De senaste åren har det dykt upp olika sorters semlor på landets kaféer och bagerier. Semmelwrap, semmelmunk, minisemlor och våffelsemla – för att bara nämna några sorter. Enikö Farkas, konditor som driver Enikös bageri i Landvetter ville inte vara sämre. Hon skapade en helt egen kreation.
– Det är en så kallad smörgåssemla, många tror det är en smörgås, men det är egentligen endast utseendet. Det är en vetedeg med kardemumma i och en rostad mandelfyllning och grädde och kardemumma och lite mandelspån.
Hur kom du på idén till en smörgåssemla?
– Det kom en hel del hybrider där ett tag så jag tänkte ”varför göra det så krångligt? Kan man inte förenkla lite och baka det så det är lättare att äta?”. Så då testade jag och det blev väldigt gott och uppskattat, så då fortsätte jag helt enkelt, säger Enikö Farkas.
Så denna ska man inte äta om man är sugen på en smörgås?
– Precis, smaken är som en semla. Det är bara utseendet som är annorlunda.
Den konservative semmel-konnässören som letar efter en fluffig slät bulle kan också få sina begär mättade hos Enikö. Men när smörgåssemlan fick sin världspremiär 2019 fick kunderna gott nöja sig med den Landvetter-unika skapelsen. Enikö kunde då märka en viss reaktionär tendens bland semmelsugna kunder.
– I början var det så, men nu har vi sen ett år tillbaka också klassisk semla och då kom smörgåsen lite i skymundan. Kunderna väljer ofta den klassiska, men de som redan testat väljer alltid smörgåsen, för fyllningens skull, det är lite bitar och så.
Mandelmassan som är gjord på rostade nötter har en djupare och kraftfullare smak, vetedegen klart fastare än en vanlig bulle. Men den som är trött på att få grädde på nästippen kan gott ta klivet över till smörgåssemlan för att slippa kladda.
Har Landvetterborna tagit till sig smörgåssemlan?
– Ja, men det tycker jag, Arla hade en semmeltävling där kunderna fick rösta om bästa semlan i Sverige och då kom vi bland de hundra första där.
Har det gått inflation i olika typer av semlor, behövs det ännu en eller får vi inte nog?
– För våran del var det ju också praktiskt för vi har inte så stort bageri så det går ju mycket fortare att baka i limpform än att göra bullar. Så i början hade vi bara smörgåsarna, så då hade kunderna inte så mycket val och då vågade de mer och de älskade det så det var roligt att utmana kunderna lite, säger Enikö.
Pandemin – tur i oturen
Bageriet startade hon 2019 med sin man Michael Petterson, precis innan pandemin slog till. När andra branscher klappade ihop av kundbrist och restriktioner hade Enikö och Michael turen att många som annars jobbade inne i Göteborg, satt hemma i Landvetter och blev fikasugna. Men efter att pandemin tonat ut och restriktionerna släppt har Enikö märkt att kunderna avtagit. Som om det inte vore nog har hyra, el och råvaror ökat i pris.
– Framför allt märker man att kunder sparar in. Bakverk är kanske det första man spar in på, det är ju inte det viktigaste i hushållen. Så det har varit tufft, det har det. Men vi får se hur det blir.
Har ni blivit tvungna att höja priserna?
– Ja, det har vi. Vi ligger ju redan lite högre i pris eftersom vi bakar hundra procent ekologiskt och har bra varor. Först ville vi inte höja för att det ekologiska gick inte upp lika fort som de konventionella råvarorna. Men sen kom det ikapp och då la vi på någon krona, säger Enikö Farkas och lägger till:
– Smöret har ju gått upp tjugo procent och det ekologiska är mycket dyrare. Men hade kunderna kommit på samma sätt som tidigare hade det kanske inte märkts på samma vis.
Enikö och Michael som har sitt bageri i gamla Landvetter centrum, på ”fel” sida om riksväg 40, berättar att det fortfarande är Landvetterbor som trillar in, förvånade över att det finns ett ekologiskt bageri i området. Turisterna är bättre, menar Enikö, som aktivt letar efter trevliga kaféer att besöka.
Svenska kanelbullar möter ungerska gifflar
När Enikö Farkas startade bageriet i 1800-tals huset i gamla Landvetter ville hon skapa ett bageri som stack ut från resten så hon sneglade mot sina rötter i Ungern och lät sig inspireras av baktraditionen där.
– Halva svenska köket är uppbyggt på franska köket och det är ju trevligt med franska bakverk men vi tänkte att vi gör lite ungersk och svenskt istället. Så vi har inget franskt för att få det lite unikt, berättar hon.
Vad definierar den ungerska baktraditionen?
– Det är mycket valnötter och vallmo, lite specialiteter med vissa tårtor och bröd och lite gifflar istället för croissanter. Men vi sätter en svensk prägel och egen touch på det. Det är ju precis som tacos, jag tror inte mexikanare äter tacos som vi gör.
Slutligen, vilken semla föredrar du?
– Svår fråga, Smörgåssemlan är ju något annat. Det är två olika produkter tycker jag, jag gillar ju fluffigheten i en klassisk semla. En semla är en semla liksom och den här är något extra.
LÄS MER:Sprakande isshow i Landvetter: ”Gud kommer jag trilla?”
LÄS MER:Nu blir Västtrafiks biljetter dyrare – så kan du undkomma prishöjningen
