Just nu är det runt 700 pågående ärenden på enheten inom barn och familj som utreder orosanmälningar hos socialtjänsten i Härryda kommun.
Ibland kommer det in anmälningar från allmänheten, men allt som oftast är det skolan som uppmärksammar att något inte står rätt till hos ett barn och därför gör en orosanmälan till socialtjänsten. Eller vården och polisen, som också har anmälningsplikt.
Under förra året var det totalt 1 619 orosanmälningar som utreddes i kommunen, vilket är en ökning på ungefär 64 procent sedan år 2018.
– Jag tror att det i stora delar handlar om att det är en högre anmälningsbenägenhet idag. Att kunskapen ökat. Vi sticker nog inte ut särskilt i vår kommun, utan det är en trend som man ser i hela landet. Man skulle önska att man gjorde en djupare analys på vad det beror på, säger Susanne Grabe, som arbetar som verksamhetschef för socialtjänsten.
Hon fortsätter.
– Det är klart att det är ett problem att barn far illa i vår kommun, precis som i alla kommuner. Att anmäla mera är bra tycker vi, då upptäcker vi de här barnen som kan fara illa. Då fungerar skyddsnätet i samhället. Och allra helst önskar vi att man inte anmäler anonymt, för då finns det möjlighet att återkoppla och ställa fler frågor.
Våld, omsorgsbrist och missbruk hos föräldrar
De mest frekventa orsakerna bakom orosanmälningarna i kommunen rör våld, omsorgsbrist och missbruk hos föräldrarna.
Att orosanmälan kategoriseras i statistiken som ”beteendeproblem” hos den unge har sjunkit senaste åren, men istället har anmälningar som berör psykisk ohälsa hos unga ökat.
– När det gäller beteendeproblem har det blivit tydligt att det övergått till att kategoriseras mer och mer som psykisk ohälsa hos barn, att det handlar om NPF-diagnoser, säger Susanne Grabe.
Under förra året fick 132 barn och unga upp till 21 år insatser efter en utredning i kommunen. 65 av dessa var under 13 år.
Vid akuta situationer kan socialtjänsten göra omhändertagande enligt LVU, lagen om vård av unga. Det kan handla om omedelbara omhändertaganden, och sådana som är beslutade. Under förra året beslutades det om LVU vid 8 tillfällen efter ansökan från Härryda kommun.
För ett ingripande krävs att det finns en tydlig risk för skada på den unges hälsa eller utveckling. En annan förutsättning är att det inte går att få samtycke till frivillig vård.
– Men vi har minskat antal placeringar på HVB-hem, och använder i högre grad familjehem och nätverksplaceringar. Barn ska inte vara på institutioner, det är inte bra för barn, säger Susanne Grabe.
Krävs att familjer ger samtycke till stöd
Men bakom det ökade antalet orosanmälningar kan det också finns en annan problematik. När en orosanmälan kommer in blir den aktuella familjen kontaktade av socialtjänsten och det krävs att de är samarbetsvilliga, förklarar Susanne Grabe.
– Det kan vara att skolan är orolig och upplever att barnet inte har det bra hemma av olika skäl. Barnen kanske berättat att de har blivit slagna, eller att det finns tecken på omsorgsbrist i hemmet. Och så träffar vi familjen och föräldrarna säger att så är det inte alls, berättar en annan historia, och menar att ”vi behöver ingen hjälp”.
Om en familj avvisar erbjudet stöd är socialtjänsten mer eller mindre maktlösa, även om en utredning visar att det finns ett behov.
– Har vi inte samtycke då kan vi inte gå vidare. Då uppmanar vi skolan att anmäla igen, så vi får mer underlag. Det handlar ju mycket om det i utredningsarbetet att motivera föräldrarna till att ta emot hjälp. Att det finns stöd att få.
Kan det bli tvång till slut?
– Nej, det kan det aldrig, man kan aldrig tvinga föräldrar. Men jag skulle ändå våga säga att de flesta tackar ja till hjälp, säger Susanne Grabe.
Om det exempelvis finns starka misstankar, eller bevis för, att ett barn blir slaget eller har bevittnat våld mellan närstående görs oftast en polisanmälan, beroende på vad som anses bäst för barnet.
– Vi samarbetar med polisen. Vi släpper de ju inte direkt då, det blir ju oftast långa utredningar. Och det kan ju då vara bra. Då har de ju mycket kontakt med oss under utredningens gång.
Ökat bemanning på familjecentraler
Förutom att socialtjänsten samarbetar med skola och polis tillhandahålls bland annat föräldrastödsgrupper och föräldraskapsrådgivning. Grupperna blir alltid fulla, och föräldraskapssamtalen finns det en efterfrågan på, enligt Susanne Grabe.
– Sedan har vi våra fältsekreterare och vi finns på familjecentraler, där vi försöker upptäcka föräldrar med behov av stöd som har små barn. Vi har lite högre bemanning på våra familjecentraler än förra året, säger hon.
– Vi försöker utveckla arbetet och rätta oss efter de behov vi ser, vi följer trender i samhället. Nu är det mycket kring kriminalitet bland unga, en jätteviktigt fråga, som vi behöver arbeta mer med.
Närmare 300 ärenden klarade inte utredningstiden
Av de ärenden som genomfördes under förra året klarade 280 ärenden inte den lagstadgade tiden på 120 dagar.
Enheten som utreder har brist på personal, samtidigt som arbetsbördan vuxit, vilket Härryda-Posten rapporterat om tidigare. I dagsläget finns ett par inhyrda konsulenter på avdelningen.
– Det innebär inte konsekvenser för barnen, det tror jag inte. Jag bedömer inte att det finns risk att vi missar barn. Vi prioriterar hårt. Barn som verkligen behöver insatser och stöd får det. Däremot finns det anmälningar där det visar sig att de redan har kontakt med Bup och sjukvården, så det finns ett skyddsnät runt barnen. Då blir det inte högprioriterat i det läget, säger Susanne Grabe.
– Däremot kan det leda till en frustration hos föräldrar att de får vänta på att få återkoppling från utredningar, och det arbetar vi med att snabba upp.
LÄS MER:Socialtjänsten i Härryda har brist på personal och utreder inte inom lagstadgad tid
