Vintersolståndet är den exakta tidpunkt då denna vår lilla boll i kosmos maxar sin lutning bort från solen. För jorden snurrar inte bara runt sin egen axel. Den svischar bakåtlutat i en jättestor nästan-cirkel i rymden, med solen i mitten. Så när du går till sömns efter midsommaraftonens sill och snaps i den ljusa sommarkvällen, så börjar norra halvklotet luta sig ännu mer bakåt, och sträcker sig långsamt bort från solens värmande strålar.
Idag är det mörkast
Dagarna blir kortare och kortare, mörkret tränger sig på och många suckar över gråväder, slask och brist på ljus. När det är som mörkast, idag, den 21 december, så når solen över horisonten blott 6 timmar och 36 minuter. Och exakt klockan 22.48 ikväll inträffar själva vintersolståndet, bottenpunkten i detta omhuldade astronomiska fenomen, även om vissa källor till och med anger att det sker 22.47.
– Men den exakta tidpunkten beror nog lite på vem som står för uträkningen, men det är just då som lutningen bort från solen är som störst, säger Robert Cumming, astronom på Chalmers rymdforskning i Onsala.
Efter idag börjar vägen tillbaka, mot ljuset, när jordklotets bakåtlutning långsamt börjar gå tillbaka.
I alla tider
Och tro nu inte att det bara är vi stressade nutidsmänniskor som hyllar att ljuset återvänder. Stensättningar och andra lämningar, som Stonehenge i England, är enligt en del arkeologer belägg för att människan länge hållit koll på vintersolståndet.
– Vintersolståndet har varit känt sedan innan det fanns astronomer. Människan har nog alltid haft behov av att hålla koll på detta med att ljuset kommer och försvinner. Sen om det betyder att de också hade koll på exakt när det inträffar, det är jag inte lika övertygad om, säger Cumming.
Midvintern glömdes
Fortfarande går vi man ur huse för att fira midsommar, en tradition som hyllats sen hednisk tid. Midvinterblotet, det mörka halvårets motsvarighet, har fallit i glömska, även om moderna historiker menar att midvinterblotet ersattes av julafton när vikingarna kristnades.
Principen är densamma, massor av mat och firande i glada vänners lag.
Firar ni astronomer på Chalmers detta med vintersolståndet?
– Det kommer upp i snacket ibland att ’borde vi inte fira vintersolståndet i stället för jul’, men sen går alla hem och firar jul som vanligt ändå (skratt). Men vi astronomer trivs ju med att det är mörkt, det är då förhållandena blir bra att titta ut i rymden, utan ljus som stör, säger Robert Cumming.
För alla andra kan det kännas fint att veta att redan på julafton har den ljusa tiden blivit en minut längre. Och vår kära gamla planet kämpar på, som den gjort sedan tidernas begynnelse. Nyårsaftonen är hela sju minuter längre och sen går det fort. Onsdagen den 21 juni nästa år, när midsommarfirandet planeras för fullt, är solen uppe 18 timmar. Men sen vänder det, igen. Men det ska vi inte tänka på nu, när vi äntligen börjat gå mot ljusare tider.
LÄS MER:SAS startar direktflyg från Landvetter till New York
LÄS MER:Blixthalka på Eskilsbyvägen – trafikanter och skolbuss fastnade i flera timmar
LÄS MER:Förbo säljer 360 byggrätter i Mölnlycke till Nordr för hemlig summa
