Detaljplan 1 är tänkt att bli startskottet för en helt ny stadsdel söder om Landvetter, med omkring 1 700 bostäder i första etappen och uppemot 10 000 invånare. Men redan i det första plansteget lyfts så allvarliga invändningar att projektet riskerar att fördröjas eller behöva göras om.
Länsstyrelsen: Kan inte accepteras i nuvarande form
Bland de myndigheter som yttrat sig står Länsstyrelsen Västra Götaland för den mest omfattande kritiken. I sitt samrådsyttrande skriver de att detaljplanen inte kan accepteras som den är utformad i dag och att den kan komma att prövas vid ett eventuellt antagandebeslut.
– När vi granskar en plan i det här skedet tittar vi bland annat på så kallade ingripandegrunder. Det är de frågor som kommunen måste lösa för att planen ska uppfylla lagkrav, säger Sara Nylander, planarkitekt på Länsstyrelsen i Västra Götaland och beslutande för yttrandet.
De ingripandegrunder som Länsstyrelsen pekar på rör bland annat; riksintressen enligt miljöbalken, miljökvalitetsnormer, strandskydd samt hälsa och säkerhet.
– Det är också utifrån de här grunderna som vi, längre fram i processen, kan överpröva en detaljplan om kommunen antar den, säger Sara Nylander.
Skyddade arter hotas
Länsstyrelsen listar ett stort antal punkter som måste hanteras vidare. Kritiken handlar inte om detaljer, utan om grundläggande frågor i planens upplägg.
– Man kan inte ställa de här frågorna mot varandra. Alla ingripandegrunder är lika viktiga för att en detaljplan ska vara laglig, säger hon.
En av de kritiska punkterna som Länsstyrelsen riktar in sig på gäller hur artskydd och naturmiljö hanteras i planförslaget.
Enligt myndigheten är underlaget i dagsläget inte tillräckligt för att avgöra om detaljplanen är förenlig med artskyddsförordningen, och man varnar för att påverkan på skyddade arter inte kan vägas mot andra samhällsintressen, som bostadsbyggande.
Planen kan upphävas i domstol
Rättspraxis de senaste åren visar att om kommunen inte har utrett påverkan på fridlysta arter i detaljplanen, kan planen upphävas i domstol, enligt Länsstyrelsens yttrande.
Kommunens ansvar att avgöra om och hur planen behöver revideras.
Särskilt problematiskt är, enligt Länsstyrelsen, att kommunen inte tillräckligt analyserat den samlade påverkan från flera stora exploateringar i området. Landvetter Södra ses inte isolerat, utan måste bedömas tillsammans med bland annat den planerade järnvägen mellan Göteborg och Borås – som ses som ett riksintresse.
I ett sådant sammanhang, skriver Länsstyrelsen, kan den samlade påverkan från flera planerade projekt i ett område riskera att överskrida gränsen för vad naturen tål. I ett sådant läge kan slutsatsen bli att ett eller flera av projekten helt enkelt inte går att genomföra, eftersom de skulle skada skyddade arter på ett sätt som inte är tillåtet enligt lag.
Upphävt strandskydd ifrågasätts
Länsstyrelsen är även kritisk till hur kommunen hanterar strandskydd och vattenkvalitet i planförslaget.
Enligt myndigheten saknas tillräcklig motivering för att upphäva strandskydd på mark som föreslås bli kvartersmark, samtidigt som strandskyddet bedöms vara avgörande för både allemansrätten och naturvärden längs Landvettersjön.
Myndigheten pekar också på brister i analyserna av hur exploateringen kan påverka sjöar och vattendrag, bland annat genom dagvatten och förändrade flöden. Länsstyrelsen anser att det i nuläget inte är visat att planen uppfyller miljökvalitetsnormerna för vatten.
Flera invändningar – men inget samlat nej
Flera andra myndigheter lyfter också kritik i samrådet. Bland annat pekar Trafikverket på brister kopplade till trafiklösningar och belastningen på riksväg 40.
Samtidigt säger inte alla aktörer nej till planen. Västtrafik, Swedavia, Försvarsmakten och flera andra har inga invändningar i detta skede. Den samlade bilden är ändå att flera tunga myndigheterna pekar på strukturella problem, snarare än detaljer i planförslaget.
Enligt Länsstyrelsen är det dock för tidigt att slå fast om bristerna i planförslaget kan lösas inom ramen för den nuvarande detaljplanen, eller om det krävs mer omfattande förändringar.
– Vår bedömning utgår från det underlag som finns i dag. Vi lyfter bristerna tidigt i samrådsskedet för att kommunen ska kunna arbeta vidare med frågorna. Det är sedan kommunens ansvar att avgöra om och hur planen behöver revideras.
Vad händer om kommunen ändå antar detaljplanen utan större förändringar?
– Då gör vi en ny bedömning när antagandehandlingarna kommer in. Först då tar vi ställning till om planen ska tas in för prövning eller inte. Det är inget vi kan avgöra i nuläget, säger Sara Nylander på Länsstyrelsen.
Det är en medveten strategi.
Nu väntar nästa steg i processen, där kommunen ska svara på kritiken och avgöra om planen ska justeras, kompletteras eller omarbetas i grunden innan den går vidare till granskning.
70 yttranden har kommit in
Vd:n för Landvetter Södras utvecklingbolag, Martin Öbo, uppger att ungefär 70 yttranden inkommit under perioden, vilket varit väntat.
– Vi är ödmjuka inför att vi behöver, och vill, få in så mycket synpunkter som möjligt i planeringsprocessen för att slippa göra om i slutet.
Han understryker att det framförallt är två saker som skiljer den aktuella detaljplanen från andra.
– Det är för det första storleken, magnituden. Man får ha klart för sig att den första detaljplanen i Landvetter Södra är ungefär som tio vanliga detaljplaner. Vi har aldrig i Härryda kommun någonsin tagit fram en detaljplan med så många bostäder, säger Martin Öbo och fortsätter:
– Det andra som utmärker planen är att vi medvetet gjorde valet att gå ut på samråd innan vi hade alla utredningar på plats för att slippa göra om så mycket som möjligt i slutet av planprocessen. Det är en medveten strategi. Vi behöver komma till en punkt där vi faktiskt får in formella yttranden, vilket vi inte får om vi inte går ut på samråd.
Hur kommer det sig att ni inte utreder först, och sedan finjusterar utifrån de synpunkter som inkommer?
– Då hade det förarbetet dragit iväg i tid och resurser väldigt mycket i ett tidigt skede där vi faktiskt inte ännu har fått in de formella synpunkterna. Det skulle kunna bli så att vi lägger ner många miljoner på utredningar och timmar i projektet. Och sen visar det sig att det här inte går alls. Då är det pengar förgäves.
Oväntad bredd
Martin Öbo vill inte kommentera synpunkterna mer i detalj innan de analyserats men menar att det mesta varit väntat.
– Sen är det väl några saker vi kanske inte riktigt hade väntat oss. Men överlag så hade vi förväntat oss fler synpunkter och mer omfattande medskick och råd, som vi också fått från Länsstyrelsen.
Vad hade ni inte väntat er?
– Det finns en stor bredd i synpunkterna. I ena änden kan man lyfta till exempel Göteborgsregionens yttrande som bland annat lyfter att vi exploaterar för lite, att vi använder marken på ett oekonomiskt sätt. Att vi skulle kunna förtäta mer. Vi använder inte marken på ett resurseffektivt sätt utifrån det övergripande målet med detaljplaner som just är att bostadsförsörja för regionen.
Samtidigt påtalar vd:n att det i andra ändan finns synpunkter om att inte exploatera alls, att inte röra skogen.
– Det var förvånande att det var en ganska stor bredd, säger Martin Öbo.
När kan man ta del av ett reviderat planförslag?
– Enligt vår tidsplan så räknar vi med att till sommaren nästa år vara framme vid en granskning. Då tror vi att vi har gjort de här utredningarna som är tidsberoende och de som vi har en större kunskap kring vad vi kan och bör komplettera med.
