Tusentals och åter tusentals Mölnlycke- och Härrydabor har alltsedan dörrarna öppnades letts in i Mölnlycke kulturhus genom konstnären Lillemor Peterssons försorg. Stenmosaiken i naturfärg som möter besökarnas blick och fötter består av nästan trettio olika sorters sten och marmor. I en minnesskrift från invigningen beskrivs konstverket som en ”festouvertyr” som ska bjuda in allmänheten till ett hus fullt med böcker, teater, konst och musik.
– Nittonhundrajättelängesen, säger hon och skrockar när Härryda-Postens utsände frågar när verket gjordes. Rätt svar är 1989.
Asaguden Tors två korpar Hugin och Munin, som dagligen skickades ut i arla morgonstund för att återvända med kunskap och information, inleder och avslutar mosaiken beroende på om besökaren kommer eller går.
Nu återvänder skulptören och keramikern Lillemor Petersson till kulturhuset – i sällskap av dottern och konstnären Lisa Larsdotter Petersson. Tillsammans – men var för sig – ställer de ut grafiska tryck, skulpturer och karvade tavlor. För att vara helt korrekt var det dock Lisa som bjöd med sin mor till en gemensam utställning, deras allra första ihop.
– Det var något som vi båda kunde fördjupa oss i på var sitt håll, för vi är väldigt olika uttrycksmässigt och jobbar olika, berättar Petersson den yngre.
Båda konstnärerna säger att det är konstigt att de nu ställer ut ihop.
– Det är konstigt för vi har varit konstnärer i hela våra vuxna liv, berättar Lillemor som fokuserat på offentlig utsmyckning medan Lisa mer har ägnat sig åt utställningar.
– Om jag inte alldeles ute och cyklar så har ingen i familjen ställt ut ihop tidigare, bekräftar Lisa.
Återkomst till Härryda
Så värst konstigt är det kanske ändå inte, givet hur mycket de båda konstnärerna gjort och hur fullt upp de har. Lillemor Peterssons utsmyckningar och konstverk kan ses på en lång rad platser, däribland vid Chalmers i Göteborg där de två monumentala tegelpelarna som markerar entrén till Samhällsbyggnad är skapat av henne.
För Lillemor är utställningen inte bara en återkomst till det kulturhus vars entré hon var med om att skapa, utan även en cirkel som sluts. Vid ett års ålder bodde hon vid Rådasjön och under tonåren återvände hon med familjen till bygden.
– Mamma och pappa tyckte att det var farligt att vara i Göteborg under Andra världskriget så de byggde ett hus i Härryda. Under min första tonårstid bodde jag där.
Lillemor Peterson beskriver det som nostalgiskt att nu åter röra sig i barndomens landskap.
Till sitt omfång är det ett särskilt konstverk som tar upp mest plats i Nemeshallen – verket ”Hieroglyfer i vår tid” som består av flera kryss-, kors- eller plustecken i tegellera.
– För mig är de enkla skrivtecken. De härstammar från ett arbete jag gjorde för rätt många år sedan. När man skulle dra motorvägen tvärsigenom Ljungskile skar man av samhället från havet. Det protesterade bland andra jag mot. Jag vet inte varför jag gjorde de här korsen, men jag gjorde en version där de stod utställda som ett värn mot söndersprängningen mot naturen.
Verket är till försäljning, men med en brasklapp:
– Jag kan inte sätta ett pris på verket därför har jag sagt att den är till salu ”mot överenskommelse”, säger Lillemor Petersson.
Hieroglyferna kan dock inte köpas en och en, utan som det samlade verk det ställs ut som.
Djurens utsatthet är ett konstaterande
Om det finns ett tema för Lisa Larsdotter Peterssons teckningar och tavlor är det djur, även om det finns flera grafiska tygtryck utan djur. I två av de hängande trycken, som tryckts på samma material som flaggor, återkommer en hundliknande varelse.
– Jag gör mycket djur och figurer. De kommer inte utifrån utan de kommer för det allra mesta inifrån. Det är lite surrealistiskt, lite kitschigt, lite halvgalet och lite roligt.
Lisa säger att hon i praktiken är uppvuxen i sina föräldrars ateljé.
– Jag har inget annat att jämföra med. Mamma har suttit och drejat och pappa, som inte finns längre, var skulptör.
I den purfärska tavelserien med utkarvade djur, sparsmakat färglagd med endast ett par glödgande ögon här och en svart nos där, som hänger längst in i hallen, har hon för första gången använt sig av skalpell istället för tuschpenna eller digitala tecknarverktyg.
– Jag lär mig medan jag håller på och jag tycker om att jobba med handen. Nu har jag jobbat digitalt i över tio år men det här var fysiskt.
På var och en av tavlorna med djurmotiv går det att läsa ”Förlustkatt”, ”Minus varg”, ”Sorguggla”, ”Snöhare utan snö”, ”Ren i regn”, ”Fågelsträck utan riktning”. Djurs utsatthet i skuggana av jakt och klimatförstörelse är ett tydligt tema, men Lisa Larsdotter Petersson vill inte beskriva det som en protest.
– Det är mitt sätt att prata om det. Det är konstateranden.
Utställningen ”Petersson x 2” pågår mellan 21 januari till 25 februari. På lördag är det vernissage med start klockan 12.
LÄS MER:Ungdom från Härryda kommun hittades avliden efter att ha avvikit från familjehem
