Stöttar kvinnor vid förlossningen

Profilen

Vad är likheten mellan att vara affärsutvecklare och att stötta gravida och deras partners inför förlossningen?
Väldigt mycket, om du frågar doulan Sara Ingvarsson, från Mölnlycke.

– DET ÄR KLART, hade jag kunnat vara doula på heltid hade det varit coolt. Att se den urkraften hos kvinnan som ska föda eller symbiosen mellan kvinnan och partnern… Jag ser det och tänker ”Det där är kärlek”! Men det är svårt att få det att gå runt helt och hållet tror jag, säger Sara Ingvarsson där hon sitter vid sitt köksbord och snurrar en napp mellan fingrarna.

Pratar om rädslor

Naglarna klickar lätt och tankfullt mot plasten medan hon berättar om jobbet som doula. Om att fungera som förlossningscoach för kvinnor och par, hjälpa till att skapa trygghet, prata med dem om rädslor och drömmar, avlasta och få allt att kännas så bra som möjligt. Hänga med till förlossningen som stöd när det är dags att föda.

Så upptäcker hon nappen, lägger ifrån sig den och funderar en stund på hur karriären hamnade här.

– Vi backar bandet.

Barndom på landet

Och bandet backas, hela vägen till barndomen på den skånska landsbygden där hon ofta såg djur föda, växte upp med en mor som jobbade som sjuksköterska och själv visste tydligt vad hon skulle jobba med när hon blev stor.

– När jag var sex år var jag 100 procent säker på att jag skulle bli barnmorska. Det ville jag starkt tills jag var tio, tolv år och min mor gick in i väggen. Vi var väldigt lika och jag ville inte gå den vägen, så jag sadlade om i min hjärna.

Pluggade i Åre

Det var starten för en helt annan karriär. Efter tre år i Åre där hon pluggade hotell och restaurang på gymnasiet, en insikt om att ett skadat knä inte skulle hålla för kockyrket och en längtan efter natur-
vetenskapen sökte hon in på Chalmers.

Uppe i Åre mot slutet av 90-talet hade Sara varit den mest datorkunniga på plats och känt att detta var hennes grej.

– De andra var på nivån ”Har du en hotmail? Woooh…!”, skämtar hon och berättar samtidigt hur lockande det kändes att lära sig programmera och skapa.

Blev ingenjör

Hon pluggade till högskole-
ingenjör inom data, men märkte efter ett tag att inte heller detta var det perfekta yrket.

– Jag gillar vad man kan skapa men jag behöver det sociala, inte bara sitta och skriva tusen rader kod, säger hon.

Det var dags att stanna upp och fundera. Efter långa samtal med vänner, mycket klurande på vilka vägar hon ville ta i livet och en tur till Sydamerika med Rosa bussarna började hon på Chalmers entreprenörskola och läste allt som kunde behövas för att driva och utveckla egna och andras projekt.

Projektet sprack

Som examinationsjobb arbetade hon och några klasskompisar med att få upp solpaneler i en mast i Tanzania. Efter flera månader visade det sig att de missförstått storleken på panelerna, det var fysiskt omöjligt att få upp dem i masten och projektet lades ned. I jakten på något annat att fokusera på sprang de på ett företag som jobbade med artificiell intelligens. Sara skiner upp när hon pratar om det, detta var spännande! Hon och klasskompisarna hade en idé som kunde avslöja vilka pokerspelare på nätet som egentligen var robotar och AI-företaget lät dem köra på.

– Det var under värsta pokerboomen runt 2005 så det var helt rätt i tid. Det var en så bra idé att den bolagiserades.

Avslöjade fuskare

Efter ett tag jobbade Sara och hennes arbetsgrupp inte bara med att avslöja fuskare inom nätpoker utan också med hur spelföretagen kunde locka folk att testa fler olika spel och stanna kvar i spelandet. Det gick bra för dem, men hjärtat var inte lika lyckligt. Men så fick de kontakt med Svenska spel som ville få hjälp med att hitta vilka nätspelare som var på väg in i osunt spelberoende. Sara och kollegorna gick igång på idén och gjorde en helomvändning i arbetsrollen.

– Vi utvecklade det som sedan blev Playscan, ett system som analyserar ditt spelbeteende och ger indikation om förändrade mönster. Det ser om du är på väg in i spelberoende och ger tips på hur du kan bryta det. Jag tyckte alltid att det var lite jobbigt att få folk att spela mer, så när vi fick tag i en kund som ville använda artificiell intelligens för motsatsen var det spännande, säger hon medan fingrarna hittat nappen på köksbordet igen.

Spelansvarstänk

Sara jobbade med försäljning, affärsutveckling, kommunikation och som konsult kring spelansvarstänkande. Och så höll det på, officiellt ända fram till i höstas. I verkligheten hade hon dock lämnat företaget då hon gick på föräldraledighet för två år sedan. Svenska spel hade sugit in bolaget helt in i sin egen verksamhet och Saras position behövdes inte längre. Helt okej, enligt Sara som sett det som någon annans dröm som hon utvecklat som entreprenör tills det klarade sig själv och det var dags att släppa taget.

– Det här var mitt tonåriga barn som flyttat och gift sig lite konstigt, säger hon utan bitterhet.

Minns med stolthet

I stället är det med stolthet hon minns tillbaka.

– Jag är jättestolt över det vi gjort, att vi kunnat hjälpa. Vi har varit med och förändrat synsättet på spel och gjort att det gått att lägga mer ansvar på operatören, säger hon.

Men doulandet då, hur kommer det in i bilden? Där backar vi bandet igen, till en profylaxkurs för fem år sedan då Sara träffat ett par doulor och känt gamla drömmar pulsera inne i henne.

– Jag tänkte att wow, då kan jag få leva ut den barndomsdrömmen också!

Allt föll på plats

Några år tidigare hade hon gått en kurs i uppskattande ledarskap med fokus på problemlösning och det som fungerar bra inom grupper och företag. Det handlade om personutveckling och hur olika personlighetstyper kommunicerar och jobbar ihop. Kunskap som också var viktig som doula. Alla pusselbitar verkade falla på plats. Det som fick henne att ta steget var de insikter hon fick av att föda sitt första egna barn. Hon gick över tiden med tre veckor och barnet ville inte komma ut. Drömmen om hur fint allt skulle fungera och hur naturligt det skulle kännas att föda barn förvandlades till en känsla av misslyckande.

– Det slutade med sugklocka och allt, vi var nio personer i rummet. Det var en tuff förlossning som tog mig hårt mentalt. Jag gick från att tänka ”I was made to do this” till att det var svårt, säger hon och fortsätter.

– Det fick mig att inse ännu mer hur utsatt man är när man ska föda. Det blir inte som man tänkt, hur kan man då ge det stöd som behövs? Det gäller att hitta styrkorna, hitta de ställen där den som ska föda är i balans och harmoni. Och se vilken personlighetstyp mamman har, vilken typ av stöd hon behöver.

Ville hjälpa födande

Mellan barn ett och två utbildade hon sig till doula för att kunna hjälpa födande kvinnor utan att behöva plugga till barnmorska. Då hade hon redan startat eget företag som konsult för att kunna hålla på med affärsutveckling, ledarskapsutveckling och att arbeta ihop grupper. Inte helt långt ifrån att jobba som doula, enligt Saras sätt att se på det.

– Du ska ta något och se till att skapa de bästa förutsättningarna för att få något att gro och komma till kraft.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det