Kritik mot inventeringar gällande Landvetter Södra: ”Dåligt gjorda”
Flera föreningar är kritiska till både byggplaner för Landvetter Södra och inventeringar av rödlistade arter som gjorts inom projektet.
– Tjäder finns inte med till exempel. Man borde ta in våra uppgifter och göra ett omtag, säger Michael Nilsson, från Naturskyddsföreningen i Härryda.
Det är en vårdag med en värmande sol. Prassel hörs från torra löv och kvistar när Michael Nilsson, som är ordförande för Naturskyddsföreningen i Härryda, traskar på den kommunala skogsmarken.
Han stannar till då och då för berätta om omgivningen.
– Där är ju en del av etapp ett planerad. Här är det skog som kommit upp efter brand. Ek, asp, björk och gran. Och här finns också mycket blåbärsris, som är basen för just tjäderförekomsten, säger han och pekar mot marken bredvid.
Vill att projektet ska stoppas: ”Det är så pass miljöpåverkande”
Sedan stadsutvecklingsprojektet Landvetter Södra kom på tal har det inom bland annat Naturskyddsföreningen i Härryda funnits en oro för att skyddsvärda arter och naturvärden i skogsområdet ska påverkas för mycket av byggnationen. Helst av allt skulle de vilja stoppa byggplanerna helt.
– Ja, vi anser ju att det inte ska byggas och vi tror inte att det är möjligt att bygga där heller, att det är så pass miljöpåverkande att vi tror att det inte går rent lagligt heller, säger Michael Nilsson.
De två inventeringarna, en naturvärdesinventering och en artskyddsinventering, som blev klara i fjol för byggprojektets första etapp har snarare väckt mer kritik och frågetecken, än tvärtom.
Flera fridlysta arter som finns i området och förekommit i andra inventeringar, bland annat fiskguse, tjäder, orre och nattskärra ”saknas”, menar Michael Nilsson.
– De är dåligt gjorda. Man har missat skyddsvärda arter som förekommer i området. Och när det gäller naturvärdesinventeringen så har man inte undersökt för hela etapp ett. Det är också konstigt att man inte tittar på hela området för projektet.
Var ni involverade i rapporterna?
– Nej det var vi inte, de har inte involverat oss eller någon annan förening. Vilket också är konstigt.
Det som gör dessa områden unika är storleken, att det är över 1 000 hektar.
Landvetter Södras naturområde är unikt, enligt naturförening
Göteborgs Ornitologiska Förening, GOF, har liknande åsikter kring Landvetter Södra.
– Vi jobbar ihop, så det är flera som varit ute och inventerat. Det har visat sig att det finns höga naturvärden längre norrut än man trott. Och vi tycker att det är lite konstigt att man går ifrån den översiktsplan som visade att det var stora naturvärden i området. När man delar upp det i mindre detaljplaner så riskerar det bli så att de höga naturvärdena smulas sönder. Det är problematiskt, säger Christer Johansson, som sitter i styrelsen både lokalt och nationellt.
Han menar på att det är viktigt att minnas att det ”bara” finns tre större skogsområdet i Västsverige som är någorlunda likvärdiga i sitt slag. Dessa är Svartedalen, Risveden och Yxsjöområdet.
– Det som gör dessa områden unika är storleken, att det är över 1 000 hektar. De är stora, sammanhängande och har värdefulla naturskogsmiljöer. Varje fragmentering innebär en förlust, det är bara så. Vi har inte så många andra områden som ett alternativ. Det är dessa som finns, och det tar hundra, tvåhundra år att skapa nya liknande områden, säger han och fortsätter:
– En stadsbebyggelse påverkar ganska långt in i området som är kvar. Man behöver en buffertzon där naturvärdena är medelmåttiga och bebyggelsen förmodligen flera hundra meter bort. Man skulle kunna hålla sig till nuvarande bebyggelse och förtäta där, säger Christer Johansson.
Visar karta över rödlistade skogsfåglar: ”Utanför reservatet främst”
Michael Nilsson ställer sig på en skogsväg och håller i en rödfläckig karta. Skogen runtom honom består av relativt kuperad terräng, sly och till stor del barrträd.
På kartan han har med sig är förekomsten av sex av de skyddsvärda skogsfågelarterna utmärkta med röda prickar, detta efter sammanställningar av inventeringar som bland annat föreningarna har gjort. Det rör sig om talltita, mindre hackspett, spillkråka, nattkärra, orre och tjäder.
– Här är naturreservaten norr om Yxsjön, säger Michael Nilsson. Han gör en svepande rörelse över pappret för att förtydliga vad han ser som försvårande omständigheter med byggplanerna i området.
– Och här är det ju inget reservat. När det gäller de här skogsfågelarterna ser man att de finns utanför naturreservatet främst, fortsätter han.
I slutet av mars höll Naturskyddsföreningen i Härryda ett möte med kommunen som var öppet för allmänheten. Bland annat Maria Ådahl, som är vd för det kommunala bolaget Landvetter Södra utveckling bjöds in. Där redogjorde föreningen för sin kritik angående stadsutvecklingsprojektet.
– Men vi fick aldrig något riktigt svar, tycker Michael Nilsson.
Landvetter Södra Utveckling: ”Angelägna om att ha korrekt fakta”
Maria Ådahl säger till Härryda-Posten att Naturskyddsföreningen är välkomna att delge sitt material till projektgruppen.
– Vi är väldigt angelägna om att vi ska ha korrekt fakta. Det är en strikt lagstiftning, och vi gör kontinuerligt naturvärdes- och artskyddsinventeringar utifrån den fas vi är i. Det har gjorts i både arbetet med den fördjupade översiktsplanen, strukturplanarbetet, och nu när man kommer ner i detaljplaner, så sker det även där. Det fördjupas i takt med projektet. Sedan får jag inte gå in på vilka arter som jag vet finns där, det har vi sekretesslagstiftning kring.
Nästa år är planen inom Landvetter Södra Utveckling att ett förslag för första detaljplanen ska gå ut på samråd. Då har allmänheten möjlighet att komma med synpunkter. År 2027 är planen att de första invånarna ska flytta in i det nya bostadsområdet. Hela första etappen ska vara klar runt år 2035, enligt bolaget.
– Den första etappen är nästintill halva utvecklingsmålet på 25 000 invånare. Om det blir två, eller tre ytterligare etapper kan jag inte svara på. Arbetet med fortsatta utbredningsområdet för Landvetter Södra finns nu med i arbetet för en ny översiktsplan, där man ser på var det är lämpligt med vidare utveckling, söderut, eller västerut. Sedan finns det också en tanke att utveckla området mer österut och koppla ihop mot flygplatsen, säger Maria Ådahl.
Hur ser ni på samarbetet med ideella krafter?
– Kommunen har ju haft kontakt med Naturskyddsföreningen hela projektet. Det var anledningen till att jag var och träffade dem också. Sedan fanns det inte tid att i detalj diskutera, säger hon och fortsätter:
– Men jag kan inte uttala mig om deras utredningar och experter. Vi kommer behöva handla upp våra egna konsulter och experter, och ta hjälp av kommunekologen för att säkerställa att vi gör korrekta bedömningar. Det är också därför vi har valde ut de parter vi gjorde, för att de är långt fram i hållbarhetsarbete och jobbar med ekosystemtjänster och olika verktyg för att bygga hållbart.
Michael Nilsson från Naturskyddsföreningen är av en annan åsikt. Han anser att det är svårt att bygga hållbart i skogen söder om Landvetter, som naturföreningarna definierar som en del av Yxsjöområdet, och hänvisar till FN-rapporter kring klimat och biologisk mångfald, där markanvändning pekas ut som en negativ påverkan.
– Man ska ju spränga och tar man bort skogen släpps ju mer koldioxid ut i atmosfären. Och biologisk mångfald utarmas. Alla måste ju begränsa sin påverkan för att minska den globala påverkan, det gäller ju även här då.
Om man behöver nya bostäder, var bör man förlägga byggnationen då, tänker du?
– Det finns ju andra sätt att mer effektivt utnyttja redan exploaterade ytor för byggnation, men det är inte Naturskyddsföreningen experter på. Vi fokuserar på att skydda naturvärden, säger Michael Nilsson.
*Flera naturföreningar kallar hela skogsområdet söder om Landvetter för ”Yxsjöområdet”. Det är inte en definition som det kommunägda Landvetter Södra Utveckling delar.
LÄS MER:Boende i Landvetter känner sig nedtystade – kan ej kommentera på Instagram
LÄS MER:Larm om gräsbrand nära Risbacka
LÄS MER:Bildspecial: Vårmarknad i Hindås
