Bönor i stället för kött ökar livsmedelsberedskapen i Härryda

Göteborgs-Posten rapporterade nyligen att EU subventionerar nötkött 580 gånger mer än baljväxter. 77 procent av unionens jordbruksstöd, 39 miljarder euro, går till animalieproduktion. Invånarna i Härryda betalar sin andel via skatten. Vi ställer frågan till kommunpolitikerna: vet ni vad ni finansierar?

Systemet gör oss sårbara

Varje gång 100 kilokalorier spannmål matas till en ko produceras bara 2 kilokalorier nötkött. Det är 98 procent ren energiförlust. 63 procent av Europas åkermark används för att odla djurfoder. Över 80 procent av Sveriges baljväxter går samma väg: genom djur i stället för direkt till människor. Systemet gör oss inte mättare. Det gör oss mer sårbara.

Att binda åkermark och skattemedel till det mest resursslösande produktionssättet är en beredskapspolitisk blindfläck. Vid allvarlig kris försvinner EU:s subventioner och importerat foder. Animalieproduktionen kollapsar.

Under andra världskriget ställde nationerna om

Kött kräver obruten kylkedja och förstörs inom dagar utan el. Bönor och spannmål håller i åratal. Under andra världskriget tvingades varje krigförande nation över till huvudsakligen växtbaserad kost för att överleva.

Baljväxter löser dessutom ett akut miljöproblem. De fixerar kväve ur luften och minskar behovet av konstgödsel. Jordbruket står för 60 procent av kvävetillförseln till Östersjön. Varje böna som ersätter kött bryter den kväveintensiva foderkedjan och ger havet en chans att andas.

Härryda kan gå före

Kommunpolitikerna i Härryda kan gå före. Gör baljväxter till standard i skolmaten och de offentliga måltiderna. Bygg beredskapslager av torkade bönor och spannmål. Stöd odlare som ställer om. Livsmedelsverkets nya riktlinjer kräver redan bönor dagligen i skolorna. Härryda bör ta den bollen och springa.

Ska Härrydas skattepengar finansiera 98 procent energiförlust eller investeras i mat som skapar ökad trygghet?

Linda Lindström och Jonas Norberg, Hållbart Matsystem