Teos mamma: ”Skolan gjorde min son till hemmasittare”
I kommunen som siktar på att ha Sveriges bästa skola finns 27 barn som är hemmasittare. En av dem är 13-årige Teo som missat stora delar av sin skolgång de senaste fyra åren. Trots att skolan fått upprepad kritik från myndigheter upplever Teos föräldrar Karin och David att skolan och Härryda kommun inte ger familjen rätt hjälp. – Skolan har aldrig sett till Teos behov, säger pappa David.
Teo var i skolan senast november 2021. Bild: Malte Just
1/10
Vintern 2018. I en bil på en parkering utanför en skola i Mölnlycke sitter Teo och hans mamma. De har ytterjackorna på och ryggsäcken med skolböckerna ligger bredvid. I snart fyra timmar har de suttit där och det blir allt kyligare. I klassrummet, femtio meter bort, sitter Teos klasskamrater och har lektion.
Teo vill gå in till sina kompisar, han vill inte sitta hemma – så han tog sig upp på morgonen, åt sin frukost och satte sig i bilen. Men på skolans parkering tar det stopp. Ångesten och obehaget blir för stort.
– Vi kunde sitta där på vintern från åtta till tolv, han kunde vara arg eller ledsen, men vi försökte bara lugna. Men till slut var vi tvungna att ge upp så vi inte frös ihjäl, berättar Teos mamma Karin när Härryda-Posten träffar föräldrarna i deras hem.
Händelsen på parkeringsplatsen är ingen engångsföreteelse utan en återkommande situation för Teo och hans föräldrar.
Där och då anade aldrig föräldrarna Karin och David att detta var början på en flerårig kamp med skolan och kommunen för att få rätt hjälp till sin son.
Teos mamma och pappa menar att om skolan reagerat i tid och satt in ordentliga åtgärder hade Teo aldrig blivit hemmasittare. Bild: Malte Just
”Skolan gjorde Teo till hemmasittare”
Allt började för fem år sedan när Teo gick i andra klass. Vad som faktiskt utlöste Teos svårigheter är inte helt klarlagt, men Karin och David tror att problemen uppstod under en period när det var bråkigt bland skolans elever.
I kombination med att Teo har en adhd-diagnos, koncentrationssvårigheter och en ångestproblematik blev en stökig situation i klassrummet droppen.
– Han satte sig under bänken och orkade inte vara med, han ställde obstinata frågor och slog huvudet i golvet, minns David.
Hade någon sagt till oss när Teo gick i ettan att han skulle bli hemmasittare – det fanns inte på min karta
Det blev allt mer ångestfyllt för Teo att gå till skolan. Där och då tänkte David och Karin att om skolan bara sätter in rätt resurser så kommer Teo snart att vara på banan igen. Ingen trodde att Teo skulle bli hemma i flera år.
– Hade någon sagt till oss när Teo gick i ettan att han skulle bli hemmasittare – det fanns inte på min karta. Han är en så otroligt smart och social kille, säger Karin.
– Han hade inte svårt för sig i skolan, han hade mycket kompisar och han var omtyckt. Så Teo hade inte problem med inlärning och det sociala. Hans problem är att fungera i ett klassrum och att sitta så många timmar i sträck, menar David.
I början när Teo visade allt mer motvilja att gå till skolan försökte Karin och David få honom dit till varje pris.
– Ibland kunde vi nästan bära in honom, mot hans vilja och lämna honom helt uppriven. Han var helt slut och vi var helt slut och vi gick gråtandes från skolan, berättar David.
Efter en stökig höst bedömde skolan i december 2018 att Teo skulle må bra av att ta paus från skolan under några veckor. Karins och Davids förhoppning var att om Teo fick en paus så skulle skolan få tid på sig att ordna fram rätt resurser. Främst ville de att en stödperson skulle sitta bredvid honom under lektionerna. Men när Teo kom tillbaks till skolan efter två veckor var allt som förut. Föräldrarna fick veta att inga resurser fanns att tillgå, problemet skulle lösas inom lärarlaget.
– Och så skar man ner på hans undervisning istället, för de sa att han var så smart att han skulle nå godkänt ändå. Så skolan gjorde Teo till hemmasittare, skulle jag vilja säga, menar Karin.
Hur menar du då?
– Ja, men han kom till skolan under den här perioden, vårdinstansen Ungas psykiska hälsa sa till oss att ”ta honom inte från skolan för då är det svårt att komma tillbaks”. Vi berättade det för skolan, och deras svar var att ”det finns ingen mer i arbetslaget som kan hjälpa oss, så ni får gå till rektorn”. Då sa rektorn att ”det bästa är att gå hem några veckor”. Men när han kom tillbaka fanns inga extra resurser och de gjorde istället en så kallad anpassad studiegång.
Under vårterminen 2019 stiger Teos frånvaro till ett snitt på 50 procent.
Föräldrarna menar att åtgärdsprogrammen genomgående bestämts – oavsett vad utredningarna visar. Bild: Malte Just
De har allt makt att bestämma vad som ska göras och de har aldrig sett till Teos behov
Upprepad kritik från skolmyndigheter
Åren som följer efter 2018 fram till idag är enligt Karin och David kantat av konflikter med skola och förvaltning för att få till ordentliga utredningar som i sin tur ska leda till att anpassade åtgärder sätts in. Föräldrarna kämpar men upplever att de inte når fram.
Flera utredningar har gjorts genom åren, men enligt David och Karin har skolan aldrig lyckats besvara de grundläggande frågorna om varför Teo är frånvarande och vilka åtgärder som skulle kunna få honom tillbaka.
– De har allt makt att bestämma vad som ska göras och de har aldrig sett till Teos behov utan hela tiden utgår de från vilka resurser de har och försöker passa in barnen i deras mall utan att se till vad barnen behöver, säger David.
Karin och David anmäler skolans åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd som är en oberoende, domstolsliknande myndighet dit elever, eller vårdnadshavare kan överklaga vissa beslut. I juli 2019 beslutar nämnden att skolan ska riva upp åtgärdsprogrammet:
Överklagandenämnden [finner] att utredningen av Teos behov av särskilt stöd är så pass bristfällig att åtgärdsprogrammet ska återförvisas till rektor för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.
Men kompletteringarna som skolan gör fortsätter att visa samma brister, enligt Karin och David, som återigen anmäler åtgärdsprogrammet till överklagandenämnden.
– Vad skolan gör är att de skickar in de gamla dokumenten och sedan lägger de till några sidor, säger Karin.
Överklagandenämnden tar upp Teos fall vid två ytterligare tillfällen – i maj 2020 och januari 2022. Återigen bedöms utredningarna så pass bristfälliga att det inte går att utvärdera om de åtgärder som skolan satt in är anpassade efter just Teos behov.
Att en skola vid tre tillfällen får kritik i samma ärende av nämnden är ovanligt, enligt Anna-Karin Lundgren som är kanslichef på Skolväsendets överklagandenämnd.
I slutet av 2021 kritiserar också Skolinspektionen Härryda kommun för hur Teos fall har hanterats. I beslutet går bland annat att läsa:
Det behövs en [...] kompletterande utredning för att mer på djupet få klarlagt vad som ligger bakom elevens frånvaro, särskilt mot bakgrund av att eleven haft en långvarig frånvaroproblematik och att vidtagna åtgärder inte gett avsedd effekt [...] Skolinspektionen bedömer att Härryda kommun och rektorn vid skolan inte har följt bestämmelserna fullt ut vad gäller att tillgodose elevens rätt till utbildning.
Skolinspektionen ger skolan två månader på sig, till 31 januari 2022, att göra en kompletterande utredning samt sätta in nya åtgärder.
– Men de bara förhalade och förhalade, tycker Karin.
Bild: Malte Just
Redan innan utredaren hade träffat oss så hade rektorn meddelat oss vilka åtgärder Teo skulle få
Ärendet föll mellan stolarna
I maj 2022 beslutar Skolinspektionen att avsluta ärendet. I väntan på fungerande åtgärder har familjen fått rätt till hemundervisning, om än bara några få timmar i veckan. Det gör att Teo till stora delar står utanför skollagens bestämmelser och Skolinspektionens tillsyn. Skolinspektionen menar också att skolan vidtagit vissa åtgärder efter myndighetens föreliggande.
– Så Skolinspektionen tyckte ärendet var avslutat efter att att Teo hade fått särskild undervisning i hemmet – vilket han i realitet inte heller fick, säger David.
Föräldrarna menar att åtgärdsprogrammen genomgående bestämts – oavsett vad utredningarna visar. Senaste utredningen, i augusti 2022, är ett talande exempel enligt David:
– Tanken är ju att man utifrån utredningen ska bestämma ett åtgärdsprogram. Men redan innan utredaren hade träffat oss så hade rektorn meddelat oss vilka åtgärder Teo skulle få.
Snart tre år har förflutit från myndigheternas första kritik till den senaste. Under tiden har Teos frånvaro fortsatt att skena och åtgärderna som skolan satt in har inte lett Teo tillbaka till skolan. Teo har vid denna publicering inte varit i skolan sedan november 2021.
Teo, Karin och David heter egentligen något annat. Läs nästa del i granskningen ”Sveriges bästa skola” här.
Om du eller någon som du känner har problematisk skolfrånvaro, hör av dig till oss på redaktionen@harrydaposten.se
Elever med problematisk frånvaro i Härryda kommun
I Härryda kommun finns det 19 grundskolor med cirka 6100 elever, detta enligt uppgifter från skolkollen.se och Härryda kommun. Det finns cirka 280 elever som har en frånvaro på över 30 procent i Härryda kommun. Av dem har 27 elever en frånvaro på över 75 procent. Mätningen är gjord under årets första månader. Antalet elever med över 75 procent frånvaro har legat mellan 20 och 30 elever under hela 2022.
Statistiken har också en del felmarginaler så siffrorna bör tolkas försiktigt. Mer precisa siffror finns inte att tillgå. Uppgifterna gällande frånvaro kommer från Peter Wärne Atterfelt, samordnare för Härryda kommuns närvaroteam som arbetar med barn som har en problematisk frånvaro.
