Just nu pågår den nationella beredskapsveckan. Det är en årlig informationskampanj signerad Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB. Årets tema är övning. Det var precis vad som hände på baksidan av Fagerhultsskolan i Hindås under torsdagsförmiddagen.
Skolan är en av kommunens trygghetspunkter. Det är en plats dit kommuninvånare ska kunna samlas för att få tillgång till vatten och el under kris som pågår under en längre tid. Kommunen har också möjlighet att ta med utrustning till trygghetspunkterna för att kunna upprätthålla alternativ kommunikation genom MSB:s system kallat Rakel.
Per Mood är säkerhetschef i Härryda kommun och en av dem som är på plats vid Fagerhultsskolan.
– Vi har med oss två vattentankar på vagnar. De har en pump som gör att vi kan få vatten i kranarna inne i skolan. Normalt när det blir störningar i dricksvattenfunktionen ställer vi ut vattenbehållare dit man kan komma och hämta vatten. Men vill man kunna använda köket behöver man få tryck i kranarna. Vi ska testa att byta vagn och koppla om och så, säger han.
Härryda kommuns knep för el: Diesel
Fagerhultsskolan var färdigbyggd i maj 2021. Redan då visste kommunen att de ville kunna använda den som trygghetspunkt. Därför är den byggd på ett sätt som gör att systemet går att ansluta direkt in i byggnaden.
Förutom vattentillförseln ska även systemet för elförsörjning testas.
– Vi har ett stationärt reservkraftaggregat som går igång. Det är en dieselmotor som skapar el och förser skolan med det. Vi har ett litet elkraftverk på varje vagn också, säger han och pekar mot ett mindre hus en bit bort.
Vad ser du som den största potentiella risken med det här systemet som ni testar i dag?
– Hur länge vattnet i vagnarna räcker och hur vi löser den långsiktiga logistiken av vagnar och reservkraften om det skulle behövas. Ett sätt är att jobba med vagnarna är med skytteltrafik. Behöver vi många vagnar på flera platser får vi ha en annan tankbil som åker runt och hämtar vatten från där det finns tjänligt vatten. Det är lite det vi ska testa i dag också, vilken som är den bästa arbetsmodellen.
Arbetet med trygghetspunkter, är det någonting nytt för Härryda kommun?
– Ja det är ganska nytt. Det var ett beslut som togs för fyra år sedan att vi skulle jobba med det här och det har skett successivt. Det här är första gången i dag som vi gör den här typen av test under verksamhetstid, säger han och tillägger:
– Det är ett ganska nytt fenomen i Sverige också. Det finns i några kommuner men långt ifrån i alla. Men det är ett arbete som man från nationellt håll tryckt på är en viktig del i samhällets krisberedskap och civila beredskap.
Om det blir skarpt, långvarigt läge: Hur länge kan en stanna här?
– Tanken är att kunna ha öppet en vecka, två veckor, en månad.
Går det att säga något om hur många personer ni skulle kunna ta in?
– Nja. Men vi har valt trygghetspunkter utifrån att det finns en ordentlig kapacitet att kunna ta emot många människor och som har ett kök som kan laga många måltider. Så det är större skolor som vi har valt.
Han betonar att kommunen har ett uppdrag att hjälpa dem som är extra utsatta i kriser.
– Därför är det jättebra om de som kan ha beredskap själva och kan klara sig i en vecka gör det. Då kan kommunen lägga extra kraft på att hjälpa dem som verkligen behöver det.
Hur kan man göra för att ta reda på hur man klarar sig själv?
– Man går in på Härryda kommuns hemsida eller MSB:s hemsida. Där finns det jättemycket bra information om vad en krislåda kan innehålla och vad man ska tänka på.
Det här är Härryda kommuns trygghetspunkter
– Djupedalsskolan, Mölnlycke
– Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke
– Önnerödsskolan, Landvetter
– Fagerhultsskolan, Hindås
– Rävlandaskolan, Rävlanda
Källa: Härryda kommun
LÄS MER:Beslut om Bockhalvön kan vara ett steg närmare
