Så gick det till när storbranden i Willys-huset i Landvetter släcktes

Trots tuffa väderförhållanden och ett extra ansträngt läge på grund av en annan, stor, pågående brand i centrala Borås den 9 juni sammanfattar styrkeledaren Robert Andersson från räddningstjänsten insatsen som lyckad.
– Vi är tränade och vet hur vi ska angripa en brand och byggnad som ser ut så här. Vi har rätt redskap och personalen har känsla för var vi gör störst nytta, säger han.

ANNONS
|

Nu har händelserapporten efter den stora branden som bröt ut i centrala Landvetter i början av juni blivit klar. Den beskriver bland annat att branden förde med sig stora skador på taket, vinden och vindslägenheterna.

Först på plats från Räddningstjänsten Storgöteborg var brandmän från Gårda och Mölnlycke. När de kom fram var branden redan fullt utvecklad uppe på vinden.

För Robert Andersson, vars roll var att vara första räddningsledare på plats och sedan sektorchef för en av sektorerna, gick många tankar i huvudet.

– Det första man slås av är att det brinner mycket och är mycket rök och många frågor man behöver få svar på. Finns det människor kvar att rädda? Hur ska vi i så fall komma åt dem? Hur ska vi begränsa branden och spridningen? Hur ska vi använda nästa ankommande styrkor? Vad har vi för risker för vår personal och personer som är i närheten av byggnaden över lag?

ANNONS

Att en brand hunnit sprida sig så mycket innan räddningstjänsten anländer är ovanligt enligt Robert Andersson. Ingen kom till skada, men polisen genomförde tillsammans med räddningstjänsten en evakuering av tio personer. Just den biten var han inte involverad i.

Den som ringde in och larmade ska ha hört något explodera. Om det var anledningen till att branden startade vet inte Robert Andersson, men informationen var en faktor som han tog hänsyn till under arbetes gång.

– Jag pratade med mina rökdykare och riskbedömde. Vi var uppmärksamma på om vi såg något, men vi hittade inget som tyder på att något exploderat på det arbetet som gjordes på min sektor.

Utmanande väderförhållanden

Två väderaspekter påverkade släckningsarbetet.

– Det första är att det blåste så mycket. Brandspridningen får ett snabbare förlopp då. Att rökdyka och arbeta på tak är varmt och krävande. När det dessutom är så pass varmt ute krävs extra återhämtning. Vädret påverkade både brandförlopp och återhämtning. När vi återhämtar oss och vilar en bit utanför byggnaden tar det längre tid att återhämta sig rent fysiskt i värmen. Vi var dessutom belastade i vårt system och hade haft flera terrängbränder dagarna innan.

För att bekämpa elden krävdes många olika metoder och redskap.

ANNONS

– Invändigt släcker vi med brandslang och vatten som vi tar från brandbilen. Det är det klassiska som man ser. På samma sätt har vi vatten med oss upp i stegbilar där vi släcker takfot och de delarna som brinner av taket.

Det upprättades en så kallad begränsningslinje vid trappuppgång sju där skärsläckare användes.

– Det är en lans där vattnet kommer ut med väldigt högt tryck så att man kan skära igenom egentligen alla material. Man sköt vatten genom trä som det var överst i den här konstruktionen. Vi ville inte att elden skulle ta sig förbi den begränsningslinjen, säger han och fortsätter:

– Vi gör ett hål intill den begränsningslinjen med rescuesåg [en typ av motorsåg med en kedja som klarar att såga i material där en vanlig motorsågskedja hade gått sönder, reds. anm.] vid begränsningslinjen för att få bättre visuell koll på var branden har spridit sig. När vi har kört med skärsläckarna och fått branden att lugna ner sig öppnar vi upp och ser hur mycket den här spridit sig över hela takytan för att lättare kunna se till att det inte sprider sig vidare.

Många bränder på samma gång

För Robert Andersson var det här en av de första, stora bränderna han varit med på i ledande position.

ANNONS

– Många beslut ska tas och riskbedömningar ska göras. Man vill göra en effektiv insats samtidigt som man vill att ingen skadas. Det ska rapporteras bakåt och placeras fordon. Vi var belastade i vårt system eftersom vi hade en terrängbrand i Säve och en större byggnadsbrand i Borås men löste det på ett bra sätt.

Totalt anslöt hjälp från Gårda, Angered, Kortedala, Mölnlycke, Hindås och Rävlanda. En insatsledare kom från Mölndal, och en så kallad hävare [en typ av brandbil, reds.anmärkning] från Frölunda.

Vad lärde ni er av den här insatsen?

– Vi måste vara snabba att hitta rätt vägar och etablera oss och ta snabba beslut för att kunna släcka en sådan här brand innan den sprider sig mer. Det gjorde vi bra. Vi är ett stort räddningstjänstförbud som klarar av många insatser, men vi är sårbara när det sker många stora, personalkrävande händelser under samma tid.

LÄS MER:Drabbade Landvetterbor får tillfälliga hem hos Förbo

LÄS MER:SD i Härryda vill att kommunen ska göra en egen utredning om Willysbranden i Landvetter

LÄS MER:Mölnlycke-brandmännen är alltid redo att rycka ut

LÄS MER:Polisen om branden i Landvetter: ”Inte anlagd”

ANNONS