Därför tar eleverna på Hulebäck över Härryda-Posten på Pressfrihetens dag

Fredagen den 3 maj uppmärksammas Pressfrihetens dag över hela världen. I Härryda låter Härryda-Posten elever på Hulebäcksgymnasiet ta över tidningen med artiklar, reportage, fotoessäer och poddar.
– Jag är väldigt imponerad över elevernas idéer men framförallt nivån på deras artiklar och fotografering, säger Härryda-Postens chefredaktör Csaba Bene Perlenberg.

ANNONS
|

Flitens lampa lyser på Hulebäcksgymnasiet när Härryda-Posten besöker klass SA22D. Gymnasieeleverna sitter i olika grupper och pratar, medan andra kikar intensivt på sina datorskärmar. Läraren Olof Larsson samtalar och ger råd inför veckans deadline för elevernas inlämningsuppgifter.

Det är dock ingen vanlig inlämningsuppgift som hägrar. Istället är det deadline för artiklar och reportage som ska publiceras Härryda-Posten på Pressfrihetens dag, som alltid infaller den 3 maj. Med start på fredagen kommer artiklar som är tydligt märkta med vinjetten ”Ung HrP” att synas på tidningens sajt, app och i sociala medier.

– Nu tar Hulebäckseleverna över Härryda-Posten, säger tidningens chefredaktör Csaba Bene Perlenberg.

ANNONS

Pressfrihetens dag uppmärksammas på olika vis runt om i världen just den 3 maj, inte sällan för att belysa områden där pressfriheten anses hotad eller utmanad. I Härryda uppmärksammas den dock på ett lite annorlunda sätt i år genom att ge morgondagens pressröster en plattform.

I ett unikt samarbete med Hulebäcksskolan har elever i årskurs två fått arbeta redaktionellt med egna idéer till artiklar, reportage, fotoessäer och poddar. Perlenberg har arbetat aktivt med eleverna utifrån deras egna uppslag och bistått med tips och råd. Om allt går som det ska är tanken att alla artiklar ska publiceras i Härryda-Posten.

– Vi vill lyfta fram morgondagens röster redan idag. Handen på hjärtat är tidningar inte alltid så bra på att skriva om ungdomar och deras villkor. Med Ung HrP vill vi istället ge unga möjlighet att skriva om saker som de är intresserade av, så att våra läsare ska få deras perspektiv, berättar Csaba Bene Perlenberg och lägger till:

– Kanske får Härryda-Postens läsare nu läsa morgondagens journalister som vi har glädjen att få publicera först. Genom Ung HrP vill vi bidra till att säkra pressfriheten även i framtiden.

Framtidsspaningen: Mer humor i nyheterna

En av ungreportrarna som Härryda-Posten träffar i klassrummet är Alexander Kahlman, 17. Utan att avslöja för mycket ska han intervjua en av Härrydas mest kända kockar i slutet av veckan.

ANNONS

– Det känns ju att man har lite press på en. Men det känns kul, säger Alexander.

Är det något som du oroar dig över eller vad är det som gör att du känner press?

– Kanske hur man ska formulera det så man ska få fram det i ett bra perspektiv.

En annan av eleverna som jobbar på sin artikel är 18-åriga Sofia Svenberg. Hennes artikel handlar om varför ungdomar slutar i sport och slutar vara aktiva. Ämnesvalet grundar sig i egna erfarenheter.

– Jag sportar väldigt mycket och det har gått väldigt mycket upp och ner om jag ska sluta, eller om jag ska fortsätta. Och så känner jag väldigt många som slutat. Så det är en grej som ligger nära hjärtat.

Hur tycker du att det har varit att jobba med den här typen av ämne?

– Det har varit intressant, dels för att jag själv har tänkt på att sluta. Och se hur det har påverkat. Men också se att det finns olika faktorer till varför man slutar. Att det inte alltid är frivilligt.

Och sen är tanken då att det här ska publiceras på riktigt, i en tidning. Hur tycker du att det känns?

ANNONS

– Nu blir det lite läskigt, tycker jag. Jag vill väl att den ska vara perfekt, tycker jag.

Sofia Svenberg kan tänka sig att arbeta med media i framtiden, men då med fotojournalistik eller på annat sätt med bilder.

– Jag tycker att det har varit kul. Kanske inte just att skriva, men kanske ta bilder eller fota och sådant.

Sofia Svenberg har undersökt varför ungdomar slutar sporta när de kommer upp i övre tonåren.
Sofia Svenberg har undersökt varför ungdomar slutar sporta när de kommer upp i övre tonåren. Bild: Sofia Bednarek

Hon berättar att den egna nyhetskonsumtionen kommer från sociala medier som Instagram, där hon själv klickar på ämnen eller vinklar som lockar henne.

– Det är något som berör mig, typ om det är något med sport eller om det är något tv-program jag kollar på. Eller om det är typ något som händer i stan. Så det är väl ganska lätt för att få mig att gå in och läsa, säger hon.

Hon har också en tanke om hur framtiden ser ut både för nyhetsmedier och för nyhetskonsumenter. Om 20 år tror hon att artificiell intelligens och tjänster som Chat GPT kommer öka behovet av humor, för att särskilda mänskligt skapade nyheter och mer faktabaserade AI-nyheter.

– Jag tror att de här roliga nyheterna kommer vara viktigare. Jag tror väl att folk kommer läsa nyheterna, men jag tror det kommer finnas mer humor.

ANNONS

Sånt som sticker ut lite?

– Ja, sånt som inte AI kan ta fram.

Lärare Olof Larsson diskuterar med Irma Bjurman.
Lärare Olof Larsson diskuterar med Irma Bjurman. Bild: Sofia Bednarek

"Den lokala förankringen är viktig”

Olof Larsson är lärare på Hulebäcksgymnasiet, och han såg snabbt möjligheten för eleverna att få praktisk erfarenhet under riktiga förhållanden.

– Jag tyckte att samarbetet lät spännande, säger han och fortsätter:

– Det här är ju en stor sak, att gå från att bara göra skoluppgifter till att publiceras i en tidning där vem som helst kan läsa. Det har varit en stor vinst för kursen och eleverna.

När han tog över medieproduktionen upptäckte han att undervisningsmaterialet hade ett par år på nacken.

– Jag har börjat fundera på hur ska vi göra det här relevant. Och det här har ju varit ett ypperligt tillfälle att omsätta all den här teorin och övningen i praktik.

Men tanken nu är ju att det här ska publiceras i samband med pressfrihetens dag. Hur pratar ni med eleverna om journalistik och journalistikens framtid. Är det något som ni har diskuterat?

– Vi har mer pratat om lokaljournalistik. Vad är det? Varför är det viktigt? Vad är skillnaden mellan lokaljournalistik och riksmedier, som eleverna i huvudsak läser? Har de en tidning hemma? Vad är en lokal tidning? Vad gör det här för nytta? Varför vill ju folk läsa det här? Just den lokala förankringen är viktig.

ANNONS

Olof Larsson tycker att eleverna snabbt har förstått lokaljournalistikens förutsättningar.

– De har ju näsa för det. De känner ju sin omvärld. Och de har en väldigt sund nyhetsvärdering. De fattar vad som är nyhet.

Är det något som du upplever har varit svårt för gänget? Som de har fått kämpa med extra?

– Ja, det är ju att våga. Våga fråga. Våga intervjua. Våga ta plats. Kan man få människor att medverka med namn och bild? Att våga. Vara lite fräck. Och att det handlar mycket om det. Att man bara måste. Gör såhär. Säg såhär. Testa för att de behöver ju vinna lite förtroende. För de har aldrig gjort det här innan, säger han och lägger till:

– Vi är alla väldigt pepp på det här projektet.

Ung HrP publicerar den första artikeln redan på morgonen den 3 maj, på Pressfrihetens dag.

LÄS MER:Från Hulebäck till Hollywood – Niclas Larssons långfilmdebut prisades under GFF

LÄS MER:Alva, 17, var först ut i Hulehjälpens livesändning

LÄS MER:Hela listan: Här är Härrydaskolan där alla elever fick gymnasiebehörighet

ANNONS