Nämn begreppet kulturkanon, en lista över de viktigaste konstnärliga verken som utgör en nationell referensram för befolkningen, och det blir snabbt vilda diskussioner – inom kulturvärlden.
Efter mångåriga diskussioner på landets kultursidor om för- och nackdelar med en kulturkanon föreslår regeringen och Sverigedemokraterna i Tidöavtalet, dokumentet som regeringens makt vilar på, att en kulturkanon ska utredas och tas fram.
När Karin Brämberg, kulturhus- och bibliotekschef i Härryda kommun, ombeds att beskriva sin reaktion på att Tidöavtalet pekar på att en kulturkanon ska tas fram, säger hon att det var mer ”oj” än ”äntligen”.
–Det här ska bli intressant att följa, exempelvis när det gäller hur expertgrupper ska sättas ihop och hur läroplanen ska användas för litteraturen.
Starka reaktioner i kulturvärlden
Reaktionerna på Tidöavtalets direktiv om en kulturkanon lät inte vänta på sig. I ett gemensamt upprop skrev 35 välkända författare på Expressens kultursida att staten inte borde blanda sig i vad människor ska läsa. Bland andra Camilla Läckberg och Theodor Kallifatides rasade över att en kulturkanon nu kan komma att införas och menade att det ”vore förödande för litteraturen och det fria ordet med en statlig litterär kanon”.
Bland annat skrev de: ”Litteratur är ord och tankar. Ord och tankar kan leda till handling. Att styra över litteraturen är att styra över människors tankar och liv och hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle.”
Kulturkanon är början på ett samtal
På Mölnlycke kulturhus möts flera konstnärliga former dagligen. Litteratur, film, teater och framträdanden avlöser varandra i en lika strid ström som besökarna. Caféet är ett öppet vardagsrum där småbarn och deras föräldrar sitter och fikar medan flera unga killar sitter i ett hörn och ritar. Det är här, på lokala kulturhus och kulturinstitutioner, som det praktiska arbetet med att tillgängliggöra en kulturkanon kommer att bedrivas.
Karin Brämberg berättar för Härryda-Posten att hon menar att en kulturkanon inte skulle vara kulmen av ett arbete, utan starten.
– Jag tänker på något dynamiskt och föränderligt, som en slags process med människor, mellan människor, för människor. Man blir aldrig klar med en kulturkanon.
Att kultur är i ständig förändring innebär även att en kulturkanon måste kunna uppdateras för att fortsätta vara relevant.
– Författarskap eller arkitektur som har haft väldigt kända upphovsmakare i sin samtid försvinner ur våra samtal och från våra minnen. Och så måste det vara för annars får vi inte plats för några nya. En kanon är både dåtid, nutid och den framtid som håller på att skapas.
Att bara skriva en lista innebär ju inte automatiskt att ett konstverk eller en kulturupplevelse bevaras eller lyfts fram. Det krävs ju en infrastruktur, exempelvis med bibliotek, filmarkiv, etcetera. Hur ser du på tillgängliggörandet av det som skulle finnas i en kulturkanon?
– Det handlar om vilka bevarandefrågor vi har och om digitalisering. Vilka får tillgång till en kulturkanon? Vem och vilka ska tillgängliggöra och tillhandahålla? Frågan om kulturkanon ställer många frågor som måste besvaras, menar Mölnlyckes kulturchef.
Hur skulle en kulturkanon kunna levandegöras här på Mölnlycke kulturhus eller på Landvetters kulturhus?
– Så som vi gör i dag, tänker jag. Att lyfta fram en bredd, att ha det här ankaret bakåt i tiden men också vara samtida. Jag är kanske fyrkantig, men jag ser inte så jättestora förändringar men det återstår att se hur vi ska arbeta med detta.
Kulturchefen önskar lycka till i arbetet
Att kulturkanon fortsätter att vara föremål för heta diskussioner i kulturvärlden menar Karin Brämberg i grunden är bra.
– Det är klart att större fokus på kultur, konst och litteratur är jättebra. Det är vårt gemensamma arv som vi har rätt till. Det är en demokratifråga att ha rätt till, rätt att ta del av och rätt att utöva kultur.
Och, menar Karin Brämberg, en kulturkanon behöver inte per automatik bestå av det som ibland beskrivs som ”finkultur”.
– Det finns en anledning att vi fortfarande tittar på, kanske inte ”Körkarlen” så ofta, men ”Gudfadern”. Den hör till till en kulturell allmänbildning.
Ser du några nackdelar med en kulturkanon?
– Det får vi se. Jag tror inte på det statiska. Insikten måste finnas att det måste vara dynamiskt.
Ser du några fördelar?
– Frågan är vad ingången är. Om vi pratar om litteraturen, handlar det om språket eller om författarskap? Det väcker många frågor. Men bara det att vi pratar om det är något bra.
Har du något medskick du skulle vilja skicka till expertgrupper som ska ta fram en kulturkanon?
– Jag önskar dem lycka till, säger hon och skrattar, innan hon fortsätter:
– Det kommer bli jättespännande att se hur detta kommer arbetas fram. Tiden får utvisa hur detta kommer slå.
LÄS MER:Så påverkar julmust alkomätaren: ”Falskt positivt utslag”
LÄS MER:Bageriet i Landvetter: ”Hoppas det blir ett pristak på el”
LÄS MER:Kraftig ökning av covid-19 i Västra Götaland: ”Stort mörkertal”
