Vid Frökens udde i Landvetter har en del av parkeringen spärrats av och förvandlats till militärt skyddsområde. Beväpnade skyddsvakter står vid infarten och innanför avspärrningarna pågår arbetet med att få upp ammunition som dumpades i Landvettersjön 1955 – över tusen instabila tändrör fördelade på ett stort antal lådor.
Härryda-Posten fick under torsdagen följa det riskfyllda arbetet på plats.
– Det här är ett arbete som kräver stor försiktighet i varje moment, säger kapten Fredrik Barrander, insatschef vid Röjdykardivisionen.
Det är först när tändrören lämnar vattnet som riskerna ökar på allvar. Under ytan arbetar röjdykare med att näta in lådorna på sjöbotten. Därefter förs de mot strandkanten med hjälp av båt. På land väntar en splitterskyddad grävmaskin som lyfter lasten och placerar den i en trycksatt transportbehållare – den bombkula som sedan körs vidare till ett skjutfält för destruktion genom sprängning.
– Många moment i det här kan vara riskfyllda. Till exempel nätningen från dykarna, men även själva bärgningen från botten fram till strandkanten, säger Nathaniel Arby, chef för 44:e röjdykardivisionen.
När ammunitionen fortfarande befinner sig under vattnet är riskområdet betydligt mindre, ungefär två meter. Men så fort lådorna lyfts över ytan upprättas en säkerhetszon på 400 meter i alla riktningar. Vägen hålls avstängd och skyddsvakter bevakar området.
Trafik stoppas – men släpps fram mellan lyften
Insatsen kräver omfattande samordning. Intill arbetsområdet löper både Långenäsvägen och järnvägsspåret, vilket gör att lyften måste anpassas till både biltrafik och tågtrafik.
– Det som utmärker den här insatsen är omfattningen av antalet lådor, men även samverkan mellan olika myndigheter. Vi har en järnväg som går precis här bredvid, så det krävs en mer omfattande myndighetssamverkan än om sjön hade legat mitt ute i skogen, säger Nathaniel Arby.
När lyften sker får varken bilar, tåg eller allmänhet befinna sig inom riskområdet. Samtidigt försöker personalen på plats minska störningarna så mycket som möjligt. Lyften koordineras med Trafikverket och görs då inga tåg beräknas passera, för att undvika tågstopp.
Under ett aktivt lyft kan allt också pausas tillfälligt för att släppa förbi fordon och fotgängare genom avspärrningen. Allt för att undvika köbildning och för att visa hänsyn mot dem som måste ta sig förbi.
Enligt skyddsvakterna på plats uppstår det särskilt vid lunchtid köer när bilister, bussar och andra trafikanter vill vidare mot Hällsnäs. Som mest har omkring ett tiotal fordon fått vänta samtidigt.
Arbetet kan pågå från sju på morgonen till sent på kvällen
Insatsen inleddes tidigare i veckan och fortsätter även in i nästa. Röjdykarna arbetar i kallt vatten, iklädda torrdräkter, och dagarna är långa.
På plats uppges arbetspassen normalt sträcka sig mellan 07 och 19, men vid behov kan arbetet förlängas ända till 22 på kvällen.
På botten av Landvettersjön ligger ett stort antal lådor med ammunition. Enligt Försvarsmakten är det viktigt att hitta så många som möjligt under den här insatsperioden, för om allt inte hinner bärgas nu kan det dröja ända till nästa år innan arbetet kan återupptas. Allt eftersom insatsen kräver så stor samordning med andra myndigheter, kommunen och tillgång till specialutbildade röjdykare.
– Vi får se om vi behöver förlänga röjdykarnas dagspass ytterligare, säger han.
Valdes ut eftersom sjön ligger nära bostäder
Försvarsmakten arbetar sedan länge med att kartlägga och sanera gammal ammunition i svenska sjöar på uppdrag av försvarets miljöprövningsenhet. Röjningen av Landvettersjön har prioriterats bland annat för att den ligger nära bebyggelse och används som badsjö.
– Reaktionerna från Härrydaborna är generellt sett positiva. Det här är ju en uppgift som gör att sjön blir dels ur ett miljöperspektiv bättre, men också ur ett riskperspektiv säkrare, säger Nathaniel Arby.
Han framhåller också att tidpunkten för insatsen är vald med omsorg.
– Insatschefen har säkerställt att vi gör den här uppgiften under en period när det är mycket färre som rör sig i vattnet. Det är inte jättemånga som badar i mitten av april, som tur är, säger han och ler.
Dumpades som avfall efter kriget
Ammunitionen som nu tas upp är gammalt materiel som Försvarsmakten inte längre behövde, framtagen under tiden för världskrigen.
Enligt insatschefen Fredrik Barrander dumpades ammunitionen i sjön 1955, eftersom det då ansågs vara ett lämpligt sätt att göra sig av med instabil eller oönskad ammunition.
Så länge ammunitionen ligger orörd på botten bedöms den inte vara farlig för allmänheten. Men Försvarsmakten betonar att den ändå kan utgöra en risk vid påverkan.
Körs vidare till skjutfält för att sprängas
När lådorna väl har säkrats i bombkulan transporteras de från Landvetter till skjutfälten i Remmene och Sågebacken, där de destrueras.
När Nathaniel Arby får frågan om de någonsin varit med om att ammunition sprängts vid hanteringen av den är svaret nej.
– Det är för att vi arbetar med att få ner riskerna så mycket som möjligt. Det här är inget arbete som vi väljer att skynda på, utan det får ta den tid det tar, säger Nathaniel Arby.
