Man är redan under vatten efter decembers alla jul- och nyårsexcesser när man påminns om att hela året, helst, ska betalas i denna redan fattiga månad januari.
Nya träningskort, till exempel. Satan så dyra årskort. Men ännu kostsammare blir motionen om du köper terminskort eller månadskort, och med enstaka träningar blir det galet dyrt.
Riktigt svettigt är det med pendlarkorten. Familjen är stor.
Pendlarkorten gör mig vansinnig.
Lokaltrafiken har inga privata aktieägare som kräver vinst och utdelning. Västtrafik är allmännytta. Samtliga medborgare borde behandlas rättvist. Istället gynnas familjer som har råd att lägga ut tiotusentals kronor med just tiotusentals kronor.
Barnen. Hm. Behövs mer än skolbiljetten? Ja, förmodligen. Hur mycket kommer de åka efter skoltid och på helger? Enkelbiljetter kostar 26 kronor för en zon, 56 för två, 84 kr för tre zoner (vuxenpris: 37kr, 74kr, 111kr). Och sedan hem igen. Det måste nog bli en Fritidsbiljett där en ynka månad kostar kostar 645 kronor och tre månader 925 kronor.
Vuxna betalar i Zon A till C 860 kronor för en månad, ett tremånaderskort kostar 2 320, en rabatt på 260 spänn. Årskort kostar 8 600 kronor, en rabatt mot månadskort på 1720 kronor. Lika mycket som en storhandling, åtminstone innan matpriserna blev 25 procent dyrare.
Kollektivtrafik är det finaste Sverige har, ihop med allemansrätten.
Grattis till den som har 8 600 kronor i januari. Eller snarare 17 200, för två vuxna. Och för ungdomar kostar årskortet 6 450 kronor, alltså 12 900 om man har två barn, 19 350 om du har tre. Har du fyra barn kan du skjuta dig själv. Totalt 30 100 för en tvåbarnsfamilj. Som att erbjuda en rabattkupong på Mercedes till den som inte har råd med en cykel.
Låt oss ta den allra bästa dealen för en genomsnittsfamilj: Två vuxna årskort och två barn med fritidsbiljett i tre månader kostar drygt 19 000 kronor. Saftigt. Men har du inte dessa 19 050 kronor i januari, reser ofta och tvingas gneta ihop till varje enkelbiljett kan du lika gärna köpa bil. Två bilar faktiskt. Du tjänar in dem på fem eller femton år. Men, nej, just det, det har bara rika råd med. Så sitter vi fast.
Den här prispolicyn är motsägelsefull, inte minst när de rödgröna styr regionen, som brukar slå sig för bröstet att kollektivtrafik ska värnas. Det vore mer likt moderater att gynna rika och bestraffa fattiga.
Kollektivtrafik är det finaste Sverige har, ihop med allemansrätten. Utländska turister häpnar över hur lätt det är att ta sig även långa sträckor, från stad till landet. Här i regionen görs i runda slängar trehundra miljoner resor per år, 170 resor per person, enligt Trafikanalys. En grundbult i samhällsbygget som borde vara lika tillgänglig för alla oavsett ekonomisk situation.
Det är oanständigt att de som har det sämre ställt måste betala för en latte medan de bättre bemedlade pröjsar för en snutkaffe, för exakt samma resa.
Den som har ett årskort är kung.
Den som åker enkelbiljett är en loser.
Det skaver, gör det inte, att losern betalar mer än kungen?
Krönikor
Krönikor är åtskilda från en tidnings nyhetsbevakning, där krönikörer kan ge uttryck för egna åsikter och perspektiv. Härryda-Posten är politiskt och religiöst neutral och har ingen ledarsida som driver en politisk linje.
