Härryda står sig bra i ny undersökning

Härryda

Tidningen Dagens samhälle har tagit fram en ”Kommunbarometer” där de jämför samtliga kommuner på en mängd olika områden. Härryda kniper femteplatsen bland storstadskommunerna.

Tidningen Dagens samhälle ägs av arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) men är enligt egen utsago en oberoende bevakare av den offentliga sektorn. Tidningen har granskat och jämfört landets kommuner på olika sätt de senaste tre åren och i år lanserar man det nya instrumentet ”Kommunbarometern”. Det rör sig om åtta olika faktorer som var och en påverkar hur framgångsrik en kommun är.

– Vi har identifierat de bästa måtten på kommunal nivå, för att ge en rättvis bild av hur kommunerna ligger. Vi har försökt vara noggranna så att man kan fördjupa sig i databasen och känna säkerhet att materialet är ordentligt gjort, säger Johan Ekman, datajournalist på Dagens samhälle.

Verktyget kan ge en övergripande bild av läget och även i detalj belysa enskilda kategorier och faktorer som vägs in i det samlade resultatet.

Bra skola och ekonomi

Härryda tillhör kategorin storstadskommuner, på grund av att minst 40 procent av invånarna pendlar till Göteborg. I denna kategori kommer kommunen högt upp i rankingen, närmare bestämt på en femteplats bland 46 kommuner. Två huvudanledningar presenteras, goda resultat i skolan och en välskött ekonomi. Jämfört med övriga storstadskommuner går Härryda framåt i skolan och hamnar på plats 10 av 46 kommuner. Själva kategorin skola har 30 variabler och här hamnar Härryda bland de 20 bästa inom 16 av kategorins variabler.

Olof Olsson är sektorschef för utbildning och kultur och han är inte förvånad över siffrorna som presenteras i Kommunbarometern.

– Vi har legat på en stabil nivå för skolan ett tag nu och vi har arbetat systematiskt i flera år för att nå de här resultaten, säger han.

Varför får skolan så bra resultat?

Det finns naturligtvis flera orsaker till det. Vi har höga utbildningsnivåer på föräldrarna i kommunen, det spelar in. Vi har relativt låg andel nyanlända men däremot hög andel behöriga lärare. Vi har gjort en rad satsningar de senaste åren som riktats mot hela verksamheten.

Vad för satsningar?

Vi arbetar med att höja kompetensen på personalen som arbetar i skolan. Vi har gjort ett flertal riktade satsningar för att lyfta vissa ämnen, som Matematiklyftet och Läslyftet, och det ger resultat, det ser vi tydligt.

LUPP-enkäten som görs för att belysa ungas situation runt om i landet tog upp en hel del tråkigs siffror för ungdomars situation, inte minst i skolmiljön där många känner en ökad stress och press. Olof Olsson menar att resultaten från LUPP inte sticker ut jämfört med andra kommuner.

Psykisk ohälsa bland unga är en fråga som diskuteras i hela landet och orsakerna bakom ökningen är oklara, säger han.

En annan aspekt Olof Olsson vill lyfta fram är de låga skolkostnaderna. Grundskolans goda resultat uppnås trots att Härryda har en av de lägsta skolkostnaderna i landet, vilket bland annat beror på välfyllda skolor och relativt stora klasser.

Men stora klasser är väl inte bra?

Nej, inte i sig, men det är ett sätt att hålla nere kostnaderna.

Når inte tillväxtmål

God ekonomi är den andra huvudfaktorn i Kommunbarometern och Härryda hamnar på plats 7 bland storstadskommunerna. Härryda får en poäng på 85,8 av maxpoängen 100 för storstadskommuner.

– Vi har haft en stabil ekonomi ganska länge nu. Det är en kombination av relativt låg skatt, historiskt bra resultat och en ganska låg belåning, säger Bo Ekström, kommunens ekonomichef.

Hur har man åstadkommit det?

Vi har effektiva planerings- och uppföljningsprocesser och vi har ansvarsfulla politiker. Vi har helt enkelt bra förutsättningar för en god ekonomi. Men det är inte ett självändamål, pengarna går ju till kommunal verksamhet, säger Bo Ekström.

Men allt är inte guld och gröna skogar. I kategorin attraktivitet hamnar kommunen bland de tio sämsta (plats 38 av 46) av alla storsadskommuner. Härryda har inte nått upp till tillväxtmålet på 1,5 procent de senaste tre åren och det slår ut i statistiken. Dessutom har flera stora bostadsprojekt hamnat på efterkälken, som till exempel Mölnlycke fabriker. Kommunen har pekat på långa handläggningstider för byggföretag som en bidragande faktor.