Det Härrydas kommunstyrelse har att ta ställning till är ett så kallat inriktningsbeslut. Enligt tjänstemännens rapporter är nuvarande skollokaler helt enkelt för många och för dåliga. Samtidigt så krymper elevunderlaget. Förvaltningen föreslår därför en övergång mot en F-9-organisation. Förändringen ska börja gälla i Mölnlycke men kan långsiktigt även komma att gälla övriga kommundelar.
– Det är en dramatiskt utveckling, det föds färre barn helt enkelt och vi måste anpassa oss, säger Agneta Granberg (M) som är ordförande i nämnden för utbildning, kultur och fritid.
1 400 platser för mycket
2024 gav förvaltningen ett konsultbolag i uppdrag att utreda hur kommunen skulle hantera sina skollokaler. Byggnaderna har dragits med ett växande renoveringsbehov och har inte fungerat ”ändamålsenligt”.
Går det inte att säkerställa god arbetsmiljö för både elever och personal med nuvarande lokaler?
– Nej skollokalerna här är inte bra, de är gamla och slitna. Nu får vi en möjlighet genom att det blir så stora förändringar i befolkningssammansättningen, säger Agneta Granberg.
I konsultbolagets första rapport konstateras att det inom grundskolan finns en överkapacitet motsvarande 1 400 platser och bara för Mölnlycke beräknas överskottet växa till cirka 840 platser år 2030.
Kan bli verklighet 2039
Enligt konsultrapporten kan övergången till en F-9 organisation vara färdig inför höstterminen 2039. Men enligt nämndens ordförande ska man inte stirra sig blind på det årtalet.
– Målet är att vi ska göra omvandlingen så bra som möjligt för barnen, vilket år det landar på är för tidigt att säga.
Hur många nya skolor måste byggas?
– Det har inte jag i huvudet men jag vet att vi måste börja med Högadalsskolan som har en undermålig standard, säger Agneta Granberg.
Konsultbolaget gav tre alternativ
Att kommunen skulle välja en färdriktning mot enkom F-9-skolor var dock ingen självklarhet. Konsultrapporten presenterade tre olika alternativ för förvaltningen. Två av dessa alternativ innebar att kommunen skulle behålla skolor där F-6 och 7-9 delas upp.
Ludvig Wallentin är en av lärarna på Båtsmansskolan (7-9). Det är en av flera skolor som tjänstemännen nu pekar ut som problematisk då den ingår i vad man kallar för en ”splittrad skolstruktur”.
– Det kommer ju bli så att både lärare och elever blir lite mer anonyma på en stor enhet, på Båtsmansskolan ser och känner man alla. Det är en av våra styrkor här på Båtmansskolan och risken är ju att det försvinner, säger han.
I det tredje alternativ som kommunens tjänstemän går fram med sätts storleken på en skolenhet till 550 till 650 elever. Investeringsutrymmet som krävs för omvandlingen, med renoveringar och nybyggnation, beräknas till 1,35 miljarder kronor.
Varför går ni inte på de andra alternativ som ges av konsultrapporten?
– Vi minskar överkapaciteten på bäst sätt här och får även nya och ändamålsenliga lokaler på köpet. Det är svårare att åstadkomma med de andra alternativen som behöver omfattande och dyra renoveringar, säger Päivi Malmsten, sektorchef Utbildning, kultur och fritid.
Inriktningsbeslutet som nu måste passera både kommunstyrelse och kommunfullmäktige för att bli verklighet är undertecknat av kommundirektör Pia Alhäll och sektorchef Päivi Malmsten. I beslutsunderlaget skriver de att ”Sammantaget bedöms en F–9 organisation bättre rustad att möta de utmaningar som kommunen har nu och i framtiden.”
Varför är en F-9-organiation bättre rustad för framtiden?
– Vi vet inte när det kommer att vända med befolkningsutvecklingen och på en liten skola är man mer sårbar, det blir mer småplock och delade tjänster, säger Päivi Malmsten.
