Just nu bereder de så kallade Tidöpartierna, regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna, en lag som innebär att anställda i offentlig sektor ska vara skyldiga att rapportera personer, som vistas i Sverige utan tillstånd, till Migrationsverket och polisen.
Det råder fortfarande oklarheter kring vilka som ska omfattas av en sådan informationsplikt, och vad för konsekvenser det kan få att låta bli att anmäla. Men inga verksamheter ska på förhand undantas utredningen, inte heller skolan, vilket bland annat Ekot rapporterade i augusti.
Inom skolvärlden har fackförbunden på ett nationellt plan protesterat mot en eventuell lagstiftning som innefattar anmälningsplikt av papperslösa.
”Finns en samstämmighet bland lärare”
Även lokalt i Härryda kommun upplever läraren Anna Carlsson, som just nu är fackligt aktiv på heltid, att det finns en samstämmighet att ”det här ska lärare inte behöva hålla på med”.
– Sedan finns det en mängd olika personliga åsikter om varför. Beroende på vad man har för erfarenheter och vad man har upplevt. Men samstämmigheten är att det inte hör ihop med lärande. Det borde finnas en annan funktion som sköter det.
I dagsläget företräder Anna Carlsson, som vanligen arbetar som grundskolelärare, Sveriges lärare som fackordförande lokalt i kommunen, men hon är också verksam inom förbundsstyrelsen på nationell nivå.
Hon följer vad som händer i frågan, och menar att det fortfarande finns ett hopp om att lärare utesluts från informationsplikten.
– Om jag förstått det rätt så har det ju varit tal om att lärare skulle uteslutas från det här. Nu är vi inte uteslutna från det så vi får se vad utredningen kan ge. Men nej, vi tycker inte om det här såklart, av flera skäl.
Kan du räkna upp vilka skäl?
– För det första så är lärares huvuduppdrag att undervisa. Det är väldigt mycket olika samhällsproblem som läggs på att skolan ska lösa, både det ena och det andra. Men lärare vill och behöver fokusera på undervisning. Vi ska göra pedagogiska utredningar och inte utredningar i att hålla reda på vad elever har för status när det gäller de här pappren.
Rektorn: Ingen som sagt att ”jag vill ange ett barn”
I dagsläget har papperslösas barn ingen skolplikt, men har rätt att gå i skolan från sexårsåldern, tills att de är 18. Om lärare blir skyldiga att anmäla barnet kan det också påverka hur familjerna resonerar kring skolgång, menar Anna Carlsson.
– Barn har rätt till utbildning oavsett vad deras föräldrar hittar på, eller var de befinner sig. En konsekvens om man lägger en så stark anmälningsplikt på lärare är naturligtvis att föräldrarna håller sina barn från utbildning. Jag har förstått att en del, inte i min närhet, men en del verkar jämföra det här med orosanmälan till socialtjänsten. Men en orosanmälan till socialtjänsten gör man utifrån iakttagelser och bedömningar av barnets bästa. Där är barnkonventionen med.
Helena Fri är rektor på Vällsjöskolan och ordförande för Sveriges skolledare i Härryda kommun. Hon menar att det än så länge inte förekommit formella diskussioner kring den så kallade angiverilagen i rektorsgruppen.
– Det har vi inte haft kring detta. Utan det är ju en utredning som pågår högre upp och den avvaktar vi. När utredningen börjar bli klar och vi ser vart den pekar, då kommer vi ju lyfta det här. I det informella samtalet är det ingen som har sagt att ”jag vill göra det, ange ett barn”.
Hon tror inte att det kommer att bli aktuellt med anmälningsplikt inom skolvärlden, detta med anledning av barnkonventionen som blev svensk lag år 2020.
– Personligen tänker jag ju att den här utredningen kommer visa att vi inte kan ha den här angiveriformuleringen utifrån barnkonventionen. Det blir ju jättekonstigt om vi ena halvåret sitter och jobbar jättehårt med den lagen, för att sedan nästa halvår motverka den. Det tror jag inte kommer hända.
Hon fortsätter:
– Och då blir det en ickefråga i så fall. Vi följer ju barnkonventionen. Barnkonventionen är ju supertydlig med att alla barn har lika mycket värde och att vi inte ska ta några beslut som inte är för att gynna barnet.
Vad tänker du om någon skulle hävda att det inte är barnets bästa att leva som papperslös?
– Nej men alla barn har rätt att gå i skola. Alla beslut som jag fattar som rektor ska jag utgå ifrån det som jag tänker är det bästa för ett barn, och det är ju att gå i skola tänker jag då utifrån min profession.
Oklart hur många papperslösa barn som undervisats
Varken Helena Fri eller Anna Carlsson känner till om det finns siffror på antalet papperslösa barn som kan ha förekommit under kommunens tak.
Carlsson tror att en av eleverna hon har undervisat kan ha varit papperslös.
– Jag har inte grävt i det. Det ingår inte mitt uppdrag, och jag hoppas att jag inte kommer behöva göra det. Det kom en elev till min klass. Då undervisade jag den eleven. Sedan försvann eleven. Det var en arbetsuppgift jag fick av min rektor, att undervisa denna, berättar Anna Carlsson.
Hur hade det känts om det hade kommit ett sådant förslag och man hade varit tvungen att rapportera den här eleven?
– Förutom de moraliska och etiska aspekterna med barnkonvention, yrkesetik och egna samvete uppstår en mängd frågor. Hur ska detta gå till rent konkret? Ska jag utreda? Vilka uppgifter ska jag lita på? Ska jag granska eller efterforska vad som stämmer och inte stämmer? Vilken utbildning behöver jag ha för att göra det på ett rättssäkert sätt. På ett sätt får vi en ny administration och större arbetsbörda rent praktiskt. Det blir så uppenbart att det måste vara en annan funktion i samhället som utför detta.
Tror du lagen kommer att skapa splittring, om den blir verklighet?
– Ja, jag tror att det kommer att skapa splittring. Och det är därför jag tycker det är viktigt som fackordförande att hålla isär vad lärare ska göra i sin profession och personliga åsikter som alla kan ha. Lärare ska syssla med undervisning och vi som fack ska försöka mota bort alla möjliga sorters pålagor på våra medlemmar såklart. Och vi vill vi ägna oss åt skolpolitik, och inte åt integrationspolitik och flyktingpolitik, avslutar Anna Carlsson.
Skolchefen Päivi Malmsten meddelar via mejl till Härryda-Posten att hon ”inte har något att säga i frågan egentligen”.
"Det är fortfarande ett lagförslag och vi tar inte ställning i frågan förrän det finns ett beslut, skriver hon.
Sven Karlsson (M), utbildning-, kultur- och fritidsnämndens ordförande i Härryda, vill inte heller kommentera frågan desto mer med hänvisning till att utredningen fortfarande pågår.
– Ge utredaren arbetsro och låt oss diskutera eventuella förslag när utredningen är klar, säger han till tidningen.
LÄS MER:Helvändningen – NPF-vården blir kvar i Mölnlycke
LÄS MER:Landvetterbageriet expanderar – till Göteborg
LÄS MER:Mer än 3 000 liter vatten släckte Förbo-huset – se bilderna inifrån
