Land of Trees spelar i Hindås: ”Helt galet att storstadsbor har glömt bort vad musikglädje är”

Den 26 augusti spelar Land of Trees på Hindås station. Marcus Friman, mannen bakom Land of Trees, utlovar en show tillsammans med sina kollegor på banjo, fiol och sittrumma.
– Adjektivet som används när man ser oss är spelglädje, säger Friman.

ANNONS

Stoppet i Hindås är en ”sladdis” till resten av turnén som har besökt Örebro, Skara, Göteborg, Kungsbacka, Falkenberg och Halmstad. Marcus Friman själv beskriver att utgångspunkten var att föra kultur och energi till bygden.

– Vi har försökt göra en så god gärning som möjligt för oss och för alla på plats, att vi ger lite kultur och liv till platser som kanske inte i vanliga fall får så mycket fart och liv, berättar Marcus Friman.

Och liv verkar det vara under spelningarna. Ett återkommande tema för Marcus Friman är spelglädje. Det handlar mycket om samspelet bandmedlemmarna emellan och att inte ta musiken på allt för stort allvar.

ANNONS

– Jag tror att det är glädjen som skapar en atmosfär när vi spelar i rummet som är påtaglig, att folk känner en inre glädje. De kommer till en plats där de inte behöver ta ansvar för det sociala, utan kan bara sätta sig ner och njuta av att vi dansar på.

Bandet vill gärna bjuda in publiken till en samvaro och det skapande rummet – en kulturupplevelse publiken upplever tillsammans. Friman själv beskriver det som att ”det svävar lite humor och dumheter i luften”.

– Vi tar så lätt på varandra och visar att vi spelar och skiter det sig eller sätts det på högkant så antar vi utmaningen och gör det bästa av det så får folk vara med, förklarar Marcus Friman.

Marcus Friman improviserar på scen

Själv har Marcus Friman spelat sedan 2016 i olika konstellationer. Först var det med bästa vännerna från Åre, ett tag ensam, och under inspelningen av hans fyra studioalbum har han plockat på sig ett gäng talangfulla musikanter. Det är Johan Wahlström på trummor, Maria Jern på fiol och Hindåssonen Christoffer Jansson på banjo som Friman beskriver som en familj.

– Jag är outbildad musiker men certifierad galning. De andra är så jävla skickliga, om jag tittar på Maria – och vi känner varandra så väl vid det här laget – då inser hon att okej, nu är det dags, Marcus har hittat på något, berättar Marcus Friman om hur det brukar bli när bandet står på scen tillsammans.

ANNONS

Resultat av de blickarna brukar bli en del improviserande, ett och annat banjosolo eller att Johan Wahlström ”freakar ur” på trummorna.

Varberg vs Jämtland

De senaste sex åren har Marcus Friman huserat i Varberg, men säger sig längta tillbaka en del till skog och fjäll. Trots att han trivs bra med att vara närmare kontinenten, då det förenklar spelningar och turnéerna.

– Det går ju att sätta sig i bilen och vara i Danmark på tre timmar, det gör ganska stor skillnad för psyket.

När han fick ett skivbolagskontrakt i Göteborg fick det bli Varberg som flyttlasset bar av till. Göteborg kändes helt enkelt för stort. Och tur var nog det för spelglädjens skull.

– Många har sagt att vi har en spelglädje och en musikglädje. Jag kommer från bygden, från skogen, så jag tycker att det låter helt galet att storstadsbor har glömt bort vad musikglädje är när de går och kollar på ett band. De är chockade när bandet har roligt när de spelar och när man spelar med varandra, skrattar när det blir fel. Det är supersorgligt, reflekterar Marcus Friman om deras senaste spelningar.

”Vi snackar fem till tio minuter till en färdig låt”

Texterna på Land of Trees senaste album handlar mer om världen, hur vi hanterat en pandemi och omvärldsläget. Den kreativa processen som leder fram till all livemusik är mer en sinnesstämning än något annat.

ANNONS

– När jag är i ett visst sinnelag dyker det upp text i huvudet på mig. Kan jag lyckas hålla den brinnande och vid liv, om jag kan vara kvar i känslan och känner ett flow, då skriver jag texten omgående. Vi snackar fem till tio minuter till en färdig låt. Till skillnad från de första albumet som mer var vad Marcus kallar ”en naiv självutveckling”.

Att äntligen få framföra texterna och melodierna live på scen beskriver Marcus som ett kosläpp.

– Man har längtat så jävla mycket, från den första gången man spelar igenom låten och lyckas med den hela vägen med bandet, då är jobbet gjort. När man sticker ut och har spelningar det är som att få sommarlov för oss. Vi får springa ut och det blir som ett kosläpp.

LÄS MER:Hans bygger pansarvagnar i Härryda: ”Ett jäkla oväsen”

LÄS MER:Taxiåkare rasar över nytt kösystem på Landvetter flygplats

LÄS MER:Spik och vass plåt riskerade djurs hälsa – man tvingas till vite

ANNONS