I höstas öppnade Härryda kommuns resursskola, Mosslyckeskolan. Skolan vänder sig till elever som har en diagnos inom autismspektrumtillstånd eller generell språkstörning. Eleven ska också ”vara i behov av särskilt stöd i form av en anpassad lärmiljö utifrån en varaktig och omfattade funktionsnedsättning.”
En av de 20 elever som fick plats på skolan var Thereses son. Men redan i september blev sonen avstängd.
– Det är så orättvist mot honom att han blir straffad, säger Therese.
Blev sämre i grundskolan
Thereses son har trotssyndrom, autism och adhd. Utmaningarna började redan i förskolan, då fick han omedelbart resurser vilka fungerade bra.
Men när han senare började på Backaskolan i Landvetter förändrades allt.
Då hade sonen ännu inte fått sina diagnoser, och skolan gjorde bedömningen att han inte kunde vara runt andra barn. Han fick därför istället sitta i ett eget rum hela dagarna.
När sonen senare fick sina diagnoser ansökte föräldrarna om förflyttning till Landvetterskolan. Även där insåg de snabbt att han inte kunde undervisas tillsammans med andra barn och sonen undervisades istället i mindre grupper, eller individuellt.
– Där gick han många år, fast isolerad från andra elever. De kunde inte komma på hur de skulle göra för att integrera honom med de andra barnen, säger modern.
Stöd från lärare och pedagoger
Hon berättar om en pedagog som började på skolan och som hela familjen älskade. Sonen fick gott stöd och gick kortare dagar.
– Samtidigt har han haft en längtan efter att gå med andra elever. Men det kunde de inte anpassa på en så stor skola.
Även rektorn på Landvetterskolan arbetade hårt för att sonen skulle få mer stöd.
– Hon har kämpat för oss under alla år och varit på kommunen om att de måste komma fram till en lösning. Vi har verkligen haft tur med fantastiska rektorer och pedagoger. Men det är stopp längre upp, säger Therese.
Ny chans i anpassad skola
Efter mycket om och men fick familjen i våras en plats på Magelungen i Göteborg, en resursskola särskilt anpassad för elever med omfattande behov av stöd.
Bara någon vecka innan skolstart fick familjen information om att sonen inte erbjuds skolskjuts dit.
– De vill inte fixa skolskjuts för att de öppnar en ny resursskola i kommunen. Den skulle vara anpassad efter hans behov, säger Therese.
Hon understryker att resursskolan i Landvetter säkert hade kunnat fungera för dem, men att de kände att de behövde en tryggare lösning än en helt nystartad skola.
– En nystartad skola är ett inte ett alternativ för mitt barn som har blivit kastad fram och tillbaka under alla år. Han behöver en skola som fungerar. Och vi behöver trygghet.
Avstängd från skolan
Då familjen själva inte hade möjlighet att lösa skolskjuts till sonen började han, trots motstånd från föräldrarna, till sist på resursskolan istället. Therese berättar att hon försökte förklara hur sonen fungerar och vad han behöver, men fick trots det många samtal från skolan redan från start.
– Det var många incidenter, små saker som hände, som jag kände: ”Det här kan vi förhindra.”
Trots det upplevde Therese att personalen tryckte på om att föra diskussioner med sonen när han försökte säga stopp. Det slutade med en händelse där han upplevdes som hotfull i slutet av september, då han kastade lim. Sonen stängdes då av från skolan i en vecka.
– Han vet om att det var fel. Men de har ju hela tiden haft en inställning om att han inte är med på att han gör fel. Att han inte visar ånger och att han har någon form av beteendestörning, vilket han inte har.
Kontakt med Bup
Therese berättar att de har god kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup), som tidigare gjort flera utredningar, men att sonens beteende snarare handlar om att de måste bemöta hans autism och adhd individuellt.
”Ingen tycker om honom”
Sonen fick komma tillbaka till skolan men på annan plats, då rektorn uppgett att de har rätt att bedriva undervisning var som helst. Men det är inte det enda Therese fått till sig från rektorn.
– Det är ingen som vill vara med min son. ”Ingen tycker om honom. Varken lärare eller pedagoger”, säger hon.
Har rektorn sagt det?
– Ja, det är ingen som tycker om honom.
Hur reagerar man som förälder när man får höra en sådan sak?
Therese skakar på huvudet till svar, och drar handen över de fuktiga kinderna.
Måste vara beredda att hämta
Den första tiden efter avstängningen gick Thereses son i skolan en timme varje vecka, med krav om att en förälder skulle vara med. Sedan slutet av oktober går sonen i skolan två timmar varje eftermiddag.
– Kravet som ligger på oss föräldrar, att vi alltid måste hämta. Vi måste vara beredda varje dag. Det fungerar inte, säger Therese.
Den här skolan är ett skämt.
Therese har bett om att tiden ska öka successivt men ännu har ingenting hänt.
– Hur ska han få betyg? Hur ska han kunna komma vidare? Det är ingen som bryr sig.
”Vill gå i skolan”
Therese berättar att rektorn, tillsammans med lärare och pedagog, ringt upp henne samma dag hon träffar Härryda-Postens reporter och sagt att de inte vet hur de ska ta emot sonen.
– Han gör så gott han kan utifrån det han är kapabel till. Vissa barn ska gå heltid som inte klarar av det, men mitt barn som älskar skolan och vill gå i skolan, han får inte vara där.
Straffas för sin funktionsnedsättning
Enligt Therese lever resursskolan inte upp till de anpassningar som behövs för hennes son, och personalen saknar den kompetens som krävs.
– Många gnäller på lärare och rektorer, att det inte finns resurser. Det är inte det som jag har upplevt. Utan tvärtom att det kanske inte finns rätt resurser och att man är så inställd på att: ”Min son har autism så han ska funka så här”, säger hon och fortsätter:
– Alla som har träffat någon med autism i praktiken vet att det inte bara är autismen. Min son har grav adhd, det är hans största svårighet. Sen gör autismen det ännu svårare. Och så har han trotssyndrom på det, i skolmiljö. Han har inte det hemma.
Vad känner du som förälder efter allt som hänt?
– Han blir straffad för sin funktionsnedsättning. Man skulle inte straffa någon för att de sitter i rullstol eller behöver glasögon. Men han blir det för att de inte kan anpassa. Den här skolan är ett skämt.
Therese tystnar igen. Torkar återigen ögonen från tårar.
– Och jag menar, varför slutar all personal? Det är jättekonstigt. Vad är det som sker?
Skolchefen: ”politiska riktlinjer”
Päivi Malmsten, sektorchef för utbildning, kultur och fritid i Härryda kommun, har haft kontakt med Therese i samband med beslutet om att inte bevilja skolskjuts till Magelungen i Göteborg.
– Det är för att föräldern har valt en annan än den anvisade skolan. Det strider mot politiskt beslutade riktlinjer.
Hon tillägger att om föräldern valt en annan skola än den anvisade så kan skolskjuts trots allt beviljas, om det inte medför organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser för kommunen. Och att det i detta fall inte beviljades utifrån det.
Att han kort efter skolstart ska ha blivit avstängd säger hon sig inte känna till.
– Skolan måste ha möjlighet att ändra sådant som inte har fungerat.
Vad är poängen med resursskolan om den inte klarar av sitt eget urval?
– Vi försöker anpassa lärmiljön efter elevernas behov. Därför är det personaltätt.
Samtidigt är resursskolan i Landvetter en grundskola som vilken annan som helst, tillägger Päivi Malmsten, och menar att rektorn därför har möjlighet att stänga av elever även där. Hon tillägger också att hennes bild är att skolan fungerar väl för de flesta av eleverna och att deras ambition är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för alla elever utifrån deras olika behov.
En ny skola
Hon säger sig vara trygg med att den personal som rektorn har rekryterat har adekvat utbildning och erfarenhet.
– Jag har pratat med rektorn när rekryteringen pågick och fått information om att hon har fått den personal som hon har behövt.
På frågan om personalomsättning bekräftar hon att flera har slutat.
– Det finns olika anledningar som jag inte vill gå in på. Det handlar inte om arbetsmiljö.
Att det har varit en del incidenter menar hon beror på att skolan är nystartad.
– Det är ny personal som ska jobba tillsammans. Det är nya elever som kommer dit. Innan man får allting igång så tar det tid.
Måste fungera för eleven
Om det hade varit bättre för Thereses son att gå på Magelungen trots allt, tycker hon är svårt att utvärdera.
– Det hade blivit en ny skola för eleven i alla fall.
Kommunen har pekat ut Mosslyckeskolan som bäst lämpad för eleven. Sedan dess har undervisningen reducerats kraftigt. Vem bär det yttersta ansvaret för barnets rätt till utbildning?
– Vi ska naturligtvis erbjuda undervisning i möjligaste mån. Då får man titta på en lösning tillsammans, om det finns andra former av skola.
Hur länge är det då acceptabelt att ett barn som ändå är i skolpliktig ålder ska vänta på att kommunen hittar en lösning?
– Då får man börja någonstans, och utvärdera vad det är som fungerar. Sedan kan man successivt öka undervisningen när man ser att det fungerar. Vi vill naturligtvis inte att elever ska vara hemma, säger Päivi Malmsten, men vill inte ange mer exakt hur lång tid det kan ta.
Hon tillägger att om det stöd som ges för en elev inte ger önskat resultat så fortsätter rektor tillsammans med elevhälsan och lärarna att utvärdera och pröva nya insatser, och att målet är att varje elev ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.
Rektorn på Mosslyckeskolan
Helena Fri är rektor på resursskolan Mosslyckeskolan. Hon säger att en avstängning inte är den första åtgärden som vidtas.
– Det är en allvarlig händelse om jag tar beslutet att stänga av eleven och ibland behöver vi tid för att hitta bättre sätt att möta eleven, säger hon.
På frågan om på vilket sätt de samverkar med vårdnadshavare säger hon att skolan har mycket information om elevernas behov.
Hon understryker att utgångspunkten är att det ska bli bra för alla elever, och att hon tycker att skolan har tillräckliga resurser och tillräckligt med stöd från skolchef och elevhälsa.
Hur är det tänkt att resursskolan ska fungera om en elev med just den här problematiken stängs av?
– Jag tycker att den här skolan är till för de elever som har autism och språkstörning. Som behöver ha en tydliggörande pedagogik och som behöver ha ett litet sammanhang, och behöver ha en anpassad skola som gör att vi sparar på elevernas energi. Det har vi.
Genomfört avstängningen korrekt
Enligt Therese skickades sonen hem i skoltaxi tillsammans med andra barn trots att skolan senare uppgett att han utgjort ett hot.
Detta förnekar Helena Fri och säger att avstängningen genomfördes korrekt.
– Jag känner inte att jag har gjort något som jag inte hade grund för. Ibland blir det så tråkigt att jag behöver titta på arbetsmiljön för de vuxna och trygghet och studiero för de andra barnen.
Att skolchefen inte kände till avstängningen kan hon inte förklara.
– Jag lägger in det i e-tjänsten.
Vidare uppger hon att eleven fick kompensation under novemberlovet för de dagar han hade varit avstängd.
Nekar ingen undervisning
Rektorn tillbakavisar uppgiften om att Thereses son ska ha nekats att öka sin tid i skolan.
– Jag har ingen elev som jag nekar undervisning.
Hon menar däremot att det finns tillfällen då elever inte fungerar i miljön på skolan och då erbjuds studier i andra lokaler.
– Vi behöver tro att eleven orkar de här relationerna, annars kan det blir ett misslyckande för alla på hela skolan. Och det är jättejobbigt för alla inblandade.
Personalomsättning
Helena Fri uppger att personalen skiljer sig från andra skolor i Härryda kommun på många sätt, bland annat att de är fler pedagoger med högskoleutbildning och med erfarenheter av målgruppen.
Hon bekräftar att personalomsättningen har varit hög men säger att skolan haft fokus på barnen. Hon medger dock att det har funnits brister i informationen till föräldrarna.
Hon förnekar att hon ska ha sagt att ingen gillar Thereses son.
– Jag skulle aldrig uttrycka mig så.
