• Bilder: Adam Andersson
    Felicia Granudd.

Granudd: ”Jag vill ta medalj i OS”

Judo

Hon är rankad som Sveriges näst bästa judo- utövare för tjejer under 18 år och så sent som i helgen blev det två nya guldmedaljer. Ändå är Felicia Granudd bara 14 år gammal. Härryda-Posten har träffat Landvetter Judos jättetalang som bland annat berättar om sina långsiktiga målsättningar, att välja bort kompisarna för träningen och sin starka vinnarskalle.

Det är eftermiddag och träningsavdelningen hos Landvetter Judoklubb är nedsläckt. Det är en stund kvar tills den första gruppen dyker upp för att förkovras i sporten.

Däremot sitter en av klubbens största framtidsnamn någonsin i rummet utanför. Dagen innan kom hon hem från en tävlingshelg i Sundsvall. En helg som slutade med två guld och ett silver.

– Det var en tuff tävling för mig. Jag hade många motståndare och några som jag mött innan, men jag är väldigt nöjd med hur det gick. Jag fick in rätt tekniker, säger hon.

Felicia Granudd är bara 14 år gammal, men börjar snart kunna kalla sig rutinerad inom judo. Detta trots att det var hennes två år yngre lillasyster som fick henne att börja. Emelie, som en av hennes två yngre systrar heter, var bara 3,5 år gammal när hon skulle till judoklubben första gången för aktivitet vilket var lite för ungt för att göra det utan sin storasyster.

”Så allting började”

– Jag hade fotbollen, men när jag följde med för att hjälpa Emelie så tyckte jag att det var jättekul och då började jag också. Det var så allting började. Jag fastnade för att det var lite annorlunda mot fotbollen. Det handlar bara om mig och inte om alla andra. Det är ingen annans fel om jag förlorar, det är bara mitt fel. Sedan fick jag många kompisar här, säger Granudd.

När kände du att judo var någonting som du var duktig på?

– Det var nog på tävlingarna. Det gick nog ganska bra, men jag har ju den där vinnarskallen. Jag gillar inte att förlora (skratt), säger Granudd. 

Den där vinnarskallen får vi anledning att komma tillbaka till. Den speglar nämligen en stor del av hennes karriär så här långt.

Krockade med fotbollen

Bortsett från att det gick bra på tävlingarna fick också Felicia Granudd väldigt tidigt kliva upp och träna med de äldre och större i klubben. Det hade från början ingenting att göra med att hon var väldigt duktig, utan att deras träningstider gjorde det lättare för henne att kombinera judon med fotbollen. När äldre och större trots allt var vad hon ställdes mot varje träning hade hon inget annat val än att anpassa sig.

– Jag är ju ganska kort för min ålder också så när jag kom upp så var jag kortast, yngst och minst. Då kände jag ingen heller och kände mest ”wow, vilka är det här”, men jag fick ändå visa att om jag ville vara där så måste jag kunna vara där. Det spelar ingen roll om de är större. Då fick jag kämpa mer på träningarna för jag vill ju inte förlora hela tiden. Nu tänker jag faktiskt inte på att jag är minst längre. Jag har ju alltid varit det, säger Granudd och fortsätter:

– Det är samma när vi åker iväg och tävlar. Jag är van att vara yngst, men samtidigt har jag tränat och tävlat med alla så länge att det bara känns som en extra familj. Jag behöver absolut inte sitta tyst bara för att jag är yngst.

Näst bäst i Sverige

Kanske har det äldre och större motståndet på träningarna hjälpt henne på tävlingarna för faktum är att Granudds tävlingsresultat så här långt imponerar. Medaljerna har avlöst varandra och i rankingen över Sveriges bästa U18-tjejer ligger hon på en andraplats som den 14-åring hon är.

– Det är jätteroligt. Mitt mål var att i alla fall bli topp fem och att det sedan har gått så här bra är bara roligt. Det blir bara bättre och bättre och man får kämpa mer och mer. Att få vinna så mycket som jag får är väldigt kul.

Vad är det som gör att du redan som 14-åring tillhör Sverigetoppen för U18?

– Jag tror det är att jag har viljan. Sedan är det även tack vare tränare, familj och hela judoklubben. Jag är ju också tränare till de yngre och jag tror att jag fått mycket därifrån också. De ser i tidningen när det går bra för mig och inspireras av det och då vill jag fortsätta att visa hur långt man kan ta sig.

Fler anledningar till framgångarna är att Felicia Granudd både är målinriktad och träningsvillig där också hennes förberedelser spelar in. Angående det förstnämnda försöker hon ta allting steg för steg, men planen finns där redan nu.

”Min dröm”

– Mitt största mål är att ta en medalj i OS. Det har varit min dröm sedan jag började med judo. Mitt nästa mål är att komma med i landslaget, sedan vill jag ta medalj utomlands, få tävla på OS och sedan ta medalj där, säger Granudd.

Även om hon också spelar så mycket fotboll hon hinner så består dagarna till största del av judo och skolarbete. Det är inte många dagar som passerar helt utan träning eller tävling.

– Måndagar tränar jag judo, tisdagar och onsdagar också, torsdagar är jag tränare och tränar själv och på fredagar är jag tränare. Det är på fredagar vi eventuellt brukar åka till tävlingarna också. Sedan kommer vi hem igen på söndagar och är det ingen tävling så tränar jag fys här på judoklubben. Så jag lägger ned mycket tid och det tycker jag bara är roligt.

Prioriterar

Den stora träningsmängden och tiden som läggs på judo gör att hon måste göra vissa prioriteringar.

– Det blir många fredagar som går bort från skolan och då får jag sitta i bilen och försöka ligga i fas. Jag får mycket hjälp med skolan av min mamma som också pluggar nu. Då visar hon mig hur hon brukar plugga på ett bra sätt och det har hjälp mig att höja mig i vissa ämnen, säger Granudd och fortsätter:

– Det är sällan jag är med kompisar. På fritiden så måste jag plugga och sedan ska jag träna. Det blir inte så många andra tankar än skola och träning eller tävling, men jag tycker det är kul.

Hur fungerar du inför en tävling?

– På fredagen försöker jag att tänka så lite som möjligt, för om jag tänker blir jag för nervös och då går det inte bra. Sedan försöker jag få så mycket sömn som möjligt. Jag siktar på nio timmar och sedan när jag går upp så försöker jag tagga till lite. Jag stänger inte av helt utan jag pratar med andra. Sedan försöker jag få så bra uppvärmning som möjligt och när det sedan är min tur i nästa match så blir jag sluten och fokuserar på mig själv.

Vill ha energi

Hur kommer det sig att du redan i den här åldern blivit så noga med sömn och kost och den biten?

– Det har jag alltid varit. Mamma och pappa har alltid sagt att jag ska gå och lägga mig i tid när det är skola dagen efter och jag märker ju att det blir skillnad om jag får för lite sömn. Jag kanske är pigg på dagen, men blir trött på kvällen och det är ju då jag ska träna. Då vill jag inte vara helt slut. Andra i min klass kan ju vara uppe länge på kvällarna, så är det ju, men jag känner att jag tappar fokus och det blir inte så bra.

Vad kommer din vinnarskalle ifrån?

– Från pappa tror jag. Han har också det där. Jag har sprungit Göteborgsvarvet några gånger och även om jag blir trött så har jag det där att jag inte kan sluta för då kommer jag ångra det efter, säger 14-åringen.

Den närmaste stora tävlingen som nu väntar för Felicia Granudd är Dutch Open i Holland. Hittills har det blivit ett fåtal internationella tävlingar för henne, men det här blir definitivt den största. Hon blir inte heller ensam från Landvetter Judo som åker utan det blir sex stycken som beger sig till Eindhoven för att tävla. Det är något som hon ser fram emot väldigt mycket.

– Det ska bli väldigt kul. Jag känner alltid en trygghet att åka iväg med den här klubben. Jag tror inte att jag hade blivit så här bra någon annanstans, säger Felicia Granudd.