De senaste åren har Västra Götalandsregionens ungdomsmottagningar fått mindre pengar och därmed blivit allt färre i personalen. Personer som slutar ersätts inte, och vikariat förlängs inte. I en debattartikel i Göteborgs-Posten har 75 medarbetare skrivit under i protest mot de förändringar som gör att de inte kan möta de ungas behov, samtidigt som behoven ökar.
Linnea Cliffordson är en av de som skrivit under och arbetar som kurator på Mölnlycke ungdomsmottagning. I skrivande stund finns nästa lediga tid för nybesök i slutet av mars. Efter det placeras ungdomen i kö, där väntetiden är ytterligare en månad.
– I perioder har vi haft mer än tre månaders väntetid och då måste vi stänga inflödet, säger Linnea Cliffordson.
Färre öppettider
I mars förra året tvingades Mölnlyckes ungdomsmottagning stänga på måndagar.
– Det påverkar vår arbetsmiljö på det viset att vi är två personalgrupper. Vi är inte alltid samma personer som jobbar.
Hon uppger att det blir krångligare att resa mellan mottagningar i Mölnlycke, Partille och Mölndal med olika arbetsmaterial och kontor.
– Men det är först och främst en stor förändring för ungdomarna.
Vanligt med ångest
De allra flesta ungdomarna kommer till ungdomsmottagningen med stress, oro och ångest. Linnea Cliffordson berättar att de kan ha problem med sömn, mat och rutiner. De har frågor om könsidentitet och sexuell orientering liksom alla typer av relationer.
– Ångest är ett vanligt ord, och övertänkande, säger hon.
Förutom ett stort personligt lidande kan det också påverka skolnärvaron, men allra mest fritid och ens sociala liv berättar kuratorn.
Linnea Cliffordson har arbetat på ungdomsmottagningen i snart sex år och menar att problematiken varit ungefär samma men att kringliggande verksamheter som psykiatrin, påverkar allvarlighetsgraden i vad ungdomsmottagningen möter.
– Vi kan se att vi delvis sitter med mer allvarlig psykisk ohälsa än vad vi ska för att de sätter stopp på andra ställen. Problematiken blir tyngre hos oss. Och det är inte meningen.
Risker med nedskärningarna
De som kommer till ungdomsmottagningen i Mölnlycke och får en tid, har personalen goda förutsättningar att hjälpa, utifrån att de som jobbar har god kompetens.
– Men många får inte tag på en tid och struntar i det. Vi har koll på när det ringer eller hör av sig ungdomar som vill ha en tid, men alla de som letar på webben efter tider och inte hittar någon. Vi vet inte hur många det är som inte får en tid där.
Vilka risker ser du om det fortsätter såhär?
– I personalgruppen så tänker jag att det innebär en större bortfall av personal härifrån för att man inte tycker att man kan göra det som man vill. För ungdomarna så tänker jag att det skulle kunna leda till mer allvarlig psykisk ohälsa. För att man inte enkelt kan få hjälp i tid och innan det har blivit för svårt.
Saknas lättillgänglighet
Linnea Cliffordson berättar att ungdomsmottagningen ska vara lättillgänglig och nå ut till alla ungdomar som har frågor, vilket de tar upp vid besök på exempelvis högstadieskolor i kommunen.
– Det är sant men det är också inte sant på det viset att vi inte alltid kan erbjuda tider när det behövs, för ungdomar behöver ofta mycket här och nu. Då blir det inte den här lättillgängligheten.
Att medarbetarna i dagsläget inte känner att de kan erbjuda detta fullt ut gör att de känner att det blir svårare att jobba förebyggande med psykisk ohälsa.
– Det påverkar vår psykosociala arbetsmiljö. Vi har varit arga och ledsna och inte alltid känt att vi blivit lyssnade på. Vi tycker att ungdomar är det bästa och viktigaste som finns och vill göra det vi kan för dem.
Önskar löfte om förändring
I det öppna brev som Linnea Cliffordson skrivit under tillsammans med 74 andra medarbetare på ungdomsmottagningen påtalas regeringens uppdrag åt Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten att genomföra insatser för att utveckla ungdomsmottagningarnas arbete.
Det ska presenteras senast den 30 april, vilket medarbetarna på ungdomsmottagningarna menar är försent.
Vad behöver ni nu?
– Att det tas på allvar och inte bara att vi känner att det här är en frustration som vi har. Ett löfte om förändring åtminstone.
Minskat statsbidrag
Anette Holgersson (V) är ordförande i styrelsen för regionhälsan i VGR. Hon berättar att de nu bokar besök på ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen för att få en bild av hur de har det.
– Vi jobbar med frågan och tar det på största allvar, säger hon.
Enligt henne har det senaste året dock föregåtts av andra diskussioner kring organisationen, och inte de nedskärningar som medarbetarna nu larmar om.
Likt den replik som hon tillsammans med Oskar Sköld (S), ledamot regionhälsan, och Magnus Nordqvist (MP) ersättare regionhälsan, skrivit menar ordföranden att nuvarande situation är en effekt av att regeringen dragit in på statsbidragen 2025-2026.
– Det är den som satt oss på pottkanten. Vi har fått 25 miljoner mindre än normalt. Förra året gick vi 14 miljoner back, säger Anette Holgersson.
Vad har ni gjort för att följa upp det här hos ungdomsmottagningarna?
– Vi har behandlat det på styrelsemöten och haft dialoger. Då har det inte varit det stora problemet, utan organisationen och var man har suttit och så.
Vems ansvar är det att ungdomar i Mölnlycke just nu måste vänta till slutet av mars på en tid för nybesök?
– Jo, men det är ett gemensamt ansvar i politiken och med hur vi jobbar.
