Mattias Samuelsson, 46, traskar fram på en skogsväg i Bertshult. Myggorna surrar runt hans brandgula keps. Här har han trampat runt i skogarna sedan barnsben. Först i hasorna på sin pappa och sedan som jägare i sin egen rätt. För en månad sedan valdes han till ny ordförande i Landvetter älgskötselområde.
– Jakten är en naturlig del av livet. För mig är det inte ett måste att skjuta älgar, det handlar mer om att komma ut i skogen med sina jaktkamrater, säger Mattias och blickar ut över granskogen.
Från Benareby till Landvetter flygfält sträcker sig Landvetter älgskötselområde, cirka 10 000 hektar fördelat på 14 jaktlag. Bland lingonris och granskott så händer det att skogens konung älgar förbi, men de senaste åren – allt mer sällan.
– Vissa perioder har det funnits gott om älg och andra har det funnits mindre, berättar Mattias Samuelsson om de senaste två decenniernas älgjakt.
Mattias menar också att älgens förekomst är avhängigt skogsbrukets cykler. Om det nyligen planterats nya träd så finns det gott om granskott som faller älgen på läppen. Men de senaste fem årens inventeringar har varit dystra.
– Älgstammen har minskat en hel del i området här. Enligt spillningsinventeringarna så har vi strax över fem älgar per tusen hektar i vinterstam.
Vad tänker du om det?
– Det är väl lite i minsta laget. Vi har haft mål att ligga kring sju. Vi har varit uppe på 14 älgar tidigare, berättar Mattias Samuelsson.
Om den nuvarande negativa trenden är tillfällig eller ej vet ingen. Men med klimatförändringarna i åtanke tros älgen bli färre i antal framöver, enligt forskare på SLU.
Skillnad i beslut: Risvedens ställer in medan Landvetter anpassar avskjutningen
I Risvedens älgskötselområde har 39 jaktlag valt att ställa in jakten, rapporterade GP tidigare i veckan. Anledningen är en allt för klen återväxt, få kalvar har fötts och flera kalvar har påträffats döda, antagligen på grund utav torkan under tidigare delen av sommaren. Det senaste året har antalet älgar per tusen hektar i Risvedens älgskötselområde enligt inventeringen gått från 7,1 till 5,8.
I Landvetter älgskötselområde har man enligt den senaste tre års planen som mål att det ska finnas sju älgar per tusen hektar, men inventeringen visar 5,1. Alltså ett lägre antal än vid Risvedens inventering. Trots det väljer man att fortsätta med jakten.
– När vi hade årsmöte i augusti så var det en tydlig signal från jaktlagen att de ville minska avskjutningen drastiskt. Speciellt på vuxna djur, berättar Mattias Samuelsson.
Ett vanligt år brukar det skjutas mellan 12 och 15 vuxna djur och lika många kalvar men i år blir det endast fyra tjurar och 15 kalvar.
Hur kommer det sig att ni agerar annorlunda än Risvedens älgskötselområde när inventeringen visar få älgar?
– Det finns fortfarande markägare i området som har problem att få upp skog. Så vi måste hjälpa till och beskatta älgstammen för dem så de kan få upp sitt skogsbruk, säger Mattias Samuelsson och tillägger:
– Bara för att du gör en väldigt drastisk sak i ett år så vänder inte det hela stammen. Man bör jobba långsiktigt.
Kvalitet och förvaltning – fokus vid minskad stam
Annika Håkanson, vilthandläggare på länsstyrelsen, är inne på ett liknande spår som Mattias Samuelsson. Hon poängterar att det inte finns ett entydigt svar på hur man bäst hanterar en krympande älgstam. Förutsättningarna för älgen skiljer sig från olika platser och förändras från år till år. Så det är, enligt Håkanson, inte fel att fortsätta bedriva jakt trots en minskad stam.
– Det handlar inte bara om antalet älgar som fälls vid jakten, utan även om vilka individer som fälls. Har vi en liten älgstam är kvaliteten på älgarna som finns kvar viktig för att vi ska kunna ha en frisk och hälsosam stam, berättar Annika Håkanson och säger att jakten kan rikta in sig på mindre och klenare djur och spara de större reproduktiva individerna.
– Vi har låg medelålder i älgstammen idag. För att höja den kan man inrikta sig på att skjuta kalv och unga djur. Om det finns mycket älg kanske inte det gör så stor skillnad på vilka individer man skjuter, men har man en liten stam, spelar varje individ en större roll.
Och Mattias Samuelsson resonerar på ett liknande sätt som Annika Håkanson.
– Vi går inte in från älgskötselområdet och styr exakt vilka individer vi får skjuta. Mycket ligger på det enskilda jaktlaget att bestämma. Personligen anser jag att stora individer är bra att spara. Du bör spara det kapitalet och bygga på det.
Men ni går inte in och preciserar vilka djur som får skjutas?
– I vissa älgskötselområden har man restriktioner. Exempelvis att du inte får skjuta tjurar mellan fyra och åtta taggar. Men det gör också jakten väldigt svår. Jag är mer för att ha det lite friare. Men går det inte i rätt riktning så är det något vi kan ta till.
Älgjakten sätter igång den 8 oktober och pågår till och med den sista januari.
LÄS MER:Guldchans för Adielsson på Rally Arvika – nu avgörs Rally-SM
LÄS MER:Borås Tidning slutar med papperstidning i Härryda
LÄS MER:Pensionär "glömde" inköp av dyr klocka – döms för tullbrott
