Vändningen: Mer pengar till att bekämpa parkslide och jätteloka

Invasiva arterna parkslide, kanadensiskt gullris, jättebalsamin och jätteloka tränger ut en stor del av vår egen artflora. Nu har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna beslutat skjuta tillbaka 150 miljoner kronor till den sedan tidigare bantade naturvårdsbudgeten.

ANNONS
|

I budgeten som nya regeringen presenterade i vintras bantades naturvårdsbudgeten rejält. Det innebar att Naturvårdsverket fick prioritera sina medel kraftigt till länsstyrelserna för bekämpning av invasiva arter som exempelvis parkslide.

De invasiva växterna är en utmaning för Härryda kommun, de sprider sig snabbt och är så framgångsrika att annan växtlighet inte klarar sig. På flera platser finns problem med bland annat jättebalsamin som Härryda-Posten tidigare rapporterat.

– Här växer de vid vattendrag vilket betyder att deras frökapslar kan färdas långt och etablera sig på andra platser också, sade Linnéa Bergkvist, projektledare på gatuenheten på kommunen. En av hennes arbetsuppgifter är att bekämpa invasiva arter.

ANNONS

150 miljoner kronor över tre år

I höstbudgeten har nu regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna beslutat att lägga till 50 miljoner kronor årligen, totalt 150 miljoner kronor, över tre år mellan 2024 och 2026 till kampen mot invasiva arter. Men i praktiken är det en minskning från 2022 års budget som låg på 55 miljoner kronor.

”Samhällskostnaderna som kommer av att invasiva främmande arter sprids är redan väldigt höga”, skriver klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett pressmeddelande.

Klara Jansson, naturvårdshandläggare.
Klara Jansson, naturvårdshandläggare. Bild: Länsstyrelsen Västra Götaland

Klara Jansson är naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland.

Vad innebär det här för arbetet med invasiva arter?

”I vårt arbete mot invasiva arter innebär extra medel att vi kan utföra fler åtgärder på fler platser, framför allt i vår skyddade natur, där vi arbetar för att arterna inte ska skada naturvärden eller friluftslivet. Pengarna innebär också att vi bättre kan stötta andra aktörer, som kommuner, och arbeta mer förebyggande. Om vi kan förebygga att fler invasiva arter sprids i naturen innebär det stora besparingar på sikt”, skriver Klara Jansson i ett mejl till Härryda-Posten.

Hon skriver också att hon ser det som extra positivt att medlen är planerade till tre år då det innebär att länsstyrelsen kan planera arbetet mer långsiktigt och använda pengarna effektivt.

ANNONS

Är tillskottet tillräckligt?

”Vi har en stor mängd invasiva arter i länet och vi vet att behovet av personer som arbetar med dem är väldigt stort. Eftersom vi inte idag vet hur mycket av pengarna som kommer gå till vårt län är det svårt att svara på hur långt pengarna kommer räcka. Oavsett kommer de inte räcka till att helt ta bort problemet med invasiva arter, men de kommer göra stor nytta i arbetet och göra att vi kan nå en bit på vägen”, svarar Klara Jansson.

Även markägare har en skyldighet att bekämpa EU-listade invasiva arter på sina fastigheter. Tidigare i år skickade länsstyrelsen ut 1500 kravbrev till markägare i regionen.

– I brevet står information om att fastighetsägaren kan ha arterna på sin mark. Det är olika personer som rapporterat in fynd via databasen Artportalen. Och om man har den så ska man ta bort den, sade Klara Jansson, biolog på länsstyrelsen då.

Hit kommer pengarna att gå

Arbetet med att bekämpa de invasiva främmande arterna kommer bland annat att ligga i att stärka koordineringen av nationella insatser och vägledning, öka de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och ta fram kommunikationsinsatser som innebär ökad kännedom hos allmänheten för nya och etablerade invasiva främmande arter.

Källa: Regeringen

ANNONS