Narkotikamarknaden omsätter cirka 10 miljarder kronor om året om vi ska tro förra helgens Agenda i SVT . Kanske mer. Justitieministern Gunnar Strömmer (M) vill slå hårt mot narkotikamarknaden enligt sina utsagor. Låt oss därför ägna narkotikamarknaden en stunds funderingar.
Alla marknader består av köpare och säljare. Om vi lägger fokus på säljarna, som också i vissa fall står för införsel och tillverkning så leder det i bästa fall till två saker: Det blir lite svårare att få tag i narkotikan och troligen aningen dyrare.
Vänder vi perspektivet till köparna, en mycket viktig del av marknaden, finns där två typer att upptäcka: De som är beroende och därför köper och de som använder narkotika i rekreationssyfte. Här krävs två olika strategier. De beroende måste tas om hand för sitt beroende och för sitt ofta dåliga psykiska mående. Det kräver tid, tålamod och resurser. Regeringen kan kraftsamla på vård, något som är mycket efterlängtat och bra.
Vi kan inte förlita oss på att, som justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar, folk måste ta ansvar och visa god moral.
Hur kommer vi åt den verkligt stora efterfrågan? De som befattar sig med illegala droger på krogen, efterfesten eller grillpartyt? Räcker det att vädja till det omoraliska i det hela? Knappast. Det centrala i hela frågan är att stoppa det dödliga gängvåldet och kopplingen till narkotikamarknaden. Inga åtgärder är för tuffa för att nå det målet.
Nu handlade Agenda om åtgärder mot just det som kallas ”vanligt folks partyknarkande” som leder till två tankar: Vilka är vanligt folk? Varför är det möjligt att använda illegala droger för nöjesbruk utan konsekvenser? Vi kan inte förlita oss på att, som Gunnar Strömmer menar, folk måste ta ansvar och visa god moral. De som redan nu sätter sig över lagen, genom att handla illegala varor av kriminella, är kanske inte de vi ska lita på för att få en förbättring.
Vårt förslag är i stället att det måste kosta att använda narkotika för ”fritidsbruk” eftersom det undergräver även för dem som är beroende och i behov av vård. Vi har några konkreta förslag:
• Temporärt indraget körkort eftersom man inte kan ses som pålitlig i trafiken.
• Temporärt indraget pass.
• Orosanmälan till socialtjänsten där barn finns i familjen.
• Vid upprepade upptäckta narkotikaköp anmälan till arbetsgivaren eftersom man utgör en arbetsmiljörisk både för sig själv och kollegor.
Polisen behöver bygga upp det som raserades under omorganisationen 2015. Narkotika-rotlar där specialkompetens samordnas. Krogar Mot Knark behöver finnas i hela landet då samarbetet med krögare är A och O för att förhindra narkotika där ungdomar och unga vuxna första gången träffar på kokain eller annan narkotika.
Vi delar uppfattningen att alla åtgärder som slår mot narkotikaförsäljningen och mot den marknad som i grunden utgör orsak till för tidig död, skadade familjer, gängkriminalitet och dödligt våld. Regeringen talar om krafttag, lås oss se dem!
Jessica Vikberg
Förbundsordförande i RNS – Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
Jan Linde
Ordförande för Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland
LÄS MER:Kärleken i Mölnlycke kan ha räddat Anastasiias liv: ”Ukraina kommer vinna”
LÄS MER:MUF i Västra Götaland: ”Ukrainas sak är vår”
LÄS MER:Pixbo är cupmästare – som spelarna förtjänade den här kvällen