Naturen i Mölnlycke ger Danica Rahic inspiration till konsten

När Mölnlyckebon Danica Rahic var en liten flicka brukade hon avsluta alla sina skoluppgifter med att rita.
– Fröken sa: du behöver inte rita. Men jag behövde det, säger Danica som nu ställer ut på Mölnlycke kulturhus.

ANNONS
|

Med en vurm för hantverk och konst som egentligen har sträckt sig genom hela livet är det nu, strax innan pensionen, som Danica Rahic, 64, har sin första utställning med tavlor på Mölnlycke Kulturhus. Många av hennes tavlor har motiv från Mölnlycke och trakterna runt omkring.

– Det som är roligt är att både mina elever och kollegor ser och känner igen sig, säger Danica Rahic till Härryda-Posten.

Känner de känner igen sig för det är faktiska platser från Mölnlycke på bilderna eller är det deras egna tolkning?

– Jag tror att man kanske upplever saker eller platser på samma sätt, man känner igen någonting. Jag känner igen ljuset, någon annan känner igen skogen. En av dem beskrev det bra: jag gillar inte konst när det är realistiskt och visar precis som det är. Jag ser flera saker som jag kanske kopplar till en plats, eller så kopplar jag bara ljuset till den platsen.

ANNONS

Den 25 februari började Danicas utställning på Mölnlyckes Kulturhus. Det är tavlor som hon har målat under fem till sex år hemma i sovrummet i sin lägenhet. Hon berättar att sovrummet inte alltid räcker till och att hon då flyttar ut i köket.

En stor inspiration för Rahic är vad hon kallar det nordiska skymningsljuset – något som också visar sig i tavlorna, där de allra flesta rör sig i en färgskala om blått och lila. När hon börjar måla, börjar hon alltid med en färg.

– Du tar tre färger som du gillar mest. Sen gör du omlott, målar omlott. Då får du tre till, eller blandar. Ta den fem meter ifrån dig och kolla på den, sen ta tillbaka den och gör om.

Hon förklarar att hon egentligen aldrig vet hur det ska bli. Just akryl lockar eftersom det är så lätt att göra om.

- Jag är också lite... inte ADHD, men det ska gå fort. Just det vill jag förklara nu. Sen kanske jag är inte riktigt nöjd med det.

Konsten har alltid följt med

Under uppväxten på Balkan hade Danica redan i sjätte klass siktet inställt på konst. Hon vann en bildtävling och målet var att börja på konstskola. Men det var en krokig väg dit. Med extrasessioner i skolan, förberedelser, och en slutuppsats om konsthistoria fick Danica till sist plats.

ANNONS

– Redan i första klass kämpade jag med att skriva och räkna och allt. Så ritade jag alltid i slutet.

– Om det är tre äpple och två så ska man räkna, men jag ritade ändå. Fröken sa: du behöver inte rita i slutet. Men jag behövde det.

Efter fem år på konstskolan började hon jobba på textilfabrik, och i december 1992 kom Rahic till Sverige. Språket lärde hon sig genom att läsa tidningar som Ica-kuriren och översätta fram och tillbaka samtidigt som hon födde en lillebror till sonen hon redan hade. När hon hade bott i Sverige i ytterligare några år fick hon jobb som vikarierande textillärare på en Waldorfskola i Göteborg.

– Utan Svenska B kunde man inte komma in på pedagogen. Så jag jobbade flera år. Vikarie, vikarie, vikarie, och pedagogutbildningen för att få behörighet.

– Man måste faktiskt bevisa att man kan språket mest. Annars, i det praktiska, är jag kanske överbehörig.

Bortsett från sin konst har hon många åtaganden – som medlem i Syslöjdsföreningen, en slöjdklubb i Landvetter, och under en period hade hon en grupp som kallades Återbrukssystrar där de jobbade med att skapa om. I framtiden funderar hon på att göra en kollektion med egenvävt tyg.

ANNONS

Säteriet och Mölnlycke är en inspirationskälla

Sedan 1994 har Danica bott i Mölnlycke. Säteriet, där hon har bott i snart 30 år, nämner hon flera gånger som en stor inspirationskälla.

– Ja, naturen är en stor inspiration, här runt om. På Säteriet i Mölnlycke och hela Mölnlycke. Jag går runt och fotar och mediterar.

Kopplingen till Mölnlycke gör att utställningen betyder mycket för Danica. Hon berättar att en kollega sa att hon aldrig har sett Danica så glad förut, som hon var på utställningen.

– Det betyder att man har fattat att jag har god chans. Det betyder mycket att visa att jag är en annan människa än bara lärare.

– Det var roligt med en kollega som sa, herregud, hon kan det också. Det är det som jag gillar mest i hela livet. Livet kom emellan kanske och det blev lite för sent, men det är inte för sent, säger Danica.

Utställningen pågår till 11 mars.

LÄS MER:Helgtips vecka 9: Mamma Mia, Gyllene Hinden och skidor med stickning

LÄS MER:Ronny arbetar för Swedavia med viltkontroll och skyddsjakt på Landvetter flygplats– skrämmer hellre än skjuter

LÄS MER:”Gretas Gamlingar” i Mölnlycke firar ett år som klimataktivister

ANNONS