• Bild: Anna Mattisson
  • Bild: Anna Mattisson
    Nya grejen. Att DJ:a ska bli Lotta Banes nya projekt. Några av ungdomarna på Musikens Hus har lärt henne grunderna.

Glädjespridaren på Musikens Hus

Profilen

Musikintresset är rätt svalt. Ändå ser Lotta Bane sitt jobb som fritidsledare på Musikens hus som både spännande, kul och viktigt.
– Jag har stora möjligheter att påverka ungdomarnas liv. I det lilla kan man göra ganska stor skillnad, säger hon.

– Min kollega är den som är bra på musik. Jag frågade några ungdomar vad min roll på Musikens hus är och en sa ”Men du är ju glädjespridaren här!”. En annan gång sa en ”Du är lite som en mamma för Musikens hus. Vi kan sjunga jättedåligt, du tycker ändå att vi är bra.” Jag kan inte musik, men jag kan vara en bra vuxen, säger Lotta Bane där hon slagit sig ned i Musikens hus kök.

I korridoren utanför leder dörrar in till replokaler, det finns en studio och ett samlingsrum med liten scen. På kvällarna kommer ungdomar för att repa och umgås kring musiken, men just nu är alla i skolan och inga toner hörs. Bara städerskan går förbi och hejar.

En kväll i veckan jobbar Lotta här. Resten av sin arbetstid är hon på Önnerödsskolan. Det märks på Lottas sätt att prata att Musikens hus har plats i hennes hjärta. När hon pratar om musik är det däremot med rätt vaga ord. Hon lyssnar på det mesta men musik är ingen passion, och förutom att hon försöker lära sig DJ-utrustningen spelar hon inget själv. Däremot jobbar hon mycket med husets stämning och att lyfta ungdomarna. Hennes drivkraft som fritidsledare är att skapa platser där ungdomarna känner sig trygga, att skapa bra relationer till dem hon möter och hjälpa dem att förverkliga sina idéer. I praktiken kan det handla om allt från att laga mat ihop med tonåringarna till att hjälpa till att fixa möjligheter att uppträda, arrangera disco eller ha en kareokekväll.

– Jag är stolt över den här verksamheten. Den är bra, det är härlig stämning och de som är här känner sig trygga. Mest är det ungdomarna som är här som gjort det så, men det är klart man känner sig som en del av att det är så bra.

Lotta funderar över det där med att vara en bra vuxen. Hon pratar om tillit, att vara en bra och ärlig förebild och om att se ungdomarna och få dem att känna sig behövda. Hur frustrerande otillräcklig hon kan känna sig ibland för att det inte går att helt möta all komplexitet som finns i en person, det finns inte tid för att se alla helt och hållet. Hon samarbetar med ungdomsarbetare och kollegor för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Mycket handlar också om att låta ungdomarna lyfta varandra. Att Lotta inte är så inne på musik själv tror hon till exempel kan vara en bra sak. Då måste hon be ungdomarna hjälpa varandra, vilket både kan höja självförtroendet hos den som hjälper och bidra till gemenskapen.

Att hon hamnade på Musikens hus var mer eller mindre en slump. Lotta kom tillbaka till fritidsledarjobbet efter sin föräldraledighet och tackade ja till två nya arbetsplatser som båda kändes utmanande. Det ena var på internationella caféet i Rävlanda, som fanns då, det andra på Musikens hus.

– Men när jag väl landat på en plats blir det oftast bra. Om inte annat blir det en erfarenhet. Musikens hus är det roligaste med mitt jobb nu, det finns ett sådant engagemang här. Så många olika ungdommar med ett gemensamt intresse möts.

Att Lotta utbildade sig till fritidsledare var inte helt självklart. Valet stod mellan att jobba mot det sjuka eller för det friska.

– Det stod mellan sjuksköterska och fritidsledare. Jag hade kommit in på sjuksköterskeutbildningen, men så hälsade jag på hos fritidsledarskolan i Ljungskile och tänkte att det här blir roligt, säger hon och funderar lite.

– Det är ett lustfyllt jobb. Vi gör roliga saker med ungdomarna så att de ska må bra.

Också Lotta själv vill ha kul på jobbet. Hon gillar när det händer mycket omkring henne och tycker om förändring, åtminstone när hon själv kan påverka det som sker.

– Jag är luststyrd. Samtidigt värdesätter jag trygghet och familjen mycket. Trygghet, att bli sedd och att göra roliga saker.

Sig själv som tonåring beskriver hon som en person som inte stack ut så mycket åt något håll. Hon hade lätt för skolan men pluggade inte särskilt mycket. Intresset för hästarna hade hon med sig sedan hon började på ridskola som femåring och stallet fungerade som hennes fritidsgård.

Nu har Lotta en gård med hästar, bland annat en unghäst som hon rider in och utbildar.

– Kontrasten mellan att jobba med människor och sedan komma hem och umgås med djur är skönt. De pratar inte så mycket och att vara ute och rida i skogen ger en paus, säger hon och förklarar att det ger kraft att vara närvarande i Musikens hus och Landvetterskolan.

Det finns så mycket hon vill göra, rollen som fritidsledare har potential att förändra liv om kraften finns.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det