Beskedet från högsta instans: Avverkning i Landvetter måste utredas på nytt
En snart fyra år gammal avverkningsanmälan i det så kallade Yxsjöområdet, i södra Landvetter, är nu åter hos Skogsstyrelsen för utredning. Mark- och miljööverdomstolen har gett myndigheten bakläxa. – Men vi vet fortfarande inte hur det blir i slutändan, säger Michael Nilsson, från Naturskyddsföreningen.
Michael Nilsson är aktiv i Naturskyddsföreningen lokalt. Eftersom föreningen ansåg att avverkningen hotade arter började de driva ärendet. Bild: Stefan Berg
1/11
För snart fyra år sedan, i oktober år 2019, ansökte Härryda kommun om avverkning av cirka sex hektar skog väster om Skällsjön, i södra Landvetter, som ska ha varit angripet av barkborrar.
När anmälan kommit in till Skogsstyrelsen överklagade Naturskyddsföreningen och Skydda skogen den berörda avverkningen, då föreningarna menar att det finns ett flertal skyddade arter i området som riskerar att påverkas negativt.
I överklagan är ett tiotal arter angivna som tjäder, sparvuggla, duvhök, olika typer av fladdermöss och åkergroda.
– Man skulle göra en kalavverkning och det har ju en stor påverkan på djurlivet, förklarar Michael Nilsson, som är ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda.
Avverkningsanmälan hamnade därmed hos Mark- och miljödomstolen, som i sin tur ville avvakta en dom från EU, för vägledning.
Kommunen vill avverka sex hektar i det så kallade Yxsjöområdet. Nära fyra år senare är väntan på ett beslut inte över. Bild: Julia Kero
Mark- och miljödomstolen krävde mera utredning
Under våren 2021 kom slutligen domen från EU-domstolen. Den hade sin utgångspunkt i andra avverkningsanmälningar i skogar i det så kallade Yxsjöområdet, som överklagats på grund av bland annat åkergrodor.
I Sverige är alla grodor fridlysta, men åkergrodan, som är en av de vanligaste grodorna i landet, räknas som livskraftig enligt svenska rödlistan.
Trots detta slog EU-domstolen fast att hänsyn behöver tas till varje enskild individ enligt artskyddsförordningen. Detta oberoende av hur det ser ut på populationsnivå för den skyddade arten.
I slutet av samma år tog Mark-och miljödomstolen beslutet att Skogsstyrelsen behövde ett bättre underlag för hur skyddsvärda arter kunde påverkas av en avverkning i området, innan grönt ljus kunde ges. Och hänvisade bland annat till EU-domen.
Rätten skriver i sitt beslut:
”Att Skogsstyrelsen på generell grund har bedömt att området inte är av större värde för arterna saknar därför avgörande betydelse för domstolens bedömning av huruvida åtgärden riskerar påverka arterna på ett förbjudet sätt”.
Myndigheten behövde, enligt domen, vara mer säker på sin sak:
”De observationer av arter och deras nyttjande av avverkningsområdets olika livsmiljöer som föreningarna redovisat får tas för goda eftersom markägaren inte har redovisat något underlag som motsäger observationerna”.
Att Skogsstyrelsen lagt avverkningsförbud under häckningssäsongen för sparvuggla, då två holkar hittats, som arten ”sannolikt” använder sig av, och också lagt förbud mot avverkning runt holkarna, var inte nog för Mark- och miljödomstolen.
– Det var exempelvis ingen hänsyn till fladdermöss, man hade inte utrett förekomsten, det har inte gjorts inventeringar där. Man vet utifrån andra inventeringar att det förekommer sex, sju fladdermusarter i närområdet, säger Michael Nilsson, från Naturskyddsföreningen, om beslutet.
Han nämner att just fladdermöss har konstaterats när andra inventeringar har gjorts, som inom etapp 1 för stadsprojektet Landvetter Södra. Den plats som nu utreds för avverkning är inom området för etapp två i översiktsplanen, enligt Nilsson.
– Skogsstyrelsen hade inte heller tagit hänsyn till alla fågelarter som finns i området, inte heller rödlistade. Till exempel tjäderförekomsten, fortsätter han.
Michael Nilsson tittar på en karta där förekomst av några skyddade fåglar är sammanställd, i ett område i Härryda kommun som varit aktuell för EU-dom. Bild: Julia Kero
Nästan fyra år senare – avverkningsbeslut ännu inte fattat
När domen kom från Mark- och miljödomstolen överklagade både kommunen och Skogsstyrelsen.
Nu har Mark- och miljööverdomstolen slagit fast den undre instansens beslut; fåglar och fladdermöss behöver utredas ytterligare.
Gällande åkergrodan har Skogsstyrelsen dragit slutsatsen att arten trivs bättre på fuktigare ställen än den aktuella avverkningsplatsen. Där har överdomstolen gått på myndighetens linje.
– Efter EU-domstolens utfall har det blivit striktare. Den här domen förstärker det. Mig veterligen är det här det första skogsärendet som når högsta instans efter EU-domstolens utfall, säger Emil Bengtsson, Skogsstyrelsens distriktschef i Göteborgs distrikt.
Han fortsätter:
– Den hänsyn som vi hade beskrivit i beslutet bedömer Mark- och miljööverdomstolen är tillräcklig för att inte komma i konflikt med de förbud som finns för att påverka åkergroda. Men fladdermöss, som också är strikt skyddade, där tycker man att vi inte har haft tillräckligt underlag för att utesluta att de påverkas av avverkningen.
En trädticka i det så kallade Yxsjöområdet, i södra Landvetter. Bild: Stefan Berg
Vad är största skillnaden efter senaste domen?
– Tidigare har vi vägt in gynnsam bevarandestatus i hur långtgående försiktighetsåtgärder man kan behöva. Efter EU-domen är det tydligt att vi, för arter som finns i livsmiljödirektivet, inte ska göra någon skillnad även om en art har gynnsam bevarandestatus. Vi behöver ha mer underlag innan vi fattar beslut.
Vad händer nu?
– Det pågår en analys av domen gemensamt med Naturvårdsverket. Det var ju en dom i högsta instans, så då pågår ett arbete med vad den här domen kan få för praxis i myndigheternas hantering framåt.
Kan det bli att kommunen måste komplettera?
– Ja, så kan det bli. Grunden är att vi fattar ett nytt beslut utefter premisserna som Mark- och miljööverdomstolen gett oss i domen. Sedan kan det givetvis ske att det överklagas igen, då blir det en ny prövning.
Efter att EU-domen föll för två år sedan, har regeringen valt att separera fåglar från övriga arter i artskyddsförordningen, för att underlätta bedömningar av störningar på fågelliv, vid exempelvis skogsbruk.
Den nya lagstiftningen började gälla i höstas.
– Men det kommer att behövas mer vägledning och utfall i högsta instans, innan man kan dra fler slutsatser. Det kommer att vara en tid framåt innan myndigheter, markägare, verksamhetsutövare och ideella naturvården får tydlig vägledning i de här frågorna, avslutar Emil Bengtsson.
Naturskyddsföreningen: Kunde varit tydligare
Trots att både fåglar och fladdermöss ska utredas på nytt är det med en viss besvikelse domen från Mark- och miljööverdomstolen emottogs hos naturföreningarna.
– Jag tycker fortsatt att Skogsstyrelsen har gjort en felaktig bedömning av åkergrodan. Och när det gäller fåglarna fick vi inte det beskedet som vi hade hoppats på, säger Michael Nilsson, på Naturskyddsföreningen.
Vad hade ni hoppats på?
– Ja, att domstolen mer tydligt skulle säga hur de skulle göra, vilka arter som omfattas och så. Man var inte så tydligt från domstolens sida. Tidigare var fåglar, groddjur och fladdermöss i samma paragraf. Nu är det uppdelat. Det är inte så prövat i domstol än, hur det påverkar.
Vad gör det för skillnad, tänker ni?
– Det vet vi inte än, det får domstolarna avgöra, som vi har förstått så är det inte så stor skillnad egentligen, menar Nilsson.
Härryda kommun vill inte kommentera ärendet rörande avverkningen, utan hänvisar till att utredning pågår hos Skogsstyrelsen igen.
Artskyddsförordningen
Alla vilda fåglar, vissa arter och växter är fridlysta i Sverige. Artskyddsförordningen bygger på EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektivet (även kallat livsmiljödirektivet).
För vilda fåglar
4 a § Det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar, avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon, samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller återupprätta populationen till den nivån.
Fridlysning av andra djur än fåglar
4 a § Det är förbjudet att, i fråga om sådana vilt levande djurarter som har markerats med N eller n i bilaga 1, avsiktligt fånga eller döda djur, avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
