Bild: ADAM ANDERSSON
Linnéa Tyden Busck.

SISU: ”Vi står inför en utmaning”

Idrott

Snittåldern för en medlem i en idrottsklubb i Sverige är idag elva år. En siffra som SISU Idrottsutbildarna tycker är på tok för låg. Nu arbetar man hårt tillsammans med idrottsklubbarna för att få ungdomar att stanna i idrotten under längre tid.

Det blir bara svårare och svårare för idrottsklubbarna att få behålla sina ungdomar över längre tid. Tidigare har man sett att den största ”drop-outen” legat vid 13 års ålder och man har anknutit det till att det hänt mycket i livet vid den åldern.

Nu visar däremot nya undersökningar att den ”drop-outen” sker mycket tidigare än så. Snittåldern för en medlem i en idrottsförening ligger idag på blott elva år. Inom fotboll, skidor och gymnastik är den till och med så låg som tio år.

– Det är verkligen jättelågt och det finns olika förklaringar till det här. En är att man börjar i tidigare ålder och då slutar man tidigare för att man tröttnar. En annan är att man tvingas välja idrott mycket tidigare än förr. Då tilläts man i större utsträckning att hålla på med olika idrotter och det är något vi vill trycka på. Man måste kunna multiidrotta under längre tid, säger Linnéa Tyden Busck, idrottskonsulent på SISU Idrottsutbildarna och fortsätter sedan:

– Det var kul att höra intervjun med Mika Zibanejad nu under hockey-VM för han sa att anledningen till att han aldrig tröttnade på hockeyn var att han tilläts hålla på med andra idrotter samtidigt. Sedan valde han hockey för att det var roligast. Samma under Mästarnas mästare när Peter Forsberg säger att han skippade träning med tv-pucken och drog och spelade fotboll för att det var roligare. Han blev ju rätt bra ändå.

SISU jobbar tillsammans med idrottsförbunden nu med något man kallar för strategi2025 som går ut på att jobba tillsammans med klubbarna för att lyckas behålla ungdomar i idrotten under längre tid. Linnéa Tyden Busck jobbar mot klubbarna i Partille och Härryda och en sak som man också pratar om är tävlingsmomentet. Undersökningar har nämligen visat att av 5 000 barn tycker 26 procent att det är totalt oviktigt att tävla.

– Det är ganska intressant. Vi försöker inte ta bort tävlingsmomentet, men vi måste hitta tävling på barns villkor. Just nu sker allt enligt vad vuxna tycker är rätt för barn och ungdomar och det behöver vi förändra, säger Tyden Busck.

Någonting som väckte väldigt stor debatt för en tid sedan var när fotbollsförbundet tog bort slutspelssegrar och cupsegrar för barn. Kända idrottsprofiler tog ställning på helt skilda sidor i frågan. SISU menar här att det inte handlar om att ta bort tävlandet, för det finns där hela tiden ändå på träningar och matcher. Däremot måste det anpassas för barn.

– En kollega såg resultatlistor i en tidning för fyraåringar. Vad leder det till? Vi måste få bort pressen på barn utifrån. Vuxna vill gärna jämföra barn och deras prestationer, men barnen vet hur de ligger till och de vet vem som vann. De tycker det är kul nu, men imorgon är det inte så viktigt. Så vi säger inte att tävling är dåligt, men vi måste hitta andra vägar som gör att det inte blir så stor fokus på resultat, säger Tyden Busck.

Hur bemöter ni kritiken som kommit upp i det här ämnet kring att vi kommer tappa eliten om tävlingsmomenten minskar?

– Kan vi få fler som idrottar under längre tid så kommer underlaget för elitidrott bli bredare, för någon elitsatsning behöver du ändå inte göra förrän du blir lite äldre. Så vi tror snarare att det kommer stärka eliten och att vi kan få fler som når dit, men det gör man inte genom att hitta talanger när de är sju-åtta år.

Vad tänker du om arbetet kring strategi2025 som ni bedriver just nu?

– Vi står inför en utmaning, men det ska bli så intressant att se om vi kan vända på den här trenden. Vi sitter inte inne på facit, men vi måste ta ett omtag för att få barn att idrotta längre, säger Linnéa Tyden Busck.