– Det är svårare att vara kyrka och nå ut till människor när det inte finns en naturlig anknytning. Men det är bara ett konstaterande. Jag upplever de som flyttar in som väldigt positiva.

Bengt Johansson har flera gånger stött på kommunen om att bygga mer i Rävlanda så att orten kan utvecklas.

– Men de koncentrerar sig på Mölnlycke vilket ger oss lägre tillväxt.

Trots allt har Rävlanda ändå vuxit under de senaste 40 åren. Det har även församlingen, från cirka tio heltidstjänster per år till 18.

Vill nå barnfamiljerna

Bengt Johansson har varit drivande när det gäller Hindås församlingshems tillkomst 1991, liksom när förskolan Fisken byggdes vid församlingshemmet i Rävlanda 2002.

– Det är ett par av de saker som vuxit fram när vi funderat på hur församlingen ska utvecklas och på hur vi ska nå ut till familjerna. Det är inte så många landsortsförsamlingar som har förskola och det är en satsning vi är väldigt glada över.

Genom att möta barns behov ska församlingen hjälpa dem att hitta en väg in i kyrkans sammanhang. Men hur församlingen än jobbar med att nå ut till människor är gudstjänsten alltid central för Bengt Johansson.

– Det andra är runtomkring. Gudstjänsten är navet som ska ge kraft. Jag tänker inandning och utandning. Inandningen sker i gudstjänsten och då får du in det som ger liv, sedan kan du leva ut det Gud vill i livet utanför kyrkan.

Bengt går gärna själv i gudstjänster som besökare även om han inte leder dem.

– Jag är medveten om att det inte alltid är roligt att gå på gudstjänst. Jag vet att många säger att det är obegripligt. Och jag säger inte emot. Men jag tänker mig gudstjänsten som matplatsen där man äter. Det är inte alltid roligt att äta, men ändå gör vi det för vi behöver näringen. Guds ord, böner, psalmer, hymner och nattvarden ger näring. Det bygger upp oss samtidigt som vi får lämna ifrån oss det som tynger och binder oss.

Han önskar att fler får upptäcka detta.

– Det gäller att få människor berörda och förstå vad det är vi är med om.

Nya uttryck

Inom Björketorps församling liksom hela Svenska kyrkan är det i dag många diskussioner om hur gudstjänsten ska förnyas.

– Vi har tagit intryck från England där de pratar om ”Fresh expressions”, nya former för att nå ut med budskapet om Jesus kristus och Guds kärlek till oss. Det är det vi vill dela med oss av.

– Kyrkans uppgift är att ge det Gud vill att vi ska ge, säger Bengt Johansson.

Han tycker att det handlar om att prioritera.

– Vi har begränsat med resurser och då måste det vara kärnverksamheten vi ska fokusera mest på. Men formerna kan variera. Vi måste hela tiden reflektera över vad som sker runtomkring oss.

Även om de tre församlingarna i Härryda kommun utåt sett jobbar ganska olika har de det gemensamt att de letar efter något som fungerar i dagens samhälle.

– Men kärnan måste komma först. När företag har problem kan de anlita konsulter som ofta kommer fram till rådet att gå tillbaka till kärnverksamheten, säger Bengt Johansson.

Ett annat uttryck och arbetssätt de funderar över i församlingen från England är ”Messy church”, som mycket handlar om att samla barnfamiljer, kanske på vardagar och äta tillsammans och förbereda en gudstjänst som avslutar gemenskapen.

– Många har svårt att få ihop det så kallade livspusslet i dag och då skulle vi kunna erbjuda familjerna att komma till dukat bord. Det kan vara lättare än att gå upp på söndagsmorgonen.

Det finns också kyrkosöndagar med föreläsningar eller annat i anslutning till gudstjänsterna.

– Sedan har vi ett stort musikaliskt arbete med många möten mellan olika åldrar. Musik är viktigt. När den är som bäst är den en försmak av Guds vilja i himlen.

Ett stort arbete i samhället som Björketorps församling är engagerat i är hjälpen till flyktingarna på boendena i Rävlanda och Hindås. Församlingen finns hela tiden där med kläd­insamlingar, fika, mat och samvaro.

Björketorps församling har avsatt 400 000 kronor per år till det arbetet. De har också samarbetat med föreningar, Röda korset och Equmeniakyrkan.

– När världen står på vår tröskel och vill ha hjälp, kan vi då säga nej?. Nä. Det är en del av kyrkans beredskap och öppenhet, vi ska se konkreta behov och göra något åt dem. Det är en del av vårt utvecklingsarbete, säger Bengt Johansson.

I arbetet med flyktingarna har många volontärer och andra som inte säger sig tillhöra kyrkan anslutit sig till arbetet.

Översätter till flera språk

Flera flyktingar och nyanlända har en kristen bakgrund och kommer regelbundet till kyrkan. På söndagarna finns gudstjänsternas huvudtext på flera språk som farsi, arabiska, persiska och engelska.

– Många har en kristen ortodox bakgrund och de är vana vid gudstjänster som pågår mellan nio och tolv och så kan de dyka upp en stund och sedan gå. Vi i Sverige har ju rutinen att det är mellan elva och tolv och så stannar vi hela tiden. Det är olika kulturer som möts och det är spännande.

Varje torsdag är det kafé där bland annat Rävlandabor och boende på förläggningen brukar dyka upp.

– För mig handlar det om min kristna tro och att finnas där när någon vill ha stöd. Kyrkan har en roll att finnas där när någon har det som jobbigast. Jag är öppen om någon vill fråga, men där missionerar vi inte, säger Bengt Johansson.

Även om kyrkan ska vara opolitisk har Björketorps församling inte varit rädd att kontakta Migrationsverket eller
politiker.

– Vi ser ju vad som behöver göras annorlunda. Vi har skickat skrivelser till Migrationsverket och riks­dagen när vi ser att något är fel, säger Bengt Johansson.

Den grupp i samhället som Björke­torps församling har svårast att nå är människor i medelåldern och nyblivna pensionärer.

– Vi försöker med öppet hus och soppluncher. Vi har dagverksamheter för aktiva pensionärer.

Många bäckar små ska hålla församlingen levande. Bengt Johansson ser kyrkan som summan av alla människor som betecknar sig som kristustroende.

– När någon går ut från en gudstjänst så tar de med sig kyrkan ut i samhället. Kyrkan är där var och en av oss är, det kan vara en anställd på Volvo. Jag hör ofta att kyrkan är vi som är anställda i kyrkan, men det gör besökarna till objekt. Det är en felsyn tycker jag. Vi står på samma nivå, ingen är bättre eller sämre.

– Det gäller att hitta vad Gud vill med våra liv.

Under de 25 år Bengt Johansson varit kyrkoherde i Björketorps församling har det kommit fler anställda och fler lagar som ger mer administration.

– Det blir mindre tid till kyrkans egentliga uppgift. Som präst har jag ju distriktsansvar i Björketorps kyrka, men det har blivit flera andra saker.

Inga konfirmander

Bengt leder tre av fyra huvudgudstjänster i Björketorps kyrka och håller i dop, vigslar och begravningar.

– Det jag inte haft de senaste åren är konfirmander.

Han slutar nu i mars efter sammanlagt 40 år i församlingen. Bland annat håller han en avskedspredikan nu på söndag den 26:e, då jungfru Marias bebådelsedag står på schemat.

– Efteråt blir det lite samkväm.

Bakom sig lämnar han en församling med stabil ekonomi.

– Tack vare sparade pengar har vi kunnat investera i renoveringar av fastigheterna och de är i gott skick. Vi har inga lån och är bra rustade för framtiden. Förskolan har gott renommé och får alltid bra resultat i kvalitetsmätningar. Det talas väl om kyrkan på bygden.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det