På de två geriatriska avdelningarna 234 och 235 på Mölndals sjukhus vårdas äldre, multisjuka, sköra patienter. Det vanligaste är att patienterna har kommit in med höftfraktur, men de vårdas på geriatriken för att de också har andra sjukdomar kopplade till åldrande, som hjärt-, kärlsjukdom eller demens.
Några patienter sitter i det gemensamma dagrummet. En tv är påslagen och det luktar svagt av mat. Men de flesta patienter ligger i sängen på sitt rum då flertalet är väldigt sjuka. Så har det inte alltid varit, berättar sjuksköterskan Lisa Rundstedt.
– För tio år sedan, när jag började, såg verksamheten helt annorlunda ut. Då låg patienterna inlagda längre och det var mer rehabilitering. Sjuksköterskor kom och gick och det gjorde att folk inte var kvar. Det där har vi jobbat mycket med i arbetsgruppen, säger hon.
De här avdelningarna är något av föregångare inom Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, när det gäller att jobba i team med platt hierarki, till exempel leds den dagliga ronden ena dagen av en läkare, nästa dag av en undersköterska och tredje dagen av en fysioterapeut, enligt ett rullande schema.
Dras med personalbrist
Dessutom jobbar man aktivt med att utöka personalgruppen med nya yrkesgrupper, som sjukvårdsbiträden, ekonomibiträden och farmaceuter. De har kompetens för många arbetsuppgifter som länge legat på bristyrkena sjuksköterskor och undersköterskor.
– Våra sjuksköterskor har åtta patienter var, det är lite mer än vad man brukar ha. För att underlätta i vardagen och skapa utrymme för utbildning och reflektion så har vi tagit in andra resurser, som sjukvårdsbiträden, så att rätt person gör rätt saker, säger Malin Samuelsson, vårdenhetschef på avdelning 234.
Liksom de flesta andra avdelningar inom sjukhuset dras geriatriken med personalbrist, som leder till vårdplatsbrist. I dagsläget har man 16 vårdplatser per avdelning, fast man egentligen ska ha 28.
Den stora bristen på vårdplatser har varit ett problem under lång tid inom hela SU. Under pandemin förvärrades situationen och utarbetad personal flydde. De senaste åren har det nästan varit omöjligt att rekrytera sjuksköterskor.
Ljuspunkter i mörkret
För ett år sedan kallade Anna Elander, operativ chef på Sahlgrenska, vårdplatssituationen "kaotisk och förfärlig". I höstas anmälde facken situationen på sjukhusets akutmottagningar till Arbetsmiljöverket, då patienter blev kvar i flera dygn på akuten i väntan på en vårdplats på en avdelning.
Inga åtgärder tycks ha hjälpt nämnvärt och under vintern har Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kritiserat hela 27 sjukhus i landet, däribland Östra sjukhuset och Sahlgrenska sjukhuset för att vårdplatsbristen är farlig för patienterna.
Det finns dock ljuspunkter i mörkret. I början på året syntes en svag ökning av antalet vårdplatser inom SU, även om målet som hade satts upp av ledningen – 100 nya vårdplatser i slutet av mars – spricker.
– Vi är inte riktigt framme på de 100 nya platserna, men när jag nu tittar på våra enheter och prognosen framåt så ser jag att vi ska vara där i maj–juni. Jag hoppas verkligen att vi klarar det här målet för det skulle kännas så gott för alla, säger Anna-Karin Juwel-Egeland.
Tillsammans med Mathias Malm är hon ansvarig för genomförandet av de åtgärder som man kom fram till i sjukhusets vårdplatsutredning, som gjordes före pandemin. Hittills har arbetet pågått i motvind.
– Vi hade ett besvärligt läge på senhösten och under julen, men sen har det faktiskt blivit rejält mycket bättre efter det, så att vi har haft en positiv utveckling, säger Anna-Karin Juwel-Egeland.
Går att rekrytera sjuksköterskor igen
Bland annat har rekryteringsläget gällande sjuksköterskor vänt och förbättrats på flera enheter inom SU.
– Det har ju varit näst intill tomt i inkorgen när man har annonserat, men det ser inte ut så längre.
Har ni en aning om varför det har vänt?
– Nej, det vet vi inte, men vi tackar och tar emot. Sen vill vi gärna tro att vårt arbete med uppgiftsväxling och annat kan skapa fler vårdplatser.
Uppgiftsväxling innebär i praktiken att man ser över vilka arbetsuppgifter som utförs av sjuksköterskor i dag, men som lika gärna kunde utföras av undersköterskor, sjukvårdsbiträden eller kanske ekonomibiträden. Sedan bemannar man efter det.
Det handlar i grunden om att olika uppgifter utförs av personal med rätt kompetens. En självklarhet, kan tyckas, men på 90-talet gick trenden åt andra hållet: Alla inom vården skulle ha minst undersköterskekompetens. Flera yrkeskategorier rensades i princip ut från sjukhusen.
Nu har pendeln svängt, påskyndad av bristen på sjuksköterskor. Det har inneburit en återkomst för flera yrken. Enligt statistik från SU har antalet fast anställda sjukvårdsbiträden mer än fördubblats sedan januari 2017. Under samma period har antalet tillsvidareanställda farmaceuter gått från 0 till 115 stycken.
– Man kan säga att en sjuksköterska kan göra allt, men är det bästa sättet att nyttja den resursen? Nej, det är det inte, utan det behövs andra yrkeskategorier. Vi lägger stor vikt vid att sjuksköterska ska vara en arbetsledande funktion i team med undersköterskor och sjukvårdsbiträden, säger Mathias Malm.
Tror på fler vårdplatser under året
Idéerna om hur vårdplatsbristen ska lösas hämtas från den egna organisationen. På de geriatriska avdelningarna 234 och 235 på Mölndals sjukhus har man under en längre tid jobbat aktivt med bland annat uppgiftsväxling och det har gett resultat.
– Det var det som gjorde det lätt för oss att haka på när det här kom. Det är det här man vill sprida ut till andra, vi kan vara ett gott exempel att så här kan det bli om man jobbar efter det, Malin Samuelsson, vårdenhetschef på avdelning 234.
Hon och kollegan Elénore Brandin, vårdenhetschef på 235:an är försiktiga i sin optimism.
– Grunden måste ju sätta sig och därifrån bygger vi, men vi ser ljust mot framtiden. Det är nästan ingen som har slutat det senaste året och vi har fått in nya undersköterskor och sjuksköterskor allt eftersom, säger Malin Samuelsson.
Kommer ni att lyckas bemanna fler vårdplatser innan året är slut?
– Vi lever i alla fall inte med känslan att herregud hur ska vi ens hålla uppe 16 vårdplatser? Där har vi varit, men inte nu längre, säger Malin Samuelsson.
Elénore Brandin fyller i:
– Det kommer bli en successiv ökning, men det sker antagligen modulvis så att en av avdelningarna kommer gå upp till 21 eller 24 platser först.
Digital skärm förbättrar patientsäkerheten
Petra Gustafsson, specialistundersköterska, och Lisa Rundstedt, sjuksköterska, jobbar på avdelningarna och tycker att arbetsklimatet blivit klart bättre i och med satsningen på uppgiftsväxling, det täta teamarbetet och modellen att man turas om att leda ronden.
– Det är något som vi har arbetat fram under tre år. Vi har bakat ihop det så att vi har en rond varje dag. Det stärker teamet, underlättar i arbetet och ger oss mer tid med patienterna, säger Petra Gustafsson.
I ett arbetsrum på avdelningen täcks nästan en hel vägg av en stor digital skärm, som ersatt den gamla whiteboardtavlan. Här står aktuell information om patienterna, inklusive färgkoder som berättar hur omfattande vårdbehovet är för varje patient.
Även det här är en modell som man utarbetat inom SU och som ska underlätta så att man sätter in rätt resurser där det behövs. Personalen lovprisar tavlan.
– Den har ökat både patientsäkerheten och förbättrat arbetsmiljön för personalen, säger Malin Samuelsson.
Enligt den utredning som gjordes före pandemin ska SU ha 1 100 vårdplatser. Efter Ivos kritik skriver regionen i ett yttrande att man hade knappt 900 platser i början på 2023 och prognosen är att man ska nå 1 000 vårdplatser till sommaren.
Är det här den stora lösningen på platsproblemet?
– Nej, det är det inte. Det är inte den enda lösningen, svarar utredaren Anna-Karin Juwel-Egeland och utvecklar:
– Vi måste fortsätta jobba med att flytta ut vård och utveckla öppenvården, parallellt med arbetet med uppgiftsväxling och nya kompetenser för att klara av uppdraget. Men sedan vet vi faktiskt inte exakt hur många slutenvårdsplatser vi behöver.
Det är alltså inte längre säkert att målet ska vara just 1 100 vårdplatser.
– Det har hänt så mycket under pandemiåren, kanske behövs en ny genomlysning för att räkna fram det faktiska behovet? säger Anna-Karin Juwel-Egeland.
Delmålet 100 fler vårdplatser före sommaren ligger dock kvar.
– Vi måste ta fram hållbara lösningar och hur många vårdplatser det sedan ska översättas till får SU:s ledning besluta om utifrån rådande situation. Men att nå upp till plus 100, det vore ju en styrka på den fortsatta resan, säger Mathias Malm.
LÄS MER:Så mycket höjer Förbo hyran 2023
