27 hemmasittare i Härryda kommun: ”Man slås ut fortare från skolan idag”
I Härryda kommun finns det 27 barn som nästan aldrig går till skolan. Närmare 300 barn har över 30 procents frånvaro – och problemet kryper ner i åldrarna. Sedan ett drygt år tillbaka finns ett närvaroteam i kommunen som arbetar med att få barnen tillbaka till skolan. – Man slås ut fortare från skolan idag, säger Peter Wärne Atterfelt, samordnare för närvaroteamet.
Sedan ett drygt år tillbaka har kommunen startat ett närvaroteam som ska arbeta med de elever som vill men av olika anledningar inte kan gå till skolan. Peter Wärne Atterfelt är samordnare för närvaroteamet. Bild: Malte Just
1/4
I en enplansbyggnad på Hönekullavägen i Mölnlycke sitter en dryg handfull personer som arbetar med barn som inte går till skolan, de kallas närvaroteamet. Sedan starten vid årsskiftet 2021/2022 har Peter Wärne Atterfelt lett arbetet som enda heltidsanställd, men sedan oktober har verksamheten varit igång i sin nuvarande form.
Arbetsstyrkan består nu av sju personer, och de ska ta sig an de elever i kommunen som har en problematisk skolfrånvaro på över 75 procent, och som i vardagligt tal benämns som ”hemmasittare”.
Problemen börjar allt tidigare.
– Vi arbetar med de som vill gå till skolan men inte kan. Det handlar ofta om att man har mycket ångest och det är ofta kopplat till neuropsykiatriska funktionsvariationer, säger Peter Wärne Atterfelt när han tar emot Härryda-Postens reporter i närvaroteamets lokaler.
– I kombination med att skolan inte lyckats göra anpassningar efter barnens behov eller att föräldrar inte klarar att anpassa sig efter barnets behov så blir barnen till slut hemma, säger han.
Främst berörs barn i högstadieålder men problemen börjar allt tidigare och vi har yngre barn också, berättar Peter Wärne Atterfelt och säger att termen hemmasittare kan vara problematisk och att han hellre talar om problematisk skolfrånvaro för att betona att det inte är elevernas fel utan ett systemfel.
Peter Wärne Atterfelt menar att skolorna måste bli bättre på att fånga upp elever med hög frånvaro i ett tidigare skede. Bild: Malte Just
Man behöver fånga upp problemet tidigare och ringa i varningsklockan.
27 hemmasittare – ”Ett förhållandevis högt tal”
Enligt Peter Wärne Atterfelt finns det cirka 280 elever som har en frånvaro på över 30 procent. Av dem har 27 elever över 75 procent frånvaro. Mätningen är gjord under årets första månader, en tid då många elever är sjuka, men antalet elever med över 75 procent frånvaro har legat över 20 under hela 2022, enligt Wärne Atterfelt.
Närvaroteamets fokus ligger på de 27 elever som har en frånvaro på över 75 procent. Och en av dem är Teo, 13 år, som Härryda-Posten tidigare berättat om. Han har missat stora delar av sin skolgång de senaste fyra åren. Peter Wärne Atterfelt kan inte uttala sig om Teos ärenden, men enligt föräldrarna har närvaroteamet nyligen blivit mer involverade i Teos ärende.
Hur det kommer sig att Härryda har så många barn i olika åldrar som inte går i skolan, är en komplex fråga enligt Peter Wärne Atterfelt. Det finns inget enkelt svar men han tror att skolorna väntar för länge innan de agerar.
– Man behöver fånga upp problemet tidigare och ringa i varningsklockan i tid, när det inte är bra, säger han.
Hur ligger Härryda till jämfört med andra kommuner?
– Det finns inte riktigt någon bra statistik på detta men i en kommun som har så lite svårigheter i övrigt så är det ett förhållandevis högt tal, men det är svårt att säga exakt hur vi ligger till, säger Peter Wärne Atterfelt.
”I ett samhälle där vi har stor fokus på att kommunal verksamhet ska gå med svarta siffror så har inte alla skolor utrymme att göra förändringar”, säger Peter Wärne Atterfelt. Bild: Malte Just
Det handlar mycket om att skala ner. Att man i början endast träffar en lärare utanför skolan och sedan långsamt tar sig tillbaka in i skolan.
Närvaroteamet beskriver han som en ”brandkårsstyrka” men förhoppningen är att de också genom sitt arbete ska få in ett tänk i skolorna, som hjälper verksamheten att upptäcka problemen i ett tidigare skede.
När teamet tar sig an ett barn i behov av hjälp börjar de alltid med en kartläggning. De pratar med skola, elev och föräldrar för att få en bakgrund och koll på nuläget. Därefter görs en analys.
– Sedan delar vi den med alla parter för att se att det stämmer med allas bild om varför det blivit som det blivit. Efter det föreslår vi vad vi tror behöver göras för att komma åt problemet.
– Det handlar mycket om att skala ner. Att man i början endast träffar en lärare utanför skolan och sedan långsamt tar sig tillbaka in i skolan, berättar Peter Wärne Atterfelt.
Anpassar sig skolorna efter de rekommendationer ni kommer med?
– Jag tycker i alla fall de lägger manken till och försöker så gott det går. Men jag tycker ofta vi får till ett konstruktivt samarbete mellan vårdnadshavare och skola. Sedan finns det ju alltid en verklighet att förhålla sig till i alla skolor.
Är det resurser du tänker på då?
– Jag tänker på resurser men jag tänker också på fysisk miljö, det finns inte alltid plats för undervisning av mindre grupper, säger Peter Wärne Atterfelt.
Har skolorna resurser att följa de rekommendationer ni ger?
– Nej, det finns inte alltid. I ett samhälle där vi har stor fokus på att kommunal verksamhet ska gå med svarta siffror så har inte alla skolor utrymme att göra förändringar. Men många försöker lösa det så bra det går.
Bild: Malte Just
Jag tror man slås ut fortare från skolan idag.
”Stora kostnader för samhället”
Arbetet med elever som har problematisk frånvaro är tidskrävande och även om det är för tidigt att utvärdera så har arbetet gått bra enligt Peter Wärne Atterfelt.
– En del har kommit tillbaka till skolan och vi har kunnat släppa dem för att de klarar sig utan vår hjälp, säger Peter Wärne Atterfelt men tillägger:
– Det kommer alltid finnas barn med problematisk skolfrånvaro men förhoppningen är att man ska ta tag i problemet tidigare.
Det är här är ett problem som uppmärksammats inte bara i Härryda utan på flera håll, hur kommer det sig att problemet verkar bli vanligare?
– Jag tror man slås ut fortare från skolan idag, antingen klarar du av att vara i klassrummet eller så gör du inte det. Det finns inga halvmesyrer. Förr kunde du ju ha underkänt och ändå klara dig, men idag måste du vara godkänd hela vägen. Det finns inte riktigt några andra möjligheter än att vara i klassrummet och få godkända betyg.
Vad blir konsekvenserna för de som sitter hemma?
– Konsekvenserna blir väldigt stora på sikt. Forskning visar att godkända betyg är nästan den största skyddsaspekten som finns, det trumfar till och med en fungerande familj. Men konsekvensen kan bli arbetslöshet, psykisk ohälsa och svårt med det sociala. Det är också svårt att ta igen dessa formbara år.
Vad blir konsekvenserna för samhället?
– Det är stora kostnader för samhället också. Jag har ingen siffra i huvudet, men sjukskrivningar är ett antal miljoner kronor per person.
Ser du något i Härrydas skolor som kan göras bättre?
– Ja, först och främst att det förs bättre statistik, att man får ordentligt uppföljning och mätning av närvaro så man tidigare får koll på frånvaron. Och det andra är att det finns en kunskapsbrist både bland föräldrar och skola. Man behöver veta hur man ska agera direkt när man upptäcker problemen.
Teo heter egentligen någonting annat.
Om du eller någon som du känner har problematisk skolfrånvaro, hör av dig till oss på redaktionen@harrydaposten.se
Elever med problematisk frånvaro i Härryda kommun
I Härryda kommun finns det 19 grundskolor med cirka 6100 elever, detta enligt uppgifter från skolkollen.se och Härryda kommun. Det finns cirka 280 elever som har en frånvaro på över 30 procent i Härryda kommun. Av dem har 27 elever en frånvaro på över 75 procent. Mätningen är gjord under årets första månader. Antalet elever med över 75 procent frånvaro har legat mellan 20 och 30 elever under hela 2022.
Statistiken har också en del felmarginaler så siffrorna bör tolkas försiktigt. Mer precisa siffror finns inte att tillgå. Uppgifterna gällande frånvaro kommer från Närvaroteamets samordnare Peter Wärne Atterfelt.
