Efter Härryda-Postens artikel om 14-årige Rasmus i Eskilsby har familjen fått ett formellt besked: Kommunen säger nej till skolskjuts.
Anledningen är att de anser att familjen har gjort ett aktivt val om vilken skola han ska gå på. Att han alltså inte går på den anvisade skolan.
Familjen planerar att överklaga beslutet – och samtidigt lämna in en ny ansökan, nu med läkarintyg om Rasmus synnedsättning.
– Vi ger inte upp. Han kan inte fortsätta gå på den vägen i mörker, säger mamma Linda Hellström, som tillsammans med Rasmus pappa saknar möjlighet att själva skjutsa sonen till skolan.
– Vad ska jag göra? Ska jag köra ner honom så att han är i skolan redan halv sju på morgonen? Eller så får han stå och vänta vid busshållplatsen från typ tjugo över sex.
”Det är inte säkert – och det vet de om”
Sedan skolstarten i augusti har Rasmus gått omkring fyra kilometer längs Östra Eskilsbyvägen och Sörtorpsvägen för att nå bussen till Landvetter. Vägen saknar belysning och trottoar och trafikeras av bilar i 70 kilometer i timmen.
Familjen har flera gånger lyft sin oro till kommunen.
– Det är en 70-väg, det är mörkt, och han ser dåligt på grund av sin sjukdom. Det är inte säkert. Och det vet de om, säger Linda Hellström.
Rasmus själv beskriver hur han ibland måste gå ner i diket när bilar passerar. Han har också stött på vildsvin flera gånger.
– Jag känner mig inte trygg.
Trots det bedömer kommunen att han inte uppfyller villkoren för skolskjuts.
Kommunen: ”Vi följer skollagen och våra riktlinjer”
Hanna Ranner, biträdande verksamhetschef för grundskola och elevhälsochef i Härryda kommun, säger att kommunen måste följa både skollagen och sina egna, politiskt antagna riktlinjer.
– Rätten till skolskjuts prövas utifrån skollagen och våra riktlinjer. En elev kan få skolskjuts på grund av färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet, säger hon.
Men avgörande är om eleven går i anvisad skola eller vald skola.
– Skollagens bestämmelser om skolskjuts följer inte det fria skolvalet, vilket gör att rätten till skolskjuts minskar för en elev som valt en annan skola.
Det resonemanget ifrågasätts av mormor Catharina Hellström, som menar att kommunen tillämpar regeln fel i Rasmus fall.
– Hindåsskolan var ju vald av oss från början, ja. Men nu går han på en skola i Landvetter – precis där kommunen ville att han skulle gå från första början.
– Att det ändå räknas som en vald skola känns orimligt. Då har man ju gjort det kommunen själv önskade, men straffas ändå.
Buss 620 drogs in
I Härryda kommuns riktlinjer står också att vårdnadshavare ansvarar för sträckan mellan hemmet och hållplatsen om linjetrafik används.
Men sedan bussen som gick utanför Rasmus hem drogs in har situationen blivit ohållbar. Hanna Ranner svarar:
– För elever som behöver ta sig till en hållplats för linjetrafik eller uppsamlingsplats ligger ansvaret på vårdnadshavare fram till hållplatsen.
Trafikenheten: ”Man ska inte gå på den här vägen”
Samtidigt menar kommunens egen trafikenhet att vägen där Rasmus går inte är lämplig som skolväg.
– Vår bedömning är att man inte ska gå utefter den här vägen, säger Lena Johansson, enhetschef för trafikverksamheten.
Hon förklarar att bedömningen gäller för alla elever upp till årskurs 9. För elever i årskurs 7-9 är det okej att korsa vägen tillfälligt, men inte använda den som gångsträcka.
– Om det hade funnits en gång- och cykelbana på ena sidan hade man kunnat gå där, men här gör vi bedömningen att det inte är lämpligt att gå längs vägen alls, säger hon.
När Härryda-Posten frågar hur kommunen ser på att en elev ändå tvingas göra det varje dag, hänvisar utbildningsförvaltningen till att trafikbedömningen är en del av helhetsprövningen – men inte ensam avgörande.
Syskonet får skolskjuts – men inte Rasmus
Från samma adress får Rasmus lillasyster skolskjuts till Landvetter.
Kommunen förklarar skillnaden med att reglerna varierar beroende på ålder, avstånd och skolplacering.
– Det kan bli så att två syskon som bor på samma adress får olika beslut om anvisad skola utifrån tidpunkten för placeringen. Man kan ha anvisad skola på olika skolor då skolplaceringar görs utifrån relativ närhetsprincip, säger Hanna Ranner.
– Rätten till skolskjuts prövas sedan utifrån om det är anvisad eller vald skola.
Vad innebär relativ närhet?
Relativ närhet är ett sätt att mäta vilken elev som har störst rätt till platsen. Relativ närhet innebär att om det är två elever som vill gå på samma skola, men det bara finns en plats kvar så är det eleven som får längst förlängning av skolvägen till sin alternativa skola jämfört med den önskade skolan som får platsen.
Det behöver med andra ord inte vara den elev som bor närmast skolan som får platsen – utan den elev som förlorar mest på att inte få den.
Källa: Härryda kommun
Familjen har föreslagit att Rasmus tillfälligt skulle få åka med samma buss, men kommunen säger att det inte är möjligt.
– Vi har ett tillsynsansvar och kan inte låta elever åka med delsträckor om de inte har beviljad skolskjuts, säger hon.
Skulle man inte bara kunna göra ett undantag från reglerna och låta Rasmus åka med i systerns taxi?
– När det gäller undantag i enskilda fall så blir besluten en norm och vi behöver behandla kommunmedlemmarna lika i enlighet med kommunallagen.
Beslutet:
Så här skriver verksamhetschefen för grundskolan, Dennis Pavlovic, i ett mejl till familjen 3 oktober 2025:
”Härryda kommuns bedömning att Fagerhultsskolan är anvisad skola kvarstår utifrån de kontroller vi genomfört av vad som gällde vid tidpunkten för skolplaceringen.
Beslut avseende skolskjuts beslutades 2025-08-15. Rasmus har fått beslut om skolskjuts med busskort för linjetrafik utifrån att annat inte kan beviljas vid prövning om rätt till skolskjuts utifrån vald skola, eftersom det uppstår ekonomiska och organisatoriska svårigheter utifrån skollagens bestämmelser och Härryda kommuns riktlinjer för skolskjuts.
Uppkommer nya förhållanden kan en ny ansökan om skolskjuts lämnas in via Härryda kommuns e-tjänst för en ny prövning.”
Ny ansökan – på grund av synnedsättning
Efter avslaget kommer familjen nu lämna in en ny ansökan, den här gången med medicinskt underlag.
Rasmus har diagnosen keratokonus, en ögonsjukdom som påverkar synskärpan och försvårar orientering i mörker.
– Han har gjort två operationer. Det är inte bara en lätt synnedsättning. Det handlar om säkerhet, säger Linda Hellström.
Enligt kommunens riktlinjer kan elever beviljas skolskjuts vid tillfällig eller permanent funktionsnedsättning om den ”inverkar på elevens möjligheter att på egen hand ta sig till skolan” – förutsatt att läkarintyg bifogas.
Hanna Ranner bekräftar att sådana ansökningar prövas särskilt.
– När man söker på grunden funktionsnedsättning ska läkarintyg bifogas, och då görs en bedömning utifrån det underlaget.
Familjen överklagar beslutet
Det formella avslaget innebär att familjen nu kan gå vidare till förvaltningsrätten.
– Vi tänker överklaga direkt. Någon måste ju ta ansvar för att han ska komma till skolan säkert, säger mormor Catharina Hellström.
Hon hoppas att kommunen ska ompröva innan vintern kommer.
– Det är inte värdigt att en 14-åring ska behöva gå i diket med ficklampa för att ta sig till skolan.
Kommunen står dock fast vid att deras beslut är i linje med lagen.
– Vi måste följa skollagen och våra riktlinjer. Men om vårdnadshavare anser att bedömningen är fel, finns alltid möjlighet att överklaga, säger Hanna Ranner.
