Vittnesmål till tidningen: Bajs, intorkat mensblod och lögner inför anhöriga på Nytidas gruppboende Hjorten
Brukare som mår allt sämre, mörkläggning inför föräldrar och mobbning på arbetsplatsen. Härryda-Posten har tagit del av chockerande vittnesmål från personal och tidigare anställda på Hjortens gruppbostad.
– Jag vet personer som har sagt upp sig för att de blivit totalt utmobbade, och bestraffade, säger en tidigare anställd.
Härryda-Posten har vid flera tillfällen intervjuat både nuvarande och tidigare personal på Hjortens gruppbostad i Mölnlycke. Flera av dem har arbetat både när Hjorten drevs av Härryda kommun, men också nu när Nytida sköter driften.
Ingen av dem vågar ställa upp med bild eller namn, men deras vittnesmål ger en unik insyn i förändringarna på Hjorten under de senaste åren.
När tidningen visar dem IVO-anmälningar som ramlat in under mars månad benämner en person anmälningarna som ”milda” och berättar:
– Brukare har legat i sitt eget bajs och intorkat mensblod. Personal är hotfull mot brukare och har till exempel skrikit på dem och dragit dem hårt i armen. Brukare har även fått sitta i sitt rum ensamma efter att ha skadat sig själva. De har självskadebeteende och kan sitta och slå sig själva i en timme utan att någon kollar till dem.
Eftersom brukarna på boendet har svårt för att kommunicera, manifesteras missnöje ofta med utåtagerande beteende. Det kan exempelvis vara aggression mot andra, tvångsbeteende eller självskadande handlingar. Enligt personal är det tecken på att individens förmågor och situationens krav inte matchar varandra.
– Sedan jag började för ett par år sedan så har det blivit mycket mer sådant beteende. Det är upp till personal att avbryta det eftersom det skapar mer och mer ångest. Men så finns det personal som tycker det är skönt för då slipper de bry sig, säger en av de personer som Härryda-Posten har varit i kontakt med.
Personal: ”Mer som en lekstuga än en arbetsplats”
Det var i april 2020 som Nytida övertog driften av Hjortens gruppbostad. Härryda kommuns välfärdsnämnd och dess förvaltning ansåg att Nytida skulle kunna driva Hjortens verksamhet med högre kvalitet än vad kommunen själva kunde.
I samband med övertagandet valde en stor del av en erfaren personalstyrka att avsluta sina anställningar. En av dem berättar att erfaren personal ersattes med ung och oerfaren personal.
Jag kunde inte stå upp för vården längre och valde att sluta.
Samma person avslutade till slut sin anställning eftersom hen inte kunde stå upp för patientsäkerheten längre.
– Det blev mer som en lekstuga än en arbetsplats. Det var många intriger och personalkonflikter där brukarna påverkades. Jag kunde inte stå upp för vården längre och valde att sluta.
En annan tidigare anställd berättar att boendes mående försämrades alltmer. De utåtagerande beteendena ökade – slagen, betten och spott blev allt vanligare.
Samtliga intervjuade är rörande överens om att verksamheten ofta är och har varit underbemannad – både vid övertagandet och nu.
– Under en period saknade vi en eller två personer nästan varje kväll. När vi bad om förstärkning nonchalerade chefen (nuvarande chef, red. anm.) bort oss, säger en person och tillägger:
– Men när kommunen kom på besök en gång så fyllde hon schemat med namn. Så att det såg ut som att det varit full beläggning på personal.
Maria Hultén, som är Nytidas verksamhetschef på Hjortens gruppbostad, vill inte ställa upp på en intervju med Härryda-Posten. I stället skriver hon i ett e-postmeddelanden att ”Personaltätheten är god och följer praxis” samt ”Gällande personalresurser följer vi det avtal vi har med kommunen.”
”Skrikit efter fler resurser i flera år”
En i den nuvarande personalstyrkan förklarar för Härryda-Posten att ”man blir chockad när det inte är underbemannat.” Personen säger att personal ”skrikit” efter fler resurser i flera år i form av både mer bemanning men också införsel av larm. Detta för både brukarna och deras egna skull. En anställd förklarar hur Hjorten främst är underbemannat på kvällstid och att en i personalen får ta hand om två brukare samtidigt.
– När vi har full bemanning, då är du med din brukare hela tiden. Och du kan pyssla med den personen i lugn och ro och göra det som behöver göras. Man kan sitta med den och vara social. Det blir en lugn brukare då. Och det funkar inte när du springer runt för de känner ju av stressen också.
Den personal som Härryda-Posten har intervjuat understryker att brukarna inte kan hållas ansvariga för det våld som ofta riktas mot personalen. Samtidigt lyfter en av de personer som tidningen pratat med att ”det finns vårdtagare som ibland är direkt farliga, och som personalen borde vara två om på grund av våldsamt agerande.”
– Det är dagligen att minst en brukare är aggressiv. En ny i personalen blev biten i armen på sin tredje dag, och en gång var det en personal som blev slagen inne i ett rum. Det var ingen som hörde personen skrika och vi bär heller inte larm när vi arbetar.
Förbjudet med ensamarbete vid risk för våld
Enligt lag är ensamarbete förbjudet när det finns en påtaglig risk för våld och hot. Den personal som tidningen har pratat med är erfaren, och säger sig själva aldrig varit rädda för sitt liv i en riskfylld situation.
När man skriver avvikelser på det så tas de inte på allvar.
Men enligt statistik från Arbetsmiljöverket till tidningen Kommunalarbetaren är det störst risk att dräpas på jobbet för anställda på LSS-boenden och HVB-hem.
– Tänk när en brukare haft en dålig dag. Hen kanske har kastat bord, slagit sig själv så att det blöder och är aggressiv utåt... och då ska man gå in själv till denne och göra kvällsrutiner.
En i personalstyrkan förklarar för tidningen att personal ofta har tagit upp våldsrisken i arbetet, men också en önskan om att bära larm. Men att gehöret uteblivit.
– När man skriver avvikelser på det så tas de inte på allvar. Det görs inget åt orsaken och man får i stället höra att våldet ingår i arbetet. Visst, det är en risk men man ska inte göra det till standard. Det är som att säga, att om man arbetar på Volvo så ska man acceptera att man får en bil i huvudet.
Verksamhetschefen Maria Hultén har valt att inte svara på frågan om varför personal inte tillåts bära larm.
”De som vill göra rätt för sig blir utfrysta”
I bara förbifarten nämner en person vid ett intervjutillfälle att det ofta saknas mat på boendet och visar ett videoklipp med rutten mat i ett kylskåp.
Både facket Kommunal och en anhörig som tidningen kontaktat påpekar att det är bra att verksamheten granskas.
– Att det inte har kommit ut tidigare tror jag för att folk inte har vågat. Det är väldigt mycket ung personal och det är kanske deras första jobb, eller så har man behov av pengar och då vågar man inte säga ifrån utan då gör man bara sitt, säger en ur personalen.
Andra anledningar är konflikter och intriger mellan personal men också rädslan för att bli straffad eller utfryst av ledningen eller annan personal. En del av personalstyrkan är loj och det sker favorisering. De som vill göra “rätt ifrån sig” blir utfrysta och mobbade, förklarar en person.
– Jag vet personer som har sagt upp sig för att de blivit totalt utmobbade och bestraffade. Det är därför folk slutar och inte stannar, arbetsmiljön är katastrofal.
Enligt en i personalen handlar bestraffningar om sämre arbetsuppgifter, hinder för löneförhöjningar samt kommentarer.
– När vi skrev avvikelserapporter blev de nedgraderade eller så fick vi skit för det, och det märktes vid lönesamtalen.
Att Hjortens gruppbostad är en konfliktfylld arbetsplats framkommer tydligt i handlingar och avvikelserapporter som Härryda-Posten granskat. När kommunen initierade en särskild avtalsuppföljning av Hjorten går det att läsa hur Maria Hultén förstår att frågan om mobbning tagits upp i en av IVO-anmälningarna.
Men till tidningen skriver hon i ett e-postmeddelande:
Några uppgifter om mobbning känner jag inte till. Vi tar uppgifter om mobbning och kränkande särbehandling på stort allvar och det finns fastlagda rutiner i företaget hur det ska hanteras.
"När föräldrar är på besök så är det hysch-hysch”
Hjortens gruppbostad IVO-anmäldes redan år 2020. Nu har det anmälts ytterligare ett par gånger under april månad. I en av anmälningarna går det att läsa:
”Sist IVO kom och besökte gjorde ni detta anmält. Chefen och ledningen städade då hela boendet och tog in personal som är lämpliga för ett IVO besök för att allt ska se bra ut.”
Enligt vittnesmål till tidningen sker tillrättaläggning av boendet också när anhöriga kommer på besök. En person berättar att det ”skrivs upp flera dagar innan besöket”, och att städningen sköts extra noggrant då.
– När föräldrarna är på besök så är det mycket hysch-hysch. Då blir man tillsagd nu lägger ni ner era telefoner, gå och gör mat, sätt på er arbetskläderna... gå inte i den t-shirten.
En annan personal berättar att personalen också ombeds, under APT-möten, att utelämna diverse information till anhöriga.
– Det är exempelvis att om en person har varit väldigt utåtagerande, eller att den kanske har hotat personal. Då blir vi tillsagda att exempelvis inte säga att den brukaren gjorde så, till dennes mamma för att det bara skapar problem.
Uteblivna svar från Nytida
Sedan tidigare har Hjortens verksamhetschef Maria Hultén valt att tacka nej till en intervju med tidningen, men i stället valt att uttala sig via e-postmeddelanden. Hon har valt att inte svara på flera direkta frågor. Hon kommenterar inte personalens oro för våldsamma situationer. Inte heller hur hon hanterar underbemanning och om hon på något sätt tagit till sig personals önskemål om resurser.
På frågan om att personal upplever att avvikelser nonchaleras bort på möten och ”försvinner”, skriver Maria Hultén:
Avvikelserapporter kan inte försvinna. Då de är registrerade så går de inte att radera. Alla medarbetare är skyldiga att anmäla avvikelser.
LÄS MER:Hällsnäs nominerat till hållbarhetspris
LÄS MER:Alice är nu uttagen till EM i hoppning i Italien: ”Fantastiskt”
LÄS MER:Larmet: Höga halter av farligt ämne i fiskar i Härryda kommun
