Malin Johansson, sektorchef för socialtjänsten, möter Härryda-Posten på äldreboendet Rådahemmet i Mölnlycke tillsammans med några av sina kollegor inom området.
– Språktest har vi redan. Det är inte för att Tidöavtalet kom som vi har börjat med det här. Det började vi se över, och införde det, under 2021, säger hon.
Kommentaren syftar på en av delarna i den skriftliga överenskommelsen Tidöavtalet, vilken slöts mellan regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna och offentliggjordes den 14 oktober. Även den förra S-regeringen tog initiativ för att införa språktester inom äldreomsorgen genom direktiv till Socialstyrelsen.
Formuleringen i Tidöavtalet innebär att Socialdepartementet ska utreda och ta fram förslag på hur ett språkkrav för personal i äldreomsorgen skulle kunna genomföras, vilka insatser som kan hjälpa äldreomsorgspersonal att snabbare nå det samt ge förslag på eventuella lagändringar. Utredningen ska också ta hänsyn till språkkravets påverkan på kommuners kompetensförsörjning för omsorg både i offentlig och privat regi.
Vill inte spekulera
Malin Johansson vill inte spekulera kring formuleringen eftersom de politiska direktiven inte är klara och lagstiftningen fastställd.
Inte heller hos den befintliga personalen har det pratas särskilt mycket om vad punkten kan komma att innebära.
– Det är väldigt lite spekulation utifrån förslaget, säger Lisa Jakobsson, omsorgshandledare som i sitt dagliga arbete träffar personal från kommunens olika boenden.
Redan nu arbetar kommunen på flera sätt för att se till att det inte uppstår svårigheter i kommunikationen mellan brukare och personal.
Vid rekrytering av timanställda genomförs muntliga och skriftliga tester utöver att språkkunskaperna testas i praktiken vid så kallad bredvidgång.
– På sikt kommer vi även att ha språkombud i våra verksamheter som kan arbeta språkstödjande. Vi kommer säkert ha och har personal som behöver visst stöd och då kan ombudet vara det stödet. Befintlig personal kommer utbildas till språkombud, säger Anna Hildesson.
Satsningen på att utbilda språkombud pågår i hela Göteborgsregionen.
Kollegor hjälper varandra
Den tillsvidareanställda personalen behärskar svenskan fullt ut, enligt gruppen. Ett tydligt sätt som visar på huruvida personalen kan tillräckligt med svenska eller inte är när brukarnas genomförandeplaner gås igenom.
Just på Rådahemmet hanterar personalen svenskan på sättet som förväntas av dem enligt Katrin Persson, enhetschef för boendet som är ett av de större i kommunen med 42 lägenheter.
– Personalen är duktiga på att ta hjälp av varandra, till exempel när det ska dokumenteras genom att be en kollega läsa så att svenskan ser bra ut. Vet de om att de inte har svenska som förstaspråk tar de hjälp, säger hon.
Förutom de språkstödjande insatserna försöker kommunen att nyttja kompetensen som finns.
– Om man inte når upp till alla delar av våra språkkrav innebär inte det att man inte skulle kunna göra uppgifter inom vård- och omsorg men det kanske blir andra uppgifter än vad en fullt utbildad undersköterska som klarar alla krav gör, säger Malin Johansson.
Upplever inte oro
Efter att Tidöavtalet presenterats lyftes frågan om huruvida kravet på ett strikt språkkrav skulle innebära att kommunernas möjligheter att rekrytera skulle bli sämre. Från Härrydas håll lutar svaret mer åt ett nej än ett ja.
– Tidöavtalet är något som man politiskt kommit överens om och sedan får man se var det landar. Då får vi se hur vi matchar det. Jag känner mig relativt trygg med att vi kommer göra det på ett bra sätt för vi gör redan mycket i dag med språkstödjande aktiviteter och språkkrav, säger Malin Johansson.
Däremot finns andra utmaningar.
– Vi får allt fler äldre och färre i arbetsför ålder. Det har inte varit så lätt heller att få unga att söka till vård- och omsorgsprogrammen, säger Anna Hildesson.
Det är också viktigt att inte stirra sig blind på enbart kunskaperna i svenska, enligt Anna Hildesson.
– Vi får inte glömma att se språk som en kompetens heller. Det finns ju faktiskt brukare som inte har svenska som modersmål, säger hon.
LÄS MER:Försäkringskassan erkänner fel – kräver ändå Härrydabo på 200 000 kronor
LÄS MER:Rävlandabon Anna myser i stallet på julafton
LÄS MER:Wallenstam säger att hallen vid Mölnlycke fabriker var tänkt att bli padelhall
