Csaba Bene Perlenberg: Därför bör tidningar vara restriktiva i rapporteringen om Musikhjälpen

På måndag kväll drar Musikhjälpen igång i Göteborg. Tusentals människor kommer att engagera sig för att samla in pengar till barn på flykt undan krig. Men medierapporteringen om insamlingen av SR och SVT är inte oproblematisk.

ANNONS
|

Konceptet är bokstavligt talat glasklart: Programmet (ja, det är först och främst ett program för tv och radio) Musikhjälpen går ut på att tre mer eller mindre kända programledare frivilligt låter sig låsas in i en glasbur under en veckas tid i en svensk stad. I år är det Göteborg. Sändningen pågår dygnet runt med syftet att samla in pengar till ett behjärtansvärt ändamål, i år är temat ”För en tryggare barndom på flykt från krig”.

Bakom insamlingen står public service insamlingsorganisation Radiohjälpen. Förra året samlades 54 miljoner kronor in med hjälp av olika aktiviteter.

Musikhjälpens syfte är inte alls dumt. Att inte minst ungdomar engagerar sig för att på olika kreativa sätt samla in pengar och göra gott är i grunden gott. Redan nu har Härryda-Posten mottagit flera tips på lokala initiativ i vårt täckningsområde där föreningar, skolklasser och andra grupperingar kommer att göra insatser. Det är lätt att imponeras över att stora som små vill göra gott för sin nästa. Och engagemang föder engagemang – mediekonsumenter har rätt som vill läsa om insamlingssuccéer och människors goda vilja.

ANNONS

Vad produktionen kostar är en väl bevarad hemlighet – programmets presskontakt uppger till Härryda-Posten att ”Varken SVT eller Sveriges Radio redovisar sina kostnader för enskilda sändningar.” Det är problematiskt, givet att det därmed inte går att veta om den skattefinansierade produktionen ens matchar sina egna kostnader. Därmed kan tittare och lyssnare betala dubbelt för programmets goda syfte: En gång via skattsedeln för produktionen, ännu en gång för insamlingen då man skänker en slant. Att det inte går att granska kostnad kontra effekt är till Musikhjälpens nackdel. Om programmet är effektivt går inte endast att mäta i hur stor insamlingen blir – det måste vägas mot kostnaden för insamlingen, det vill säga produktionen av radio- och tv-programmet. I dagsläget är den granskningen omöjlig att göra.

För privatägda medier som Härryda-Posten finns det anledning att vara restriktiv med rapporteringen om Musikhjälpen. Att ge gratis reklam till och uppmärksamhet åt public service varumärkesbyggande är inte vår uppgift. Om ett privat bolag hade gjort ett liknande insamlingsprojekt hade Härryda-Posten, och troligtvis även SVT och SR, varit ytterst restriktiva med rapporteringen om insatsen för att inte gynna ett enskilt varumärke.

Nyhetsvärdet i att SVT och SR har ett program som engagerar tusentals människor, så även i Härryda, måste vägas mot rimligheten i att ge public service ett mycket stort utrymme i nyhetsrapporteringen som även gynnar de offentligt finansierade mediebolagens varumärke.

ANNONS

För programmet är inte bara en insamlingsfest. Det är en PR-dröm för public service. Med Musikhjälpen skapar inte bara public service engagemang för insamlingen – det skapar engagemang för public servicebolagen som redan i dag har en unikt stark ställning i det svenska medielandskapet. Det är ett varumärkesprojekt för SVT och SR som använder Musikhjälpen för att hitta nya, unga tittare och lyssnare till sina plattformar.

Privata medier gör klokt i att komma ihåg att Musikhjälpen inte bara gynnar världens barn, utan även gynnar enskilda bolag inom public service.

Härryda-Postens rapportering och nyhetsvärdering kommer att ta detta i beaktande under den kommande veckan.

LÄS MER:Rävlandaförläggaren Bo Ranman med lager i ladan ger ut japansk Nobelprisvinnare i litteratur

LÄS MER:Attendos personal om kritiken mot Säteriet: ”Det räcker nu”

LÄS MER:Maria från Mölnlycke startar klappinsamling för behövande familjer

ANNONS