Den 2 februari 2024 inledde Barn- och elevombudet (BEO) en utredning efter uppgifter om att en elev vid upprepade tillfällen kränkts av andra elever på Hindåsskolan och Fagerhultsskolan i Hindås.
Enligt beslutet från BEO har skolan och/eller kommunen haft kännedom om minst 44 ärenden av kränkande behandling rörande eleven. I utredningen framgår det att de brustit i både anmälningsskyldighet, utredning och åtgärder.
Härryda kommun är nu skyldiga skadestånd till eleven om 30 000 kronor.
– Vi kan bara konstatera att vi har brustit här, säger Dennis Pavlovic, verksamhetschef för grundskolan i Härryda kommun.
Utredning i flera steg
Juristen Bianca-Sofie Nyqvist har gått igenom och föredragit ärendet för beslutsfattare hos BEO. I det aktuella ärendet har 14 fall av de sammanlagt 44 misstänkta kränkningarna bekräftats efter utredning. Bianca-Sofie Nyqvist påtalar dock att flera parametrar spelar roll när det kommer till skadestånd och hur stort det blir.
– I teorin skulle man kunna ha hur många kränkande behandlingar som helst utan att ha brustit i hanteringen av dem, om skolan har gjort extremt mycket för att hindra den kränkande behandlingen, säger Bianca-Sofie Nyqvist och fortsätter:
– Så antalet bevisade kränkande behandlingar påverkar till viss del för då vet vi att de blivit utsatta. Men det kan också vara att det är dåligt utrett, att det inte varit anmält eller att man inte tagit till tillräckliga åtgärder. Skadeståndet är en helhetsbedömning.
Inte anmält alla kränkningar
Enligt Barn- och elevombudets utredning har 13 av de 44 upplevda kränkningarna på Hindåsskolan och Fagerhultsskolan inte anmälts av personal och rektor till Härryda kommun för utredning. Mot bakgrund av uppgifternas karaktär anser Barn- och elevombudet att samtliga dessa uppgifter borde ha anmälts till huvudmannen.
– Om man inte har utrett alls, så är det en allvarligare brist än om man kanske har utrett men gjort det för sent, säger Bianca-Sofie Nyqvist.
I flera av de konstaterade 14 fallen om upplevd kränkande behandling menar Barn- och elevombudet att Härryda kommun visat att viss, men inte tillräcklig, utredning har vidtagits. I ärendet handlar det om att man inte kunnat redogöra för samtal i utredningen, att det inte förts samtal med utpekad elev eller att alla inblandade inte hörts.
Bilden av att kränkningarna inte tas vidare stärks av anmälaren, som skriver följande i utredningen från BEO:
”Att Huvudmannen i flera steg och i så många händelser svarar att hen inte är medveten om problemen som finns på skolan visar att man på rektorsnivå valt att inte meddela uppåt i ledningen hur situationen på skolan ser ut. Detta gäller både nuvarande och tidigare rektor. Problemen har fortsatt på skolan, vi har fått höra av personal på skolan att de som aktivt vill strama åt och sätta in tydliga åtgärder antingen slutar på grund av att ledningen inte lyssnar, eller att man tystnar.”
Utredning och åtgärder
Att en samlad och grundlig utredning inte har vidtagits tillräckligt skyndsamt bedömer Barn- och elevombudet utgör ytterligare en brist i kommunens utredningsskyldighet.
Då skolan kontinuerligt fått kännedom om elevens upplevelser, som omfattar allvarliga uppgifter om bland annat upprepad utsatthet och fysiskt våld, så bedöms bristerna i kommunens utredningsskyldighet vara allvarliga.
Trots att åtgärder vidtagits, med viss effekt, har inte skolan kommit till rätta med elevens situation. Om utredningen varit mer grundlig hade det gjort det möjligt att sätta in mer relevanta och effektfulla åtgärder för att förhindra ytterligare kränkningar enligt BEO.
– Alla de här sakerna påverkar skadeståndsbeloppet, säger Bianca-Sofie Nyqvist om de olika stegen under utredningen.
BEO: ”Bristerna har minskat”
Härryda kommun har medgett BEO:s skadeståndskrav på 30 000 kronor till eleven. Några övriga åtgärder behövs inte uppger Bianca-Sofie Nyqvist.
– I det här fallet kan vi se väldigt tydligt att det som vi skulle förelägga dem att fixa, det har de redan gjort. De här bristerna har minskat väldigt mycket och de har bedrivit, och fortsätter bedriva, det här arbetet väldigt mycket.
Verksamhetschefen: ”Blivit bättre”
Dennis Pavlovic är verksamhetschef för grundskolan i Härryda kommun. Han vill inte spekulera i vilka de främsta bristerna varit på Hindås skolor men uppger att det aldrig är bra när man missar rutiner.
– Vi får se över rutinerna och försöka se till att inte hamna här igen.
I det här fallet har flera upplevda kränkningar inte anmälts vidare. Är det tydligt för personal och rektorer hur rutinerna ser ut?
– Ja, men det är det. Vi har jobbat väldigt mycket och hårt med de här. Jag tycker faktiskt att vi har blivit bättre och bättre på det där. I det här fallet så har vi brustit och det är inte bra givetvis.
Personalombyte kan spela in
Dennis Pavlovic uppger att personalombyten kan påverka om anmälningar sker, att det inte alltid handlar om rutiner. Även om de nu arbetat med dessa.
– Vi har tittat på att det ska ske skyndsamt och ändrat i systemen för att underlätta rapporteringen så den blir mer tydlig.
Gör analyser terminsvis
Sandra Söderberg är rektor på Fagerhultsskolan. Hon vill inte kommentera det enskilda fallet, men berättar att de ständigt arbetar med skolans plan mot kränkande behandling och utvärderar arbetet varje år.
– När det kommer till kränkningar så tittar vi även på att göra analyser varje termin för att se hur vi kan förebygga ännu mer.
Hur kommer det sig när man har den typen av rutiner att kommunen ändå får betala skadestånd till en utsatt elev?
– I samband med att jag tillträdde som rektor i kommunen så har kommunen ändrat system vilket möjliggör en mer systematisk hantering kring just misstankar och kränkande behandling. Sen är det givet att man alltid behöver implementera rutiner ännu mer. Vi har exempelvis varit noga med att fortbilda personalen ännu mer i detta.
Malin Tucker, rektor på Hindåsskolan, vill inte ta ett samtal på telefon och meddelar via mejl att hon inte vill kommentera enskilda fall.
