• Bild: ARON MIKAEL SIK
    Engagerad arrangör. Alva Olausson från VFU är en av initiativtagarna till Demokratidagarna och hon är nöjd med
  • Bild: ARON MIKAEL SIK
    Vill påverka. Kristina Enache och Anton Larsson är engagerade i VFU och presenterade statistiken från den senaste LUPP-enkäten.

Demokratidagarna satte ungas villkor under LUPP

Landvetter

Västsveriges förenade ungdomsråd, VFU, anordnade en träff med kommunens två starke män.
Tanken med projektet är att diskutera hur ungdomars situation kan förbättras.

VFU har fått 300 000 kronor från Erasmus för projektet Demokratidagarna. Tanken var att både elever och politiker skulle få en presentation av den senaste LUPP-enkäten som genomförs var tredje eller var fjärde år. LUPP (Lokal uppföljning av ungdoms­politik) är en enkät som görs för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få en insyn i ungas situation och ta del av deras tankar och idéer och synpunkter.

Fick möta kommunalråd

Alva Olausson är medlem i VFU och en av projekt­ledarna för Demokratidagarna där elever från årskurs 8 fick möta och diskutera med kommunalråden Per Vorberg (M) och Patrik Linde (S).

– För mig handlar det om ungdomars inflytande, och en möjlighet att skapa ett forum för ungdomars inflytande. Ibland blir det inte riktigt som politikerna vill, även om de vill väl, och då är det viktigt att vi kan mötas och diskutera, säger Alva.

Hon berättar om organisationens tillkomst och syfte att öka elevers inflytande, både i grundskolan och gymnasiet. VFU är ett regionalt sam­arbete mellan ungdomsråden i Härryda, Mölndal och Kungsbacka. Den senaste tiden har de arbetat med Demokratidagarna, som är organisationens första gemensamma projekt med syfte att verka för ungdomars ökade inflytande.

LUPP-enkät

Demokratidagen på Landvetter kulturhus började med att Anton Larsson och Kristina Enache från VFU presenterade resultaten från den senaste LUPP-enkäten. Det var ingen uppmuntrande statistik som kom fram. Var fjärde elev i årskurs 8 uppger att de blivit utsatta för hot de senaste sex månaderna och en tredjedel uppger att de känner sig otrygga i sin vardagsmiljö. Det allra vanligaste stressen för eleverna är skolarbete och skolmiljön.

– Det är väldigt alarmerande statistik men samtidigt måste vi skilja på procent och andel. Det kan bli skevt om underlagen består av ganska få svar, säger Per Vorberg.

Skolan stressar

Kristina Enache är själv högstadieelev och lyfter fram skolmiljön som sin personliga största stressfaktor.

– Det största problemet är att lärarna byts ut så mycket
hela tiden. Det tar tid att bygga upp en relation till en lärare så att de kan göra en korrekt bedömning för mina betyg. Jag har fått nya lärare i nio olika ämnen, och då måste man göra om allting och visa allt man kan igen för att kunna få höga betyg, säger hon.

Patrik Linde delar bilden av att betygen skapar stress.

– Det är betygen som stressar mest, tror jag. Egentligen behöver vi nog en satsning på riksnivå för att fortbilda lärarna så att betygssättningen blir mer likvärdig och rättvis. Då behöver man inte bevisa vad man går för på nytt, som Kristina beskrev, säger han.

Betyg inte avgörande

Per Vorberg hävdar också att betygshets är ett stort problem och det kommer från samhället. Det är viktigt med kunskap och utbildning, men själva betygen är inte avgörande, menar han.

Men vad kan kommunen göra?

Vi behöver se över arbetstidsavtalen för lärarna i kommunen. Och så kan man kunna satsa på lärarassistenter, för att avlasta lärarna och hjälpa till att göra undervisningen bättre, det är något vi skulle kunna titta på mer, säger Patrik Linde.

Vad kan man göra för att minska ruljansen på lärare?

– Vi kan förbättra arbetsmiljön och erbjuda pass bra löner att folk trivs och stannar kvar. Se till att har ändamålsenliga lokaler, se till att vi har tillräckliga resurser för de som behöver stöd och stimulans för dem som behöver det, säger Per Vorberg.