Alliansen i Härryda vill se fler kameror – svenskarna stöttar kamerabevakning

Alliansen i Härryda kommun verkar ha en majoriteten av svenskarna på sin sida gällande frågan om kameraövervakning på offentliga platser. Det visar en ny rapport från Internetstiftelsen.
– Det är en pusselbit i ett femtusenbitarspussel att försöka komma åt brottslighet, säger Maria Kornevik Jakobsson (C).

ANNONS
|

Den senaste utgåvan av rapporten Svenskarna och internet har presenterats av Internetstiftelsen, vars slutsatser bygger på Novus-undersökningar. Den visar bland annat att sju av tio svenskar anser att det ska vara tillåtet med kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats för att underlätta brottsbekämpning. Endast två av tio vill att det ska vara förbjudet för att skydda medborgarnas integritet.

Med den senaste tidens utveckling är frågan högaktuell, även i Härryda kommun.

Nyligen skrev det lokala alliansstyret i en debattartikel i Härryda-Posten som fokuserade på ökad trygghet, där de sex partierna bland annat föreslår att det ska sättas upp fler kameror i Härryda kommun.

ANNONS

Moderaterna har också i ett eget inspel på denna tidnings debattsida tydligt markerat att de anser att fler kameror behövs med hänvisning till tryggheten.

Maria Kornevik Jakobsson (C) är en av dem som skrivit under alliansens gemensamma debattinlägg.

– Jag tycker att ansiktsigenkänningskameror är bra under kortare perioder på ställen där det är väldigt mycket stök. Ibland är det kanske falsk säkerhet med övervakningskamera, men den upplevda tryggheten är också viktig, säger hon.

Hon vill se fler kameror på vissa utsatta platser och nämner resecentrum i Landvetter, torget i Mölnlycke och skolor eller vid växthuset vid Råda rum som exempel där hon tänker sig att det hade kunnat passa.

Varför tror du att så många är för kameraövervakning?

– Det är ju väldigt integritetskränkande, absolut. Folk brukar svara att ”jag har ingenting att dölja”.

Experten: ”Integritet är en mänsklig rättighet”

Mediestrategen Brit Stakston har under flera år analyserat rapporterna och följt internets utveckling. Hon reagerar på resultatet som baseras på mätningar från januari och februari.

– Även om siffrorna inte är dagsaktuella är det nästan ännu mer oroande att de är ställda i januari, februari innan vi hade det inrikespolitiska uppskruvade allvaret med gängkriminalitet. Så det är intressant att fundera över med alla förslag som ligger på bordet i den här riktningen just nu var vi kan vara på väg, säger hon.

ANNONS

Du säger att det är oroande?

– Jag skulle vilja höja ett varningens finger för en övertro på att övervakning ses som självklara verktyg att använda i brottsbekämpning för alla situationer, säger hon men tillägger:

– Det är klart att verktygen som finns för brottsbekämpning bör vara utvecklade i takt med tiden.

Känslan av upplevd trygghet köps till priset av personlig integritet, menar Stakston.

– Det jag tycker att vi missar är att integritet är en mänsklig rättighet. Det handlar inte enbart om huruvida man inte har några bekymmer med att vara övervakad för att man har rent mjöl i påsen. Integritet som en mänsklig rättighet är något vi behöver förstå vidden av.

Om kameraövervakning med ansiktsigenkänning har sådant folkligt som siffrorna i rapporten ger en bild av, för det med sig uppenbara risker menar Stakston.

– Då kommer det ytterst att handla om: Vad händer med datan? Var sparas den? Av vem? Hur länge? Man behöver göra konsekvensanalyser som fångar upp alla dessa perspektiv. När det finns en stor rädsla kan man snabbt införa saker som man inte dragit den stora linjen av vad konsekvenserna blir.

Till vardags föreläser Brit Stakston bland annat om balansen mellan integritet och övervakning. Den allmänna uppfattningen är ofta att till exempel Kina anses vara ett skräckexempel när det kommer till den här typen av övervakning.

ANNONS

Många skulle nog säga att det inte går att jämföra Kina och Sverige på det viset.

– Det som man med fog kan fundera över är att vi befinner oss i ett uppenbart läge där det finns en ökad rädsla och vilja att lösa de problem som finns för det som pågår i samhället. Hur ser Sverige ut i framtiden? Det tillsammans med den praktiska tillämpningen av kameraövervakning med ansiktsigenkänning behöver vi veta mer om.

Svenskar från 16 år och uppåt har svarat på frågorna i undersökningen. Generellt vill unga i större utsträckning än de äldre förbjuda kameraövervakning. I samtliga åldersspann, förutom 60-talisterna, är männen mer restriktiva till att tillåta övervakningen.

– Jag tror att de unga männen reagerar mot kameraövervakning i relation till integritetsfrågan. För det ser vi genomgående i undersökningen att de unga männen är mer grundade i frågan om integritet. Medan kvinnor i större grad kanske kan känna sig skyddade i utomhusmiljön med kameror, svarar Brit Stakston på frågan om varför hon tror att det råder skillnader mellan könen.

Fakta om studien

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari och februari 2023. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 (n=2 954) och Studie 2 (n=3 503) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på

63 procent respektive 62 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning och geografi.

Källa: Svenskarna och Internet 2023

LÄS MER:Rävlanda AIS går från klarhet till klarhet – slutar fyra i femman

LÄS MER:Vorberg: ”Jättebesvärligt att ta över Hjorten”

LÄS MER:Elev fick svåra brännskador – ingen kritik från Arbetsmiljöverket

ANNONS