• Bild: JENNY FÖRANDER
    Ser rött. För somliga är planket som att hålla upp ett rött skynke.

Planket får invånare att se rött

Mölnlycke

Den offentliga utsmyckningen av bullerplanket längsmed Benarebyvägen har fått en hel del kritik från boende i området.
– Det är ingen ovanlig reaktion tyvärr, säger kulturchefen Joakim Albrektson.

Härryda-Posten skrev senast i mars månad om bullerplanket som då stod färdigt längs med Benareby­vägen. Planket är en del av kommunens offentliga utsmyckning och upphovsmännen är en konstnärsduo som arbetat med att ta fram utseendet för både själva planket och några tillhörande ”troll­bollar” som påminner om fågelbon placerade uppe på pelare.

Fått kritik

Kritiken av bullerplankets utseende och utformning har inte låtit vänta på sig och ett flertal indignerade insändare har skrivits om ämnet. Invändningarna har främst berört valet av färg på planket, som har fått en signalröd, nästan lysande nyans.

– Det har varit svårt att kommunicera detta till invånarna, vad är det som är bruksverket och vad är konstverket, det är inte helt tydligt kanske, säger kulturchefen Joakim Albrektson.

Insändarna har kommit in till redaktionen i en strid ström sedan bygget påbörjades och i Härryda-Posten nummer 21, 2018, gick åsikterna isär på flera punkter. En som skriver anonymt under signaturen ”Mölnlyckebo” hävdar att ”man häpnar över färg, materialval samt form på det nya planket”.

Blir glad av planket

I samma tidning skriver Sven Östberg, före detta rektor på Wendelsberg, att ”jag passerar de röda bullerplanken varje dag och hittills har de gjort mig på gott humör – varje gång”. En tredje anonym röst menar att det är ”en skam att tillåta planket”.

– Kommunen har avsatt en budget för att producera offentlig konst. Med bullerplanket kom det fram en idé om att kombinera nytta med nöje så att säga. Jag vet inte exakt var idén kom ifrån, det var innan jag tillträdde, säger Joakim Albrektson.

Hur ser kommunen på kritiken?

– Vi är naturligtvis medvetna om den och vi lyssnar och tar in de synpunkter som invånarna kommer med. Men så här är det nästan alltid efter en ny offentlig utsmyckning, att invånare kommer med kritik, man får räkna med det, säger Joakim Albrektson.

Hur mycket kritik måste fram innan kommunen gör något?

Det är en bra fråga. Någonstans måste ju gränsen gå naturligtvis, men att vissa hör av sig och klagar på att planket är fult är egentligen ingen anledning att ändra på något.

Joakim Albrektsson menar att kulturförvaltningen inte har en aning om hur många som faktiskt tycker illa om planket. Det måste vägas mot dem som tycker bra om det och de som inte bryr sig nämnvärt.

Men gör ni det då?

Jag vet inte hur det skulle gå till. Det vi kan göra är att ha en öppen dialog med invånarna och informera så mycket vi kan. Men jag kan inte på en konstnärlig subjektiv grund gå in och peta i och ändra ett verk som redan är klart, bara för att vissa tycker det är fult. Men samtidigt är det otroligt tråkigt att de är upprörda och förbannade, det är såklart inte vår avsikt.

Skulle något kunna ändra på planket?

Om det visar sig att det utgör en trafikfara eller om det lyser och stör nattsömnnen för de som bor i området. Eller om det visar sig vara materialfel och miljöfarligt eller något sådant, då hade det varit ett annat läge, säger Joakim Albrektson.